Inflammation

Vad är inflammation?

inflammation cellerInflammation är kroppens sätt att försvara sig mot skador, *infektioner och allergier. Den inflammatoriska processen yttrar sig som svullnad, smärta, värmeökning och rodnad. Inflammations processen är en komplicerad kedja av händelser där det bildas flera olika ämnen såsom fria radikaler och signalämenen (hormon såsom histamin och TNF-alfa). Dessa ämnen försvarar och signalerar till andra celler i immunförsvaret att hjälpa till att bekämpa inkräktare. Om kroppen fortsätter bilda dessa ämnen under en längre tid så kan detta leda till kronisk inflammation som anses ligga bakom sjukdomar såsom hjärtinfarkt, demens, cancer och autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1 och ledgångsreuatism.

*En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. Dvs en infektion är när kroppen angrips till skillnad från en inflammation som är kroppens reaktion/försvar.

Faktorer som orsakar/påverkar en inflammation?

  • Allergi/Autoimmunitet – När allergenet (ämnet cellerna reagerar på) fångas upp av antikropparna på cellerna så tömmer cellen sitt innehåll på signalsubstanser såsom histamin och TNFalfa för att starta en inflammation samt tillkalla fler celler för att bekämpa allergenet. Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Läs mer här.
  • Virusinfektioner – Virus kan ge upphov till infektion och för att försöka bekämpa virus så startar immunförsvaret en inflammation. Exempelvis kan herpesvirus ligga inaktiva hos 70-100% av befolkningen, men kan ibland medverka i uppkomsten av inflammation. Forskare vid Karolinska har visat, att cytomegalvirus spelar en viktig roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. 
  • bakterierBakterier kan ge en infektion i kropen. Kroppen försvarar sig då genom att bilda en inflammation. Genom DNA teknik kan allt fler bakterier kartläggas men metoderna är dyra. Odling kan tyvärr inte påvisa alla bakterier, exempelvis så missas nanobakterier på grund av dess långsamma delning. Nanobakterier anses bland annat orsaka njursten.2
  • Svamp och andra encelliga organismer såsom protozoer kan ge upphov till en infektion som ger upphov till en inflammation.
  • Mekanisk skada på vävnaden (skapat av olycka eller kirurgi). Kroppen startar en inflammation för att försvara sig mot bakterier etc.
  • Genetiska mutationer – Autoinflammatorisk syndrom kan inträffa av genförändring, dvs förändringar i arvsmassan. Då tappar kroppen sin förmåga att reglera inflammationsreaktioner. Följden blir att inflammationen orsakar mer skada än nytta hos individen. 12
  • AGE/ALE – Bildning av inflammatoriska ämnen kallade AGE och ALE som uppkommer vid tillagning av mat. RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den. 11 Läs mer här. En bra kost för att minska AGE/ALE är raw food.
  • Försurad kropp, brist på basiskt föda. Enligt Ragnar Rylander så riskerar man tappa mineraler när kroppen upprätthåller ph-balansen i blodet om man äter en sur kost. Protein och mjölkprodukter är generellt sura medan grönsaker och frukt är basiska. 8,9. Dvs genom att äta för lite grönsaker så kan man få en obalans bland mineralerna som behövs för att immunförsvaret ska fungera bra. Har man en kronisk inflammation så kan det därför vara värdefullt att äta mer ”basisk föda”. Genom en hårmineralanalys så kan man mäta mineralförhållandena i kroppen.
  • Fria radikaler. Reaktiva fria radikaler kan skada cellmembranen och andra molekyler såsom DNA, enzymer och fleromättade fettsyror. Fria radikaler bidrar till infektioner och inflammation som leder till sjukdomar såsom hjärtinfarkt och cancer. 7 Antioxidanter som finns rikligt i Raw food binder fria radikaler så att de inte skadar kroppen. I en doktorsavhandling 2005 visade exempelvis Johanna Helmersson, att en långgradig kronisk inflammation med en ökad bildning av fria radikaler kan utgöra bidragande orsaker till varför tobaksrökning och diabetes leder till åderförkalkning. Hon visade även att hög nivå av antioxidanten selen minskade risken.

antioxidanter

Fria radikaler bildas i ”cellernas kraftverk” (mitokondrierna). Energi skapas när socker och fett förbränns till vatten och koldioxid. Energin lagras i form av kemisk energi i molekylen ATP. Vid denna kemiska process bildas reaktiva fria radikaler från syret.  Mängden fria radikaler ökar när:

    1. Kroppen utsätts för stress (exempel vid sjukdom och hårt fysiskt arbete)
    2. Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
    3. Överskott av järn och koppar exempelvis från kosttillskott kan bilda skadliga radikaler.
    4. Tobaksrök och bensinavgaser innehåller kolväten som bildar skadliga radikaler.
    5. Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra. Träning har många positiva effekter på immunförsvaret så träna regelbundet eftersom det är en ”färskvara”.
    6. Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.
    7. Högt blodsocker uppstår av kombinationen socker och fett. Högt blodsocker påverkar immunförsvaret negativt på många sätt, bland annat så gynnas de dåliga bakterierna i tarmfloran, LDL partiklar skadas och en ökad mängd skadliga fria radikaler. Läs mer här.
  • Forskarna har påvisat att det är avgörande att ha en väl fungerande bakterieflora för att immunförsvaret ska fungera bra. Bakterierna i immunförsvaret samverkar med cellerna i immunförsvaret. Probiotika och Raw food kan hjälpa. 10
  • Genuppsättning – Varje individ har en unik genuppsättning, som påverkar hur individen reagerar på yttre faktorer.
  • Processad/raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Undvik sådan mat.
  • För lite sömn försämrar immunförsvaret.
  • Stress påverkar tarmfloran och hormoner vilket försämrar immunförsvaret och ökar risk för inflammation. Läs mer här.
  • Obalans av vitaminer och mineraler. Exempelvis ger överskott av koppar ofta ett underskott av zink vilket bidrar till ökad risk för återkommande inflammationer. Ett annat exempel är sambandet mellan calcium och magnesium. Mineralerna har även inverkan på hormonerna i kroppen. Raw food är en mycket bra kost för att få i sig rikligt med mineraler och vitaminer. Multivitamin kan ofta vara fördelaktigt att ta.
  • Omega 3 från fet fisk i formen EPA är viktig för hälsoriktig bildning av olika signalämnen. Förutom prostaglandiner bildas även resolviner och protektiner som mycket effektivare medverkar till utläkning av inflammationer.
    Fettsyran AA from Omega 6 har motsatt negativ effekt. Ät därför fet fisk och undvik fröfetter av typ Omega 6. 6
  • D -vitamin. Tillskott behövs under vinterhalvåret i Sverige eftersom vi då inte får någon D-vitamin från solen.

Läkemedel som på olika sätt påvekar den inflammatoriska processen

Läkemedel inflammation

  • Kortison och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) –  interfererar med bildningen av proinflammatoriska prostanoider. Kortisol är ett naturligt antiinflammatoriskt hormon i kroppen. Läkemedlet består av en motsvarande syntetiskt preparat. Nästan alla celler har mottagare (receptorer) för kortisol som påverkar så att flera inflammatoriska ämnen minskar. När recetorerna på cellen tar upp kortisol så påverkas aktiviteten av vissa enzymer så att deras produktion av flera inflammatoriska ämnen minskar.
  • TNF-hämmare –  Verkan mot  signalämnet TNFalfa. TNFalfa aktiverar och samlar ihop kroppens immunförsvar för att bekämpa inkräktaren. TNF alfa blockerare har gett mycket uppmuntrande resultat vid behandling av ledgångsreumatism och flera andra tillstånd. Nackdelar med dessa medel är risk för farliga biverkningar samt hög kostnad.4
  • Azatioprin. Medicinen hämmar immunförsvaret genom att påverka immunförvarets celler så att de minskar i antal och fungerar sämre. Azatioprin har effekt mot vissa sjukdomar som orsakas av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader (autoimmuna sjukdomar)
  • Metotrexat. Immunförsvaret hämmas genom att motverka omvandlingen av folsyra till tetrahydrofolsyra. Tillväxten av cellerna hämmas.
  • Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. En del antibiotika har även antiinflammatorisk effekt. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt vilka beskrivs här.
  • Kolliderat silver. 13, 14

Källor:

  1. http://www.biomed-ockerman.com/nyforsk.htm
  2. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  3. http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/tnf-alfa-%E2%80%93-grundbulten-vid-infektion-och-inflammation-1543
  4. http://www.healthy.net/scr/article.aspx?Id=2850
  5. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  6. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139730.pdf
  7. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Fria-radikaler-/
  8. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14972
  9. http://www.bodyrecomposition.com/research-review/acid-diet-high-meat-protein-effects-on-calcium-metabolism-and-bone-health-research-review.html
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  11. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A Food Perspective – Bengt Bengmark
  12. http://www.novartis.se/behandlingomraden/autoinflammatoriskasjukdomar/autoinflammatoriskasjukdomar.shtml
  13. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/
  14. http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=685&print=1

Antibiotika

När ska man ta an

AntibiotikaAntibiotika bör inte tas vid förkylning eftersom förkylning ofta beror på virus. Om förkylningen beror på bakterier så klarar vårt immunförsvaret oftast av att bekämpa den utan antibiotika, då slipper man de bieffekter som antibiotika kan medföra. Använd istället antibiotika när det verkligen behövs exempelvis vid twar, borrelia, hjärnhinneinflammation, lugninflammation. Självklart är det bäst om en läkare först kan påvisa vilka bakterier som gör dig sjuk så att rätt typ av antibiotika kan användas eftersom olika antibiotika typer fungerar olika bra beroende på bakteriestam.

Att tänka på när man tar antibioka?

  • Använder du fel typ av antibiotika så kan den vara verkningslöst mot bakterierna som orsakar din sjukdom.
  • Antibiotika slår ut goda bakterier i tarmfloran som har stor betydelse för ditt immunförsvar. Detta kan leda till allergier som i sin tur leder till kroniska inflammationer. Läs mer här. Ät därför alltid probiotika under och efter en antibiotikakur för att tillföra tarmen goda mjölksyra bakterier.
  • Läs vilka bieffekter antibiotika kan ge. Var uppmärksam på allergiska symptom.

Hur länge ska man ta antibiotika? 

Rådgör med din läkare hur länge du ska ta dosen. Det finns några faktorer att tänka på:

  • Även om man känner sig frisk så kan det finnas kvar bakterier i kroppen varför man inte ska avsluta kuren för tidigt.
  • Om bakteriestammen inte kan påvisas vid odling och antibiotikakuren inte ger någon verkan inom någon vecka så är det ofta ingen idé att fullfölja behandlingen eftersom den antibiotika typ du testar troligen då är fel. Rådgör med läkaren.

Antibiotikaresistens

antibiotikaVarje antibiotikakur bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft. Människor byter bakterier med varandra så om du har otur och får en bakteriestam som utvecklat resistens så går den inte att behandla.

På senare år har det inte funnits tillräckligt med ekonomiskt vinning för läkemedelsbolagen att ta fram nya antibiotika preparat vilket medfört att några bakteriestammar hunnit bli resistenta. Eftersom personer på sjukhus ofta har nedsatt immunförsvar så sprids resistenta bakterier lättare där. Därför bör man tänka på att det kan medföra en ökad risk att operera sig i ett land med resistenta bakteriestammar. Exempel på resistenta bakteriestammar är MRSA och ESBL.

Forskaren Johan Tham har studerat kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och utlandsvistelser. Avhandlingen förstärker tidigare rapporter om att länder i Mellanöstern såsom Egypten samt Indien har problem med antibiotikaresistens. Han undersökte patienter som sökte sjukvård för diarré efter utlandsresor och såg att bakterierna kunde bryta ner antibiotika. 50 procent av de som sökte vård som varit i Mellanöstern eller Afrika och 80 procent av dem som varit Indien hade bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Siffran för Thailandsresenärerna som uppsökte vård för diarré och bar på resistenta bakterier var 25 procent. Av de med problem som rest i Europa hittades bara resistenta bakterier hos 3 procent. De resistenta bakterier som ökar mest i Sverige är E.coli och Klebsiella. Sverige har än så länge haft få smittor med bakterier som varit multiresistenta mot alla kända typer av antibiotika men det är allt vanligare i Indien. 3, 4

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt:

Cellväggssynteshämmare – Förstör eller hindrar uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Exempelvis:

  • penicilliner (Amoxicillin, Kåvepenin, Flukloxacillin, Penomax mm)
  • cefalosporiner
  • karbapenemer
  • glykopeptider

Cellmembranfunktionhämmare – Löser upp cellmembranet, vilket medför att bakteriens cellinnehåll läcker ut och bakterien dör. Exempelvis:

  • polymyxin E

Proteinsynteshämmare – Tillväxthämmandet genom att hämma bakteriens proteintillverkning. Exempelvis:

  • Tetracykliner (Doxyferm, Oracea, Tetralysal, Vibranord mm) som behandlar klamydia och borrelia samt bakterier som orsakar luftvägsinfektoiner såsom Mycoplasma pneumoniaeChlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci. Tetracykliner påverkar flera olika bakterier och kallas därför för bredspektrumantibiotika.
  • Makrolider
  • Aminoglykosider
  • Klindamycin
  • Kloramfenikol
  • Linezolid.

Nukleinsyrasynteshämmare – Stör bakteriernas DNA eller RNA syntesten. De förhindrar att bakterierna delar på sig samt dödar de känsliga bakterier som finns i kroppen. Exempelvis:

  • Kinoloner (Avelox, Ciprofloxacin, Ciproxin, Norfloxacin och Tavanic) – bredspektrumantibiotika.
  • Metronidazol (flagyl) som behandlar vaginal bakterios och trichomonas vaginalis. Metronidazol har även effekt mot encelliga organismer som kallas för protozoer.
  • Rifampicin

Antimetaboliter – Stör bakteriernas produktion av folsyra. Exempelvis:

  • Trimetoprim
  • Sulfonamider (Bactrim, Bactrim Forte)

Källor:

  1. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  2. http://www.lj.se/index.jsf?childId=6107&nodeId=24477&nodeType=12
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/globala-resvanor-okar-spridning-av-antibiotikaresistens/
  4. http://www.vetenskaphalsa.se/resistenta-bakterier-smittad-vid-utlandsresan/