Kokosfett

Kokosfett

Är kokosfett nyttigt?

Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.

Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.

Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.

Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.

[kkstarratings]

6 reaktion på “Kokosfett

  1. Ni får ursäkta ifall jag tränger mig på såhär men ni menar att kokosfettet blir kroppens ”primär” energikälla för stunden istället för kolhydraterna. Vilket i slutändan kan/kommer öka insulinproduktion.

    På en annan nyttig sida fann jag att kokosfett (samt fet fisk) påverkar produktionen av insulin följande sätt:

    ”Oljekombinationen kan även sänka en inflammatorisk markör, Interleukin–6, som produceras i stora mängder i fettvävnaden och gör den insulinresistent. En nyckelfaktor för uppkomsten av Diabetes typ 2 är insulinresistens, som innebär att kroppens celler inte kan svara på insulinet som utsöndras från bukspottkörteln (även hjärnan kan drabbas av insulinresistens och då blir kokosfett extra viktigt för hjärnans energiförsörjning). Detta leder till ökad insulinkoncentration i blodet som kompenserar för insulinkänsligheten. När kroppen inte längre kan producera tillräckliga mängder insulin följer höjda sockernivåer i blodet och typ 2 diabetes.”// kostdemokrati.se

    Slutsatsen av källorna är således att kokosfett hämmar insulinresistans (bra) men i kombination med snabba kolhydrater dvs sötma etc så ökar insulinresistanen (dåligt)?

    Vart fann ni informationen om just snabba kolhydrater? För om man använder kokosfett som pålägg på (vitt) bröd så känns det mindre lockande nu…

    MVH,
    Josef.

  2. Hej Josef,

    Du har helt rätt i det du skriver. Både kokosfett och fet fisk innehåller bra fetter men kombinationen av kolhydrater och fett bör undvikas.

    – Fet fisk innehåller den bästa formen av Omega 3 (EPA och DHA). Denna form är bättre än den vegetabiliska formen av Omega 3 som finns i linfrö eftersom den då måste omvandlas. Läs mer om fetter här: http://www.systerkarin.se/blog/fett/

    – Kokosfett består till största delen av mättat fett som är bra eftersom det inte medför de skador på blodfetter och blodkärl som fleromättat reaktivt fett orsakar. Att IL-6 sänks är också en fördel.

    Kombinationen laurinsyra och kolhydrater är dålig eftersom det ökar insulinresistens. Mer info med källor finns här: http://www.systerkarin.se/blog/socker/
    När cellerna i kroppen förbränner fett så förbränns kolhydraterna långsammare vilket medför högre blodsocker värde. Äter du bara kolhydrater eller bara fett, kommer ditt blodsocker vara lågt och bra.
    Staffan Lindeberg utför forskning med stenålderskost för att påvisa att det till och med kan förbättra insulinkänsligheten. Om resultatet visar positivt är stenålderskost i så fall ännu bättre än LCHF (låg andel kolhydrat / hög andel fett) som bara håller blodsocker nivån låg under tiden man håller dieten strikt.

    Att äta vitt bröd bör undvikas även av andra anledningar. Det innehåller snabb energi men nästan ingen näring vilket är ett stort problem i vår ”moderna” kost. Gluten som finns i till exempel vitt bröd kan även ge läckage i tarmen. Om du är intresserad av att läsa mer om maximal näring så läs mer om raw food. Lite info finns här:
    http://www.systerkarin.se/blog/raw-food/

    Mvh
    SysterKarin

  3. Typiskt, allt försvann….

    Aja skall jag hålla det väldigt kort o främst tacka för det snabba svaret (har läst på n del nu).

    Ang frågan om kolhydrater och att det inte skall förtäras med kokosfett så anser jag att det är överdriven bild som ges:

    -kolhydrater och fett bildar glukos som sedan KRÄVER insulin för stt transportera energin till celler. Om energi in>energi ut, leder detta till reserver av energi/fettlager o följden blir viktökning.

    -då kokosfett är uppbyggt helt annorlunda jmf med andra fettkällor (vattenlösliga och medelånga fettsyror) så används inte insulinet övh varav insulinproduktionen inte påverkas i det svseendet.

    -då kvarstår hur mycket, och vilken sorts kolhydrat sm förtärs. Är det snabba passar de till efter träning när blodsockret är lågt, andra situationer leder bara till onödigt hög insulinproduktion o belastning på kroppen etc etc. Långsamma kolhydrater lämpar sig för nästan alla situationer kan jag tänks mig (förutom fter träning då). Inga kolhydrater övh funkar väl också men då blir det ganska tråkigt sätt stt leva..

