Immunförsvar

bakterieflora

Vi fokuserar här främst på tarmen eftersom det är kroppens största immunologiska organ. Hälften av de celler som har med immunförsvaret att göra finns i tarmen och det är här våran föda hamnar när vi äter. Forskarna har upptäckt att bakteriefloran som vi har i tarmarna är en viktig komponent för vårt immunförsvar och att den påverkas av vår livsstil. En obalans mellan bakterierna i tarmfloran kan i förlängningen leda till en rad sjukdomar såsom allergier, kroniska inflammationer, candida och fetma. Med ökad inflammation ökar också risken för sjukdomar som diabetes, åderförkalkning, inflammatoriska tarmsjukdomar med mera.

Tarmens bakterieflora består av flera hundra olika arter av bakterier som har viktiga funktioner för kroppen såsom antibiotisk verkan eller stimulering av cellerna i immunförsvaret. Vissa immunceller kräver till och med närvaro av goda bakterier i tarmarna för att kunna existera. Det finns både ”snälla” och ”onda” bakterier och när kroppen mår bra så är det en balans mellan dem. Exempelvis finns goda laktobacillusbakterier som bland annat motverkar oönskade och cancerframkallande organismer. Om en obalans uppstår i tarmfloran exempelvis på grund av antibiotika, dålig föda eller stress så tar de dåliga sjukdomsalstrande bakterierna överhanden. Detta leder ofta till att candida svamp växer till, ökat genomsläpp i tarmen så att skadliga ämnen kommer ut i blodomloppet vilket kan ge autoimmuna reaktioner. Osmälta proteiner som tränger igenom tarmen på grund av ökad genomsläpplighet kan leda till att man utvecklar typ 3 allergier, då dessa proteiner av kroppen uppfattas som farliga inkräktare. Nästa gång man äter samma föda kommer det på grund av allergin som uppstått leda till ännu mer inflammation. Detta ger en ond cirkel med kroniska sjukdomar. Indirekt kan detta även påverka vikten eftersom Inflammation blockerar mitokondrier (cellernas bränslefabriker) i musklerceller vilket medför att fettet inte förbrukas effektivt.  Dessutom kan inflammation störa bukspottskörteln och påverka hormonproduktionen av insulin.

Det finns därför all anledning att försöka minska inflammationen i kroppen genom att återställa balansen i tarmfloran. Om man kan få bukt med inflammationen i magtarmkanalen kan det dämpa inflammationer även i andra delar av kroppen. Du kan även läsa mer under allergier och candida hur du kan komma till rätta med dessa problem.

Cellerna i immunförsvaret har utvecklat skyddsmekanismer för att eliminera främmande skadliga partiklar. När cellerna upptäcker en partikel som anses vara skadlig så tömmer cellen sitt innehåll på inflammatoriska ämnen såsom histamin för att signalera till fler celler (vita blodkroppar) att hjälpa till att eliminera det skadliga ämnet.

Samspelet mellan cellerna i immunförsvaret, bakterierna och matintaget är mycket viktigt. Även om matantigen inte orsakar antikroppar som leder till allergi så kan ämnen från maten reagera med celler (lymfocyter) som svarar med att utsöndra inflammationsökande signalsubstanser (histamin mm) som i sin tur lockar till sig fler celler vilket ger en ökad frisättning av histamin och andra signalsubstanser.

Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Exempel på autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1 och multipel skleros. Mycket talar för att även sjukdomar som ulcerös colit (blodig grovtarmsinflammation) och Crohns sjukdom beror på immunologisk reaktion mellan immunförsvarets celler (lymfocyter i tarmväggen) och bakterier i tarmen som leder till att immunsystemets celler börjar angripa kroppsegna celler i tarmväggen.

Eftersom tarmfloran är så viktig för immunförsvaret så är det inte förvånande att tarmfloran blir ett allt intressantare forskningsområde:

  •  Övervikt – Magsäcks operation kan leda till bättre bakterieflora. Forskning på råttor har visat att det är bakteriefloran som ger viktminskningen. 12
  •  Diabets – Förbättrad insulinresistans genom förbättrad tarmflora. 13
  • Blindtarmens betydelse för bakteriefloran.14
  • Probiotika kan minska risken för benskörhet genom att påverka immunsystemet och minska inflammationen i kroppen. 15

Vad kan vi göra för att återställa och underhålla tarmfloran?

