Andning

Hur vi andas kan påverka mycket i kroppen

andning stressDåliga andningsvanor kan ge många negativa följder för vår hälsa till exempel astma, allergi, sömnbesvär, låg energi, muskel-/ledvärk, övervikt, oro, ångest, panik och hjärt- och kärlproblem.Var i kroppen problemen uppstår beror på var våra individuella svagheter finns.

En ineffektiv andning ger upphov till syrebrist och då minskar cellernas förmåga att producera energi.

Enligt Anders Olsson författare till boken”Medveten andning”är första steget att bli medveten om sin andning:

  • Andas du med öppen mun ibland?
  • Har du ofta täppt näsa?
  • Sover du dåligt?
  • Snarkar du?
  • Vaknar du med torr mun?
  • Går din hjärna ofta på högvarv?

Om du svarar ja på en eller flera av frågorna tyder det på att du kan förbättra andningen och ditt välmående.

Det kan du göra genom några enkla principer:

Andningen ska ske in och ut genom enbart näsan. Inandningsluften ska hamna djupt ner i lungorna samtidigt som andningen är avslappnad, rytmisk och tyst. 

Bli av med ångest och ängslighet via andning

andningOm man känner sig ängslig och stressad så kan man använda andningen för att lugna ner nervsystemet. Genom att koordinera hjärtslagen med andningen så blir man lugn och avslappnad. Det finns en andningsteknik som kallas RSA (Respiratory Sinus Arrhythmia) som kan användas för att lugna ner ett stressat nervsystem. Vid RSA andning så bör man ta cirka sex djupa andetag per minut. Det är viktigt att andas med magen, känns det jobbigt så kan man öka upp till nio andetag per minut.

Du kan börja med att testa med sex andetag per minut. Börja med att mäta din vilopuls genom att lägga fingrarna mot halspulsådern under en minut. Dela sedan antalet hjärtslag med 12 för att veta hur många hjärtslag varje in och ut-andning ska ta.

Exempel:

60 hjärtslag per minut / 6 = 10 hjärtslag per anding

10/2 = 5 hjärtslag per in- och ut andning.

Ligg bekvämt och testa denna andning under 5 minuter per dag. Hjärtat slår snabbare när man andas in vilket kommer att leda till att utandningen blir långsammare.

Om du har problem med nästäppa, läs här hur du kan bli av med det.

 Källor:

  1.  Www.sorena.se
  2. http://www.appliedmeditation.org/dome/201/stimulation/RSA

Stress

Att stressa under en längre tid ger många negativa effekter på vår hälsa så det är viktigt att förändra sin livssituation medan man orkar.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

StressNär vi stressar så producerar binjurarna högre nivåer av hormonerna kortisol och adrenalin. Då ökar koncentrationen och kroppens prestationsförmåga (flykt- och kamprespons) eftersom blodsockret och blodtryck höjs. Denna reaktion har gjort att människor fått extra krafter att överleva vid svåra akuta situationer exempelvis när de blivit jagade av ett farligt djur.

Positiva effekter vid kortvarig stress:

  • Ökad boost av energi eftersom blodsockret höjs.
  • Ökad minnesfunktion 16
  • Ökat immunförsvar
  • Minskad smärtkänning

Men om stressen blir långvarig och kroppen inte tillåts att koppla av stressen (kronisk stress) så kommer de långvarigt höga kortisol nivåerna att påverka kroppen negativt. Några negativa effekter av kronisk stress:

  • Ökad risk för åderförkalkning. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 10 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 36
  • Överproduktion av kortisol påverkar signalsubstansernas funktioner i hjärnan vilket påverkar minnet. Kan göra att man ”tappar minnet”. 8
  • Överproduktion av kortisol påverkar sköldkörteln mycket negativt vilket kan leda till hypotyroes (låg ämnesomsättning ,trötthet, depression, frusenhet, torrt hår och övervikt.)
  • Nedbrytning av muskelmassa – Långvarig stress där kortisol omvandlar protein från musklerna till glukos verkar nedbrytande för muskelmassan.
  • Benskörhet – Kortisol (stress) under lång tid kan bryta ner proteinet som ingår i stödjevävnaden i skelettet vilket resulterar i benskörhet (osteoporos).
  • Negativ påverkan vid diabetes typ 2 – Stress påverkar mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 11
  • Det höga blodsockret som uppstår av stressen medför att bukspottkörteln producerar mer insulin för att kroppen ska kunna ta upp blodsockret vilket i förlängningen kan leda till insulinresistans och diabetes. Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter sötsaker.
  • Ökad frisättning av hormonet noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Ibland drabbas stressade personer av panikattacker (ångestattacker)  De tror ofta att de håller på att få en hjärtattack och ska dö. Den limbiska hjärnan (delen vi ärvt av aporna) tar då kontroll över alla kroppsfunktioner. Den kognitiva delen av hjärnan fungerar då inte på grund av högt andrenalin. Hjärtat slår vilt, ben och händer skakar,  man kan drabbas av svettningar och personen som drabbas av detta tror han/hon kommer att dö.  17

Om man under en längre tid går med kronisk stress så kommer till slut binjurarna att tröttas ut och då produceras istället för låga nivåer av kortisol vilket exempelvis gör att det blir väldigt jobbigt att komma upp ur sängen på morgonen. Många som får dessa problem klarar inte av att gå till jobbet om de inte dricker kaffe. Detta brukar beskrivas som utbrändhet. Långvarig stress gör även att matsmältningen försämras eftersom bakteriefloran i magen hamnar i obalans. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium, magnesium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Brist på mineraler såsom magnesium gör att binjurarna får det ännu svårare och ofta uppstår då muskelspänningar och sömnproblem.

Uttröttade binjurar och bukspottskörtel påverkar sköldkörteln mycket negativt. Vilket i förläningen kan leda till Hypotyreos (trötthet, frusenhet, torrt hår, viktuppgång mm).

När dessa organ (binjurar, bukspottskörtel och sköldkörteln) är utmattade så uppstår en hormonobalans i kroppen vilket ofta leder till ett överskott av östrogen hos kvinnor. Detta ökar risken för sjukdomar såsom PMS och endometrios.

Dvs. långvarig stress påverkar kroppen mycket negativt eftersom det ger hormonobalanser och vitamin/mineral obalanser som i förlängningen ökar risken för många sjukdomar.

Andra symptom

  • Stress försämrar immunförsvaret genom att sätta tarmfloran ur balans. 7
  • Sömnproblem 
  • Känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller ångest.
  • Sämre minne och få svårt att koncentrera sig.
  • Hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas ordentligt.
  • Problem med magen, till exempel magkatarr eller förstoppning.
  • Huvudvärk eller känna sig stel och få ont i kroppen.
  • Utslag eller eksem.
  • Överkänslig för ljud, ljus och lukter.
  • Försämrat immunförsvar. När vi upplever stress minskar kroppens känslighet för stresshormonet kortisol, vilket påverkar immunförsvaret, berättar Vetenskapsradion.2
  • Eventuellt ökad risk för demens. 4
  • Utbrändhet (Gå in i väggen) Första fasen är när man tycker att tillvaron är på gränsen till att fungera. I andra fasen så får man problem med sömnen. 5

Vad kan man göra för att motverka stress?

  • Sov ordentligt på nätterna.
  • Konditionsträning. Enligt Nils Edelstam, stressexpert så är konditionsträning bästa medicinen för att återhämta ett överaktiverat nervsystem, 1
  • stressLära sig säga nej både privat och i arbetet.
  • Schema lägg tid för vila.
  • Det finns andningtekniker för att lugna ner nervsystemet. Läs mer här. Istället för att kontrollera yttre förhållanden fokusera på att kontrollera de inre.Din andning ligger till grund och kan lugna nervsystemet.
  • Yoga och Mindfullness. Det finns kurser, instruktionsfilmer, böcker, appar, ljudband mm.
  • Ät föda såsom Raw food för att få stärka din kropp med mineraler, vitaminer och enzymer. Magnesium finns exempelvis i paranöt.
  • ”TODO listor” för att slippa hålla allt man ska göra i huvudet. Prioritera uppgifterna.
  • Läs här hur du kan bygga upp din tarmflora som försämras av stress.
  • Lyssna på lugnande musik såsom Enya.
  • Lär dig känna när du stressar upp dig. Lyssna på kroppens signaler och ta korta pauser på jobbet och kör avslappning såsom Mindfullness och djupandningsövningar.
  • Var ute i naturen
  • Gör en mätning av mineralerna i din kropp och kolla om du exempelvis har brist på magnesium. Detta kan exempelvis göras genom hårmineralanalys.
  • Om en hårmineralanalys visar låga värden av natrium och kalium så tyder det på att binjurarna uttröttade. Då bör man undvika stress extra mycket samt äta magnesium och eventuellt även stärka binjurarna med tillskott såsom Andrecomp.
  • Om du känner dig utbränd kan du även mäta dina hormoner via blodprov för att se att sköldkörteln producerar hormoner som den ska.
  • Sätt upp rimliga krav på dig själv.

Källor:

  1. http://www.aftonbladet.se/wellness/article15722598.ab 
  2. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/darfor-gor-stress-oss-forkylda/
  3. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  4. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ett-aktivt-liv-minskar-risken-for-demens
  5. http://www.dn.se/ekonomi/jobb/sa-undviker-du-att-ga-in-i-vaggen
  6. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  7. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  8. http://ajp.psychiatryonline.org/article.aspx?articleID=101410
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2553257/
  10. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  11. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  12. http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/tidigar_frameset.html
  13. http://www.hypo2.info/behandling/binjurestaerkande-tips
  14. http://www.mabra.se/besvar/utbrand-stressad-binjureproblem.html
  15.  S. Het et al, A meta-analytic review of the effects of acute cortisol administration on human memory, Psychoneuroendocrinology (2005) 30, 771–784
  16. David Servan-Schreiber, psykiater och neurolog.