Inflammation

Vad är inflammation?

inflammation cellerInflammation är kroppens sätt att försvara sig mot skador, *infektioner och allergier. Den inflammatoriska processen yttrar sig som svullnad, smärta, värmeökning och rodnad. Inflammations processen är en komplicerad kedja av händelser där det bildas flera olika ämnen såsom fria radikaler och signalämenen (hormon såsom histamin och TNF-alfa). Dessa ämnen försvarar och signalerar till andra celler i immunförsvaret att hjälpa till att bekämpa inkräktare. Om kroppen fortsätter bilda dessa ämnen under en längre tid så kan detta leda till kronisk inflammation som anses ligga bakom sjukdomar såsom hjärtinfarkt, demens, cancer och autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1 och ledgångsreuatism.

*En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. Dvs en infektion är när kroppen angrips till skillnad från en inflammation som är kroppens reaktion/försvar.

Faktorer som orsakar/påverkar en inflammation?

  • Allergi/Autoimmunitet – När allergenet (ämnet cellerna reagerar på) fångas upp av antikropparna på cellerna så tömmer cellen sitt innehåll på signalsubstanser såsom histamin och TNFalfa för att starta en inflammation samt tillkalla fler celler för att bekämpa allergenet. Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Läs mer här.
  • Virusinfektioner – Virus kan ge upphov till infektion och för att försöka bekämpa virus så startar immunförsvaret en inflammation. Exempelvis kan herpesvirus ligga inaktiva hos 70-100% av befolkningen, men kan ibland medverka i uppkomsten av inflammation. Forskare vid Karolinska har visat, att cytomegalvirus spelar en viktig roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. 
  • bakterierBakterier kan ge en infektion i kropen. Kroppen försvarar sig då genom att bilda en inflammation. Genom DNA teknik kan allt fler bakterier kartläggas men metoderna är dyra. Odling kan tyvärr inte påvisa alla bakterier, exempelvis så missas nanobakterier på grund av dess långsamma delning. Nanobakterier anses bland annat orsaka njursten.2
  • Svamp och andra encelliga organismer såsom protozoer kan ge upphov till en infektion som ger upphov till en inflammation.
  • Mekanisk skada på vävnaden (skapat av olycka eller kirurgi). Kroppen startar en inflammation för att försvara sig mot bakterier etc.
  • Genetiska mutationer – Autoinflammatorisk syndrom kan inträffa av genförändring, dvs förändringar i arvsmassan. Då tappar kroppen sin förmåga att reglera inflammationsreaktioner. Följden blir att inflammationen orsakar mer skada än nytta hos individen. 12
  • AGE/ALE – Bildning av inflammatoriska ämnen kallade AGE och ALE som uppkommer vid tillagning av mat. RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den. 11 Läs mer här. En bra kost för att minska AGE/ALE är raw food.
  • Försurad kropp, brist på basiskt föda. Enligt Ragnar Rylander så riskerar man tappa mineraler när kroppen upprätthåller ph-balansen i blodet om man äter en sur kost. Protein och mjölkprodukter är generellt sura medan grönsaker och frukt är basiska. 8,9. Dvs genom att äta för lite grönsaker så kan man få en obalans bland mineralerna som behövs för att immunförsvaret ska fungera bra. Har man en kronisk inflammation så kan det därför vara värdefullt att äta mer ”basisk föda”. Genom en hårmineralanalys så kan man mäta mineralförhållandena i kroppen.
  • Fria radikaler. Reaktiva fria radikaler kan skada cellmembranen och andra molekyler såsom DNA, enzymer och fleromättade fettsyror. Fria radikaler bidrar till infektioner och inflammation som leder till sjukdomar såsom hjärtinfarkt och cancer. 7 Antioxidanter som finns rikligt i Raw food binder fria radikaler så att de inte skadar kroppen. I en doktorsavhandling 2005 visade exempelvis Johanna Helmersson, att en långgradig kronisk inflammation med en ökad bildning av fria radikaler kan utgöra bidragande orsaker till varför tobaksrökning och diabetes leder till åderförkalkning. Hon visade även att hög nivå av antioxidanten selen minskade risken.

antioxidanter

Fria radikaler bildas i ”cellernas kraftverk” (mitokondrierna). Energi skapas när socker och fett förbränns till vatten och koldioxid. Energin lagras i form av kemisk energi i molekylen ATP. Vid denna kemiska process bildas reaktiva fria radikaler från syret.  Mängden fria radikaler ökar när:

    1. Kroppen utsätts för stress (exempel vid sjukdom och hårt fysiskt arbete)
    2. Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
    3. Överskott av järn och koppar exempelvis från kosttillskott kan bilda skadliga radikaler.
    4. Tobaksrök och bensinavgaser innehåller kolväten som bildar skadliga radikaler.
    5. Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra. Träning har många positiva effekter på immunförsvaret så träna regelbundet eftersom det är en ”färskvara”.
    6. Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.
    7. Högt blodsocker uppstår av kombinationen socker och fett. Högt blodsocker påverkar immunförsvaret negativt på många sätt, bland annat så gynnas de dåliga bakterierna i tarmfloran, LDL partiklar skadas och en ökad mängd skadliga fria radikaler. Läs mer här.
  • Forskarna har påvisat att det är avgörande att ha en väl fungerande bakterieflora för att immunförsvaret ska fungera bra. Bakterierna i immunförsvaret samverkar med cellerna i immunförsvaret. Probiotika och Raw food kan hjälpa. 10
  • Genuppsättning – Varje individ har en unik genuppsättning, som påverkar hur individen reagerar på yttre faktorer.
  • Processad/raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Undvik sådan mat.
  • För lite sömn försämrar immunförsvaret.
  • Stress påverkar tarmfloran och hormoner vilket försämrar immunförsvaret och ökar risk för inflammation. Läs mer här.
  • Obalans av vitaminer och mineraler. Exempelvis ger överskott av koppar ofta ett underskott av zink vilket bidrar till ökad risk för återkommande inflammationer. Ett annat exempel är sambandet mellan calcium och magnesium. Mineralerna har även inverkan på hormonerna i kroppen. Raw food är en mycket bra kost för att få i sig rikligt med mineraler och vitaminer. Multivitamin kan ofta vara fördelaktigt att ta.
  • Omega 3 från fet fisk i formen EPA är viktig för hälsoriktig bildning av olika signalämnen. Förutom prostaglandiner bildas även resolviner och protektiner som mycket effektivare medverkar till utläkning av inflammationer.
    Fettsyran AA from Omega 6 har motsatt negativ effekt. Ät därför fet fisk och undvik fröfetter av typ Omega 6. 6
  • D -vitamin. Tillskott behövs under vinterhalvåret i Sverige eftersom vi då inte får någon D-vitamin från solen.

Läkemedel som på olika sätt påvekar den inflammatoriska processen

Läkemedel inflammation

  • Kortison och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) –  interfererar med bildningen av proinflammatoriska prostanoider. Kortisol är ett naturligt antiinflammatoriskt hormon i kroppen. Läkemedlet består av en motsvarande syntetiskt preparat. Nästan alla celler har mottagare (receptorer) för kortisol som påverkar så att flera inflammatoriska ämnen minskar. När recetorerna på cellen tar upp kortisol så påverkas aktiviteten av vissa enzymer så att deras produktion av flera inflammatoriska ämnen minskar.
  • TNF-hämmare –  Verkan mot  signalämnet TNFalfa. TNFalfa aktiverar och samlar ihop kroppens immunförsvar för att bekämpa inkräktaren. TNF alfa blockerare har gett mycket uppmuntrande resultat vid behandling av ledgångsreumatism och flera andra tillstånd. Nackdelar med dessa medel är risk för farliga biverkningar samt hög kostnad.4
  • Azatioprin. Medicinen hämmar immunförsvaret genom att påverka immunförvarets celler så att de minskar i antal och fungerar sämre. Azatioprin har effekt mot vissa sjukdomar som orsakas av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader (autoimmuna sjukdomar)
  • Metotrexat. Immunförsvaret hämmas genom att motverka omvandlingen av folsyra till tetrahydrofolsyra. Tillväxten av cellerna hämmas.
  • Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. En del antibiotika har även antiinflammatorisk effekt. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt vilka beskrivs här.
  • Kolliderat silver. 13, 14

Källor:

  1. http://www.biomed-ockerman.com/nyforsk.htm
  2. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  3. http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/tnf-alfa-%E2%80%93-grundbulten-vid-infektion-och-inflammation-1543
  4. http://www.healthy.net/scr/article.aspx?Id=2850
  5. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  6. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139730.pdf
  7. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Fria-radikaler-/
  8. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14972
  9. http://www.bodyrecomposition.com/research-review/acid-diet-high-meat-protein-effects-on-calcium-metabolism-and-bone-health-research-review.html
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  11. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A Food Perspective – Bengt Bengmark
  12. http://www.novartis.se/behandlingomraden/autoinflammatoriskasjukdomar/autoinflammatoriskasjukdomar.shtml
  13. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/
  14. http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=685&print=1

Raw food

raw foodVad är raw food? Raw food, eller råkost, är mat som inte upphettats över 42 grader. Syftet med raw food är att äta så naturlig mat som möjligt. Genom att undvika att hetta upp maten så bevaras näringen (antioxidanter, enzymer, mineraler & vitaminer) som helt eller delvis förstörs då mat processas eller hettas upp. (Processad mat innehåller energi men ofta ingen näring.) Ju mer råkost din diet består av, desto bättre. Du behöver inte äta råkost jämt.
Raw food stärker ditt immunförsvar genom att:
  1. Tillföra antioxidanter och vitaminer – Antioxidanter binder fria radikaler vilket motverkar sjukdom. Raw food är rik på antioxidanter. Antioxidanter förstörs vid upphettning.
  2. Tillföra mineraler – Grönsaker och frukt är rika på mineraler. Brist och obalanser bland mineralerna i kroppen kan leda till sjukdomar.
  3. Stärker din tarmflora – Nyttiga bakterier som är väldigt viktiga för ditt immunförsvar, finns bland annat i mjölksyrade och färska bär och grönsaker.
  4. Undviker de inflammatoriska ämnen (ALE/AGE) som bildas vid upphättning. Läs mer om ALE/AGE och immunförsvaret här.
  5. Enzymer – Raw food innehåller enzymer som förstörs vid upphettning (48 grader). Dessa enzymer är viktiga för matsmältningen eftersom de bryter ner och utvinner näring ur maten.
  6. Fibrer – Grönsaker och frukt innehåller nyttiga fibrer som behövs för att kroppen ska kunna rensa ut gifter ur kroppen.
  7. ALA (Omega 3) – Folkgrupper som äter mycket grönsaker och frukt har ett bra förhållande mellan Omega 3 och Omega 6.
  8. Saltsyra – Saltsyra i magsäcken behövs för matsmältningen absorberar mineraler och proteiner. Bryter även ner parasiter, bakterier och svamp. Försökspersoner som åt bladgrönt hade bra värden.

raw food rå kost

De som bara äter raw food brukar kalla sig råkostare, de äter vegetariskt och utesluter gluten och laktos. Deras föda består av grönsaker, frukter, bär, örter, rötter, nötter, frön, alger och groddar. 

Att tänka på när man äter raw food

  • Stora mängder av icke tillagade goitrogener (brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål) hindrar jodupptaget vilket kan påverka sköldkörteln negativt.
  • Nässlor lagrar nitrater som i stora mängder kan vara skadligt. På kväverika platser som tex vid ladugårdar, gödselstackar och komposthögar ska man inte plocka nässlor eftersom de där tar upp kväve ur jorden och omvandlar till nitrit. Plocka därför istället nyutslagna skott (innan nässlan gått i blom) i skogslundar och på ängar. 4
  • Om man äter stora mängder gröna växter så bör man variera och inte äta ensidigt eftersom växter naturligt innehåller svag halt av gift som i stora mängder kan ge skador.
  • Det finns en risk att få i sig för mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 om man äter mycket oljor, nötter och fröer. Tänk på att äta Omega 3 som finns i bland annat bladgrönt och linfrö och undvik att äta för mycket frö-oljor och nötter. Läs mer här.
  • Bästa källan för livsviktiga Omega-3 är från fet fisk eller ägg. Men det finns även reaktivt Omega-3 ALA i linfröolja. Reakivt feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Men eftersom man i Raw food intar kallpressad linföolja tillsammans med massa antioxidanter så binder de och skyddar mot de reaktiva skadliga radikalerna. Läs mer om fett här.
  • Det går utmärkt att kombinera Raw food med andra dieter såsom LCHF och man måste inte äta 100% Raw food. Exempelvis är det bra att även äta fisk för att få i sig tillräckligt med Omega 3.
  • grönsakerNärproducerade ekologiska grönsaker och frukter är att föredra för att minimera intaget av besprutningsmedel och bevara miljön. Därför får man försöka anpassa maten efter säsong.
  • Om man inte tål mandel så kan man testa att blötlägga dem över natten och därefter skölja dem med sil för att få bort garvsyran i skalet. Det går även att ersätta nötter med frön såsom solrosfrön, sesamfrön, solrosfrön och pinjenötter.
  • Man får inte brist på protein när man äter raw food eftersom det finns mycket protein i bladgrönt nötter och alger.
  • Högt blodsocker och insulinresistans är inget problem vid raw food även om man äter mycket frukt eftersom det är kombinationen av glukos och fett som ger högt blodsocker. Läs mer här.
  • En bra förvarings metod för att bevara vitaminer och mineraler i grönsaker är att frysa.
  • Vitamin B12 finns inte i växer men finns till viss del i fermenterade produkter framställda av växter, till exempel surkål och syrade grönsaker. Även alger kan innehålla vitamin B12 men det är osäkert hur bra kroppen kan ta upp dessa. Därför bör man ta tillskott av B12 om man inte äter skaldjur, kött, fisk eller mejeriproduketer. 1
  • Ett roligt sätt att starta med rawfood är att ersätta vanliga efterrätter med raw food efterrätter. Exempelvis kan du testa denna goda och nyttiga kladdkakan.

Att äta raw food i Sverige är ganska dyrt särskilt om man köper ekologiska grönsaker för att undvika farliga ämnen från besprutning. För att spara pengar så kan man grodda hemma. Exempelvis kan man grodda alfalfafrön i en glasburk:

  1. Häll cirka 1 dl frön tillsammans med 3 dl vatten i en glasburk och låt stå i cirka 6 timmar.
  2. Skölj därefter fröna i en sil.
  3. Placera silen i en bunke och täck med en tallrik eftersom groddarna ska gro i mörker.
  4. Vattna groddarna 2-3 gånger per dag genom att skölja dem noga.
  5. Skörda efter cirka 1-5 dagar när det vuxit ut en svans. (1-5 dagar beroende på sort, alfalfa i 5-6 dagar).
  6. Avsluta eventuellt med att ställa groddarna ljust några timmar så att de får grön färg.
  7. Förvara färdiga groddar i kylskåp. Hållbarheten är 5-6 dagar.

Man kan även odla vetegräs i sitt fönster eller växthus, plocka maskrosblad eller kriskål och blanda i en smoothie med frukt. Att blanda bladgrönsaker med frukt i en blender är ett utmärkt sätt att få i sig näring (vitaminer, mineraler, ALA (Omega 3), protein i form av aminosyror och fibrer). En variation av gröna bladgrönsaker innehåller ett mycket bra näringsinnehåll för människan. 2, 3

Sevärd video:

Källor

  1. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Finns-vitamin-B-12-i-vaxter/
  2. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2461/2
  3. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2626/2
  4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2416&artikel=2838949

Diabetes

diabetesVad är diabetes?

Det finns tre olika typer av diabetes:

Diabets typ 1 – produktionen av insulin  har upphört helt. Insulin är ett hormon som signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet .

Diabetes typ 2 – dålig insulinkänslighet vilket medför högt blodsocker eftersom kroppens celler blir dåliga på att ta upp glukos.

Graviditets diabetes – Vid graviditet så utsöndrar moderkakan hormon som minskar insulinkänsligheten. Därför behöver kroppen producera mer insulin. Om inte bukspottkörteln kan producera tillräckligt med insulin så kallas det graviditets diabetes. När graviditeten är över så återgår moderkakan till en lägre produktion av hormon vilket ofta medför att graviditets diabetesen försvinner eftersom insulinkänsligheten då blir bättre. Vid tvillingar är risken dubbelt så hög att drabbas av graviditets diabetes eftersom moderkakan då utsöndrar mer hormon. 9

Vad kan man göra själv för att må bättre när man har diabetes?

  • Träning förbättrar insulinkänsligheten eftersom kroppens celler blir bättre på att tillgodogöra sig glukos. Större muskelmassa motverkar insulinresistens och medför att blodsockret inte stiger lika mycket när man äter kolhydrater. Stor muskelmassa förbränner även socker snabbare. Träning ger även minskad risk för diabetes typ 2. En stor studie gjord på 32000 män under 18 års tid visar att 30 minuters styrketräning, fem gånger i veckan minskar risken för diabetes typ 2 med 34 procent. 4
  • Enligt en av de störa och mest omfattande koststudier som gjorts (The_China_Study) så ökar risken att drabbas av diabetes typ 1 bland de som dricker mer ko mjölk. Det fanns en ökning bland folk som levde på mer nordliga geografiska breddgrader, åt mycket animalt protein och då specifikt komjölk. De finns troligen även en koppling till vitamin D.
  • Ät mycket grönsaker eftersom de innehåller nyttiga antioxidanter. Antioxidanterna försvarar kroppen mot de skadliga fria radikalerna genom att neutralisera dem.  Den oxidativa stressen är det som skadar och åldrar våra celler och anses vara relaterat till uppkomst av diabetes. Vid diabetes så har man ofta brist på antioxidanter. Vid högt blodsocker bildas mer oxidativ stress. Undvik att upphetta grönsakerna vid tillagning eftersom det minskar mängden antioxidanter. Läs mer om immunförsvaret här. 5
  • Stärk immunförvaret med goda bakterier från probiotika eller yogurt. Goda bakterier i tarmflora kan elimera AGE/ALE från födan. Vid diabets så har man ofta högre halter av AGE/ALE, undvik därför att äta sådan mat. Läs mer om immunförsvaret och AGE/ALE här.
  • Undvik stress. Stress påverkar diabetes mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 7
  • Fruktos ger en långsammare och lägre blodsocker höjning än glukos. Därför är frukter som inte är så söta och innehåller mer fruktos än glukos att föredra. Äpple är därför ett bra val. Läs på om kolhydrater och fett för att öka förståelsen.
  • Man bör akta sig för tillsatt socker samt kombinationen av glukos och fett eftersom fettet förhindrar cellerna att ta upp glukosen effektivt vilket gör att blodsocker nivån ökar. En mer utförlig förklaring finns här. En lämplig diet är därför LCHF (undviker glukos och tillsatt socker men fett är tillåtet) eller stenålderskost (undviker fett och tillsatt socker men kolhydrater i form av glukos är tillåtet). Dvs de båda dieterna är två olika sätt att lösa problemet på. LCHF är mycket populär eftersom blodsockret hålls lågt vilket innebär att det inte finns något behov av insulin, dessutom är kosten lätt att hålla eftersom fett mättar bra. Stenålderskost fungerar bra eftersom det då inte finns något fett som förhindrar glukosen att snabbt tas upp av cellerna. Man undviker då för högt blodsocker och insulin. Det pågår studier av stenålderskost för att påvisa att insulinkänligheten kan bli bättre av denna typ av kost vilket i så fall skulle vara fördelaktigt jämfört med LCHF.
  • Det finns studier som visar att tarmfloran är viktig för insulinkänsligheten varför man bör försöka äta fermenterade grönsaker och probiotika samt resistent stärkelse. Läs mer under immunförsvaret.
  • Att kroppen tvingas producera mer insulin vid graviditet är ett sätt för kroppen att gå upp i vikt. En ökad mängd insulin blockerar leptin signalen vilket gör att kvinnan ökar i vikt.

Ökad mängd hormon från moderkakan -> Minskad insulinkänslighet (cellerna blir dåliga på att ta upp glukos) -> Höjt blodsocker -> Bukspottkörteln producerar mer insulin ->  Försämrad leptin känslighet -> viktökning.  Problemet vid graviditets diabetes är att inte tillräckligt med insulin kan produceras. Genom att äta mindre kolhydrater och gå promenader efter måltid så kan ibland kvinnor slippa ta insulin. Dock finns inte tillräckligt med studier på vad som händer när kvinnor undviker kolhydrater helt under graviditet varför man bör fortsätta att äta små mängder, gärna i form av grönsaker och lite frukt.

  • Om man ligger i riskzonen för diabetes typ 1. Ärftlighet eller uppmätta antikroppar. Inte klarlagt vad som utlöser det men finns misstänka samband med gluten och D vitamin brist. Många diabetiker av typ 1 tål inte gluten varför det kan undvikas i förebyggande syfte samt man bör ta D vitamin tillskott.

Intressant forskning

  • Forskare i Stanford har utfört lyckade tester med ett vaccin mot typ 1 diabetes som gör att kroppen börjar producera insulin igen. Vaccinet får immunförsvaret att sluta attackera de egna cellerna. Vaccinet behöver tas varannan måndad. Större fas tre försök är på gång med denna behandling. 8, 9
  • Sambandet mellan nanobakterier och diabetes typ 1. 2
  • Implantat av grisceller som producerar insulin har givit typ 1 diabetiker förmåga att börja producera insulin igen. 3
  • Kostförsök att använda stenålderskost för att förbättra insulinkänsligheten hos typ 2 diabetiker. Staffan Lindeberg har gjort försök som visar att stenålderskost förbättrar insulinkänsligheten (glukos tolleransen ökade).
  • Kostförsök att förbättra insulinkänsligheten genom att begränsa kalorimängden. 1
  • Forskare på Harvards har lyckats tillverka insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Detta skulle kunna leda till en framtida bot för diabetes typ 1. Men innan cellerna kan användas så behöver de skyddas mot kroppens eget immunförsvar så mer forskning behövs.12

Fler nyheter angånde diabetes kan hittas här

Källor

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/extremdiet-kan-bota-typ-2-diabetes
  2. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  3. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/nytt-hopp-for-grisceller-mot-diabetes/
  4. http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1307571
  5. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=265
  6. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  7. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  8. http://www.bbc.co.uk/news/health-23064897
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19340713
  10. http://www.ivanhoe.com/channels/p_channelstory.cfm?storyid=32170
  11. http://www.tolerioninc.com/
  12. http://www.bbc.com/news/health-29566784

Hjärtinfarkt

Human Heart

Varför får man hjärtinfarkt?

Kemiska förändringar av LDL* i kombination med inflammation bedöms numera ligga bakom de skador på blodkärl som betecknas ateroskleros (åderförkalkning).

 

* ( LDL=low density lipoprotein är ”paket” som fraktar fett och kolesterol från levern ut till kroppens celler för att de ska få energi)

 

Det är främst två biokemiska reaktioner som skadar LDL paketen:
1, Högt blodsocker ger glykolisering av skalet på LDL paketen. Dvs det uppstår en kemisk reaktion mellan LDL paketen och blodsocker som skadar LDL paketen.
2, Fleromättat reaktivt fett såsom Omega6 och vegetariskt Omega3 bildar kemiska reaktioner (kallad lipidperoxidation) som skadar kärnan dvs innehållet av LDL paketen.
Har man ärftlig brist på LDL-receptorer riskerar man högre LDL-nivåer. Detta ökar risken för hjärtinfarkt.
Om man har höga värden av aminsyran homocystein (sjukdomstillståndet kallas hyperhomocysteinemi) så ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Homocystein är reaktivt och känslig för oxidation och bildar kemiska reaktioner med LDL paketen och fibrin (fibrin är ett protein som är verksamt vid koagulation).

Varför ger mätning av totalkolesterol en felaktig bild?
 
Att mäta totalkolesterol ger inte en indikation på om man har en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar eftersom det är skadade LDL paket som är orsaken. När man mäter totala kolesterolet så mäter man förutom LDL även HDL*. Högt HDL har till och med visats ge minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar.  Istället bör TG*/HDL förhållandet mätas.

* (HDL= high density lipoprotein. HDL är paket som fraktar fett och kolesterol tillbaka till levern)
*TG – Triglycerider – Vanligaste fetterna i blodet. Lågt blodsocker och konditionsträning har visat sig ge bra TG värden i blodet.

Vad kan man göra själv för att påverka/förbygga hjärtinfakt?
 
  • Undvik att äta mat som innehåller både glukos och fett eftersom det ger högt blodsocker som skadar skalen på LDL paketen. Undvik även mat med tillsatt socker (glukos+fruktos) eftersom även detta ger högt blodsocker. Exempelvis undvik pizza, läsk och glass. Läs mer här om socker och kolhydrater. Genom att gå på en diet såsom LCHF eller stenålderkost så undviker du detta. En ny amerikans studie visar att tillsatt socker ger ökad risk för hjärtinfarkt. 17
  •  Undvik att äta fleromättat reaktiv fett såsom Omega6 och vegetabiliskt Omega3 eftesom det skadar innehållet i LDL paketen. Välj istället mättat fett och fleromättat stabilt Omega3 från fet fisk och ägg. Läs mer om fett här.
  • Om man lider av sjukdomstillståndet hyperhomocysteinemi dvs man har en onormalt hög halt av aminsyran homocystein så är folsyra mycket effektivt i de flesta fall ( 80%). På de individer där folsyra inte ger tillräcklig effekt blir homocysteinnivån normaliserad av vitaminerna B6, B12 eller av Kolin.12
  • Ät mycket grönsaker och frukt för att få mycket antioxidanter. Antioxidanter är ett  livsviktigt centralt skydd mot lipidperoxidation i blodfetter. 1. En antioxidant vid namn Tokoferoler har visat sig vara betydelsefull för att stoppa libidperoxidation. 11 
  • Undvik statiner – Statiner används för sänkning av blodets halter av kolesterol och LDL vilket därför inte är en lämplig behandling vid hjärt- kärlsjukdomar. Statiner förstör inte bara kroppens naturliga reglering av kolesterol och blodfetter utan även biosyntesen av steroidhormoner och Q10. Detta leder till många biverkningar exempelvis minnesförlust,  trötthet och muskelömhet. 9 Den enda gruppen som eventuellt kan motiveras att äta statiner är medelålders män som redan tidigare haft en hjärtinfarkt. När vi äter mat som innehåller kolesterol exempelvis ägg så reglerar kroppen så att den producerar mindre kolesterol. Därför behöver vi inte vara rädda för att äta mat som innehåller kolesterol. Om man är äldre så behöver man ofta tillskott av kolesterol via födan eftersom kroppen då producerar för lite. Kolesterol är mycket viktigt eftersom det används som byggsten till cellernas skal. Kolesterolet är även förstadiet till många av våra hormoner och med solens hjälp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin.
  • Se till att du får tillräckligt med D-vitamin genom tillskott under den mörka delen av året.
  • Viktigt är också att undvika värktabletter som innehåller diklofenak, som till exempel Eeze och Voltaren. Ekot i Sveriges Radio rapporterar att en regelbunden konsumtion av värktabletterna kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd.
  • Undvik långvarig stress. Stress höjer hormonet kortisol. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 13 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 1415
  • Pekka Saikku har forskat på sambandet mellan bakterien Chlamydia pneumoniae-infektion och hjärt–kärlsjukdom. Hos råttor ger Chlamydia pneumoniae-infektion ateroskleros även om inte kosten berikats med LDL-fetter. Chlamydian ger kronisk infektion i kärlendotelet. Ett kontrollerat försök genomförs nu på  4000 människor som haft en hjärtinfarkt, där behandlas chlamydian med antibiotika (makrolider). 16
  • Tillskott av Magnesium, Selen och E-vitamin kan vara effektiva när det gäller hjärtsjukdomar. Testa dina värden. 12

Källor:

  1. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12773206?dopt=Abstract
  2. Statiner ger mer skada än nytta: http://www.unt.se/debatt/statiner-gor-mer-skada-an-nytta-1653445.aspx
  3. Fettsnål mat ger farliga små LDL-partiklar: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7625363
  4. Lågkolhydrat kost positiva effekter vid åderförkalkning: http://circ.ahajournals.org/content/121/10/1200.abstrac
  5. Fettsnål kost förvärrar hjärt/kärlsjukdomar: http://jama.ama-assn.org/content/295/6/655.abstract
  6. Amerikansk hjärtkirurg: http://www.kostdemokrati.se/scoop/2012/03/13/varldsberomd-hjartkirurg-talar-ut-om-vad-som-egentligen-orsakar-hjartsjukdom/
  7. Studie angående kost och förebyggande av hjärtsjukdom, påvisar att snabba kolhydrater är farligt: http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/short/169/7/659
  8. Socker farligt för hjärtat: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar
  9. http://www.dn.se/debatt/hogt-kolesterol-ar-ofarligt-for-kvinnor-och-friska-man
  10. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/86667.pdf
  11. http://www.lio.se/pages/70688/vitamin_E.pdf
  12. Peter Wilhelmsson-Friskare liv med rätt kost+vitaminer och mineral.
  13. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  14. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  15. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  16. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  17. http://www.sydsvenskan.se/sverige/socker-okar-risk-for-hjartsjukdom/