  • Fysisk träning. Fysisk träning motverkar stress. Stress sätter tarmfloran i obalans 4.
  • Undvik antibiotika om möjligt eftersom det även tar död på goda bakterier i tarmfloran.
  • Ät mycket grönsaker och frukt. Helst okokta grönsaker och undvik de sötaste frukterna.
  • Yogurt (utan tillsatt socker) och surkål innehåller bra mjölksyrebakterier. Surkål eller den koreanska varianten Kimchi som fått fermentera länge så att bakterierna är djupt inbäddade i grödan och överlever passagen till tjocktarmen.
  • Resistent stärkelse får de goda bakterierna att trivas i tarmen. Dvs kombinera detta med mjölksyrebakterier från probiotika kapslar eller fermenterade grönsaker. 15 Resistent stärkelse finns bland annat i potatismjöl som inte tillagats. Exempelvis så kan en tesked lösas i ett glas vatten och drickas.
  • Undvik tillsatt socker eftersom det gör att de ”onda” bakterierna växter till.
  • Undvik kombinationen av glukos och fett eftersom det leder till högt blodsocker som gör att de ”onda” bakterierna tar överhanden.
  • Se till att du inte har magnesiumbrist. Nyttiga bakterier försvinner vid magnesiumbrist vilket ökar genomsläpplighet och allmänna inflammationen i kroppen. Magnesium finns exempelvis i mandlar och pinjenötter, jordnötter och kikärter.
  • Probiotikatillskott – Goda bakterier för tarmfloran. Finns att köpa på apotek och hälsokost, undersök så att du köper bakteriestammar med bra effekt, det finns mycket bluff preparat. Exempel på en bra stam är: Lactobacillius plantarum.
  • Fibrer gynnar bakterierna i tarmfloran.
  • Många är känsliga för gluten och då kan de ge ökat genomsläpp i tarmen och inflammation.
  • Undvik sådant vi är allergiska mot eftersom det ger inflammation. Läs mer här.
  • Vitlök – starka antibiotiska, svamp och parasitdödande egenskaper.
  • Valnötsskal – svamphämmande.

Andra viktiga faktorer som påverkar immunförsvaret

Antioxidanter

antioxidanter från blåbärFrukt och grönsaker innehåller antioxidanter som binder fria radikaler. Antioxidanter försvinner vid tillagning under hög temperatur så försök att äta färska eller ångkoka grönsaker. Fria radikaler bildas när cellerna i kroppen förbränner syre från inandningsluften. I cellerna kommer några procent av det omsatta syret att omvandlas till fria syreradikaler. Därför tillverkar kroppen antioxidanter för att oskadliggöra (binda) de fria syreradikalerna. Men om man är sjuk exempelvis vid diabetes så bildar kroppen ofta för lite antioxidanter och det är då extra viktigt att få i sig dem via födan. 11 Mer info om olika typer av fria radikaler och antioxidanter finns här.

Exempel på några superantioxidanter som kan binda skadliga radikaler:

  • grönt te – eppigallocatechin gallate
  • tomat – lykopen
  • äpple, lök,te – quercetin
  • gurkmeja – curcumin
  • jordnötter, rödvin – resveratrol

Skadliga radikaler kan bildas genom:

  • Lipidperoxidation  – Fleromättat reaktivt fett såsom Omega 6 och Omega 3 från växter. Bidrar till hjärt- kärlsjukdomar.
  • Högt blodsocker ger glykolisering av LDL partiklar vilket bidrar till hjärt- kärlsjukdomar. Undvik kombinationen socker och fett.
  • Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas
    genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
  • Kostillskott med järn och koppar bör undvikas om man inte lider av brist eftersom dessa metaller i kroppen kan bilda skadliga radikaler.
  • Undvik tobaksrök och bensinavgaser eftersom kolväten bildar skadliga radikaler.
  • Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra.
  • Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.

RAGE faktorn – AGE/ALE

RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den.

När man tillagar kött vid 80 grader eller mer bildas ämnet ALE  (advanced glycation end products) pga en reaktion mellan fett och protein. ALE ökar RAGE dvs inflammationer i kroppen. Om möjligt tillaga istället köttet under lång tid på lägre värme (70-80 grader). Vid stekning marinera eller använd ströbröd som skrapas bort.

Även socker och fett tillsammans bildar ett inflammatoriskt ämne som kallas AGE (advanced glycation end products). Vid 130 grader bildas karcinogena ämnen. Undvik: Uppvärmd olivolja och rapsolja, kex, bröd, stekt potatis, frukostflingor, mjölkpulver, vitt bröd, rostat bröd, bacon.

Godartade bakterier har visats sig kunna minska AGE/ALE från födan, på samma sätt som de visat sig kunna eliminera gluten och karcinogener. Den AGE som bildas från upphettad mjölk har visats kunna elimerats helt via en väl fungerande tarmflora.

En bra artikel som beskriver Rage och vilka produkter som bör undvikas är referens 12.

omega 3

OMEGA 3

Det bästa fleromättade fettet är Omega 3 