    Min poäng är att kokosfett (som kanske enbart blir slagen av OMEGA 3 pga essensitella egenskapen) är alldeles för bra fettkälla för att få negativ bild__I SIG__. Det lämpar nog för alla att dra ner på kolhydrat konsumtionen (då det verkar vara den större boven i insulinoroduktion) men jag tror inte samma sak bör gälla för kokosfettet.

    Jag vill inte låta alltför aggressiv, mer pga att min långa ordinarie text försvann men det är mitt eget fel haha. Ang kokosfett på vittbröd..det e gott…men jo jag får väl avstå från brödet. Det vita.

    Tveka inte att såga min poäng
    MVH,
    JOSEF.

  4. Hej Josef,

    1, Du skriver ”Om energi in>energi ut, leder detta till reserver av energi/fettlager o följden blir viktökning.”.

    – Det är inte bara mängden energi in som påverkar. Andra viktiga faktorer är bland annat matsmältning, ämnesomsättning samt förhållandet mellan protein, fett och kolhydrater.
    Ex 1: Om två enäggstvillingar äter lika mycket men den ena har fått förstörd bakterie flora pga antibiotikakur så kommer matsmältningen hos denna vara mycket sämre. De kommer då lägga på sig olika vikt även om de tränar lika mycket.

    Ex 2: En kvinna bor i Uppsala och har ökad genomsläpplighet i sin tarm på grund av en stark antibiotikakur och stress. Eftersom vattnet i Uppsala innehåller mycket Uran så kommer kvinnans bukspottkörtel efter en tid att fungera sämre. Den kommer då producera mindre hormoner (T4) vilket leder till att ämnesomsättning kommer vara extremt dålig. Trots två timmar löpning varje dag och en hård diet så kommer hon troligen inte gå ner i vikt. Om hon däremot får Levaxin (läkemedel med tillskott av hormoner) eller kommer till rätta med problem i sin bukspottkörtel så kommer hon gå ner i vikt snabbt.
    Ex3: Om 3 män med samma ämnesomsättning äter tre olika koster; den första 90% fett, den andre 90% kolhydrater från frukt, grönsaker och ris och den tredje pizza. De äter exakt lika mycket kalorier och tränar exakt lika mycket. Ändå kommer de gå upp olika i vikt. Dels för att de hormonella reaktionerna i kroppen är olika för protein, fett och kolhydrater men främst på grund av kombinationen av vad de äter. Personen som äter pizza kommer ha ett mycket högre blodsocker än de andra två. Han kommer även ha mycket högre blodsocker än personen som äter nästan enbart kolhydrater. Eftersom hans blodsocker är högre så kommer hans insulin öka och lagra in mer fett främst runt buken. Du kan testa detta genom att mäta ditt eget blodsocker när du går på olika dieter.
    Men så klart om du har en bra insulinkänslighet som blir bättre när du tränar så är det absolut ingen fara att äta lite sämre ibland eftersom kroppen då klarar av det. Men om man har ätit dåligt en längre tid och kanske samtidigt utsatts för stress så kan problem uppstå.

    2, Du skriver ”då kokosfett är uppbyggt helt annorlunda jmf med andra fettkällor (vattenlösliga och medelånga fettsyror) så används inte insulinet övh varav insulinproduktionen inte påverkas i det avseendet.”

    Kokosfett består till 90 procent av mättat fett och ungefär hälften av detta är laurinsyra. Kombinationen laurinsyra och kolhydrater ger ett betydligt högre blodsocker än att bara äta kolhydrater eftersom cellerna kommer förbränna den snabba laurinsyran. Då kan inte cellerna ta upp glukosen från kolhydraterna lika snabbt vilket kommer leda till blodsocker ökning och ökad insulin produktion. Men så klart har mängden av vad du äter och din insulinkänslighet stor betydelse. Om du inte har problem med övervikt, blodsockersvängningar etc så är det ingen fara.

    3, Du skriver ”Min poäng är att kokosfett (som kanske enbart blir slagen av OMEGA 3 pga essensitella egenskapen) är alldeles för bra fettkälla för att få negativ bild__I SIG__. Det lämpar nog för alla att dra ner på kolhydrat konsumtionen (då det verkar vara den större boven i insulinproduktion) men jag tror inte samma sak bör gälla för kokosfettet.”

    Ja håller med dig om att kokosfettet är bra. Men jag tycker att kolhydrater har fått en dålig bild av media när det egentligen är kombinationen av kolhydrater och fett som ställer till det. Det går utmärkt att äta en kost med naturliga kolhydrater om man minskar ner på fettet.
    Men att både äta fett och kolhydrater ibland är heller ingen fara om du inte har problem med övervikt, blodsockersvängningar etc. Då är det viktigare att fokusera på att få i sig mat med högt näringsinnehåll i förhållande till energi utan kemikalier från tillsatser/besprutning.

    Mvh
    SysterKarin

  5. Hej igen!

    Tack för att ni svarade så snabbt, och tack flr ert svar som ”tvingade” mig till söka lite djupare på ämnet. Nu i efterhand är jag medveten om att energi in energi ut principen inte fungerar på kanske alla individer, ber om ursäkt för det. Och ni får ursäkta för min långa text som följer haha.

    Bakgrunden till mitt ständiga återkommande är dock att jag, liksom er, inte anser kolhydrater som den absolut värsta boven. Det är snarare något jag gärna vill ha kvar nu när jag försöker ändra familjens matvanor. LCHF och liknande lockar inte, utan en balanserad kost gör det (och nej jag är inte överviktig, snarare behöver jag lägga på mig mer kilon, men några familjemedlemmar skulle nog må bra av att gå ner lite).

    Av den anledningen har jag låtit mig uppslukas av det fantastiska med koskofettet och köpt in mängder av framförallt COCOSA pure..tills jag då läste ert inlägg. För de orolighetstankar jag burit på har varit i den här formen:

    Exempel på steg för kombinationen fett+kolhydrater:
    1-steker ägg, som absorberar nästan all matfett du slänger dit (kokosfett i mitt fall)
    2-äter stekta ägget tillsammans med vanligt ris = snabba kolhydrater etc etc.
    3-förhöjt blodsocker etc vilket jag absolut inte vill att särskilt en familjemedlem skall utsättas för.

    Det jag fann (och som ni säkert också läst) var framförallt de här korta men ändå intressanta papprena:
    http://www.meltbutteryspread.com/wp-content/uploads/2011/06/Effects-of-Dietary-Coconut-Oil-on-the-Biochemical-and-Anthropometric-Profiles-of-Women-Presenting-Abdominal-Obesity.pdf

    Samt

    http://ajcn.nutrition.org/content/78/5/965.abstract?ijkey=d61a239f390a0de29521e7dea4b7a3850f977843&keytype2=tf_ipsecsha (fullkorn vs vanliga kolhydrater).

    Det mest signifikativa från första pappret är kortfattat:

    Två grupper med 40 kvinnor delas upp – ena får intag av 30ml fett från soja bönor (group S), andra 30ml fett från kokos (group C) som skall intas över tre måltider. Utöver det man vanligtvis åt så medförde extra fettintaget ca 300 extra kalorier – men o andra sidan skulle man försöka se till att vara på kalorieunderskott och därmed dra ner på kalorierna.

    Nedan nämner jag väldigt kort det jag finner signifikativt för studien, och senare varför jag tror att jag kan sluta oroa mig såpass mycket:

    _____(INNAN 12 veckors kosten)_____
    —Låg socioekonomisk status, 88 cm kring midjan). Metabolismen påverkas då annorlunda mot normalviktiga, och därmed redan förhöjda riskfaktorer.
    —kosten för personerna i fråga var (INNAN):
    *69% kolhydrater,
    *19% fett
    *…12% protein(?logiskt?). Stod enbart 0,77g/kg protein…men annars kan man dra referens som att man bör sikta på +2g/kg framförallt i samband med styrketräning – då proteinsyntesen drar igång för fullt vid återhämtning.
    *10 g fiber (svensken och ameriknanen snittar tydligen 16-17 g enligt andra källlor och då är ändå rekomm. intag för fiber satt 25-35 g för optimal hälsofrämjning.
    *Man åt knappt frukt eller grönt.

    Utöver extra fettintaget så skrev de:
    Subjects were instructed to follow a diet that
    was balanced in respect of macronutrients with increased
    consumption of fruits and vegetables and reduced consumption of simple carbohydrates and animal fat.
    […]
    Under the supervision of a fitness trainer, all of
    the participants took part on 4 days every week in a
    physical activity program comprising elongation followed
    by 50 min walking.

    _____(EFTER 12 veckors kosten och träning etc)_____
    Båda grupper hade bl a dragit ner på kolhydraterna med ca -15% av det totala energibehovet:

    For example, there was a reduction of 10% in
    total energy intake and 16% in the ingestion of carbohydrates. In contrast, there was an increase (of approximately
    50%) in the ingestion of proteins and fibres.

    I kombination med träningen så sänktes många/nästan alla riskfaktorer som annars förknippas med hjärt och kärl sjukdomar….VID INTAG AV KOKOSFETT. Om fettkällan kom från soja hade värdena istället förvärras (LDL ökade, HDL minsakde etc).

    Det som dock var negativt för kokosfettet men inte för soja var att insulinresistansen ökade en aning (HOMA-S value):

    ”There was no change in the release of insulin in group S, where in group C the increase in hormone release observed, although not statistically significant (p=0.09), was sufficient to increase the HOMA-S value of group C to a level significiantly higher (P=0.03) than that of group C.”

    MEN de skriver senare:

    ”It is important to emphasise that the HOMA-S values representing insulin resistance were higher than normal in both groups and at both evaluations (innan och efter kost), a condition probably associated with abdominal obesity that was common to all participants of the study. The levels of US-CRP, an inflammatory marker and an independent predictor of CVD (hjärt och kärlsjukdom) were also above the normal limit in both groups and at both evaluations.”

    Och återigen:
    ”It is important to stress that the background diet of participants in the present study was richer in carbohydrates (about 70%) than that of most Western populations (around 50-55%).”

    Varför jag övh tog med andra pappret (om fullkorn vs vanlig kolhydrater) var för att man fann att riskfaktorn för CPR minskade kraftigt (dock förändrades inte de andra faktorerna lika mycket) vid intag av fiber/fullkorn.

    Från annan källa angående CPR:
    ”Doctors can test your blood for CRP. The body produces CRP during the general process of inflammation. Therefore, CRP is a ”marker” for inflammation, meaning its presence indicates an increased state of inflammation in the body.
    […]
    In studies involving large numbers of patients, CRP levels seem to be correlated with levels of heart disease risk. In fact, CRP seems to predict cardiovascular risk at least as well as cholesterol levels do. Data from the Physicians Health Study, a clinical trial involving 18,000 apparently healthy doctors, found that elevated levels of CRP were associated with a threefold increase in the risk of heart attack.”

    Vad försöker jag säga?
    Jo att man tagit en ”extrem” försöksgrupp och kommit till slutsatser som jag inte tror går samman med vår kost här i Sverige etc;
    -ekonomin för hushållet begränsade möjligheten att byta snabba kolhydrater mot långsamma mha fullkorn etc (<1 dollar/hushåll är…förjävligt),
    -den redan väldigt höga kolhydratskosten (70%) men även fortsatt höga kolhydratsmängden efter diet (-15% av ursprungliga värdet)
    -att personerna redan var obese och därmed ytterligare negativ inverkan på hälsan (visserligen vill jag att familjemedlemmar skall sänka sin vikt men i den zonen är de ännu inte).

    Jag har visserligen bara skrapat på toppen av isberget men jag tror ändå att användandet av kokosfett för stekning etc, funkar utmärkt i samband med kolhydrater. Sålängde man varierar kosten någonlunda och inte överdriver med kolhydraterna. Återigen, LCHF och liknande har aldrig någonsin lockat mig men ändå, jag kände mig tvungen att läsa på mer om kokosfettet iochmed ert inlägg. Tack!

    MVH,
    Josef.

  6. Hej Josef,

    Tack för din långa kommentar och din sammanfattning av studierna.
    I dina exempel på användning av kokosfett i kombination med kolhydrater (stekning etc) så behöver du inte alls vara orolig eftersom det inte är några stora mängder. Att steka i kokosfett eller mättat fett är att föredra framför oljor. Upphettning av oljor till130 grader bildar karcinogena ämnen.

    LCHF kan vara bra i vissa fall då man behöver hålla blodsockret lågt för att försvåra för cancertumerör eller för att hålla blodsockret lågt vid diabetes. Men om man inte är sjuk så anser vi att det finns fördelar med att äta nyttig kost som innehåller kolhydrater såsom frukt.

    Några allmänna råd vid val av en bra kost:
    -Undvik tillsatt socker
    -Undvik för mycket gluten
    -Välja ekologiskt eller närproducerat om man har råd.
    -Se till att få i sig Omega 3 från fet fisk eller ägg.
    -Äta mycket grönsaker och frukt.
    -Ät gärna grönsaker utan att tillaga dem för att få i dig mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter, enzymer och klorofyll.
    -Ät inte för mycket mat som innehåller en kombination av stora mängder fett och kolhydrater kombinerat såsom glass och pizza.
    -Undvik transfetter
    -Undvik mat från konservburkar (Bisfenol A)
    -Välj bra fetter såsom feta mejeriprodukter (mättat fett) och kokosfett.
    -Välj långsamma kolhydrater och fibrer.
    – Ät frön och nötter
    – Laga mat från grunden
    – För att spara pengar och äta nyttigt så kan man odla själv på balkong eller fönster exempelvis vetegräs, grodda alfaalfa och handla säsongs grönsaker.

    Mvh
    SysterKarin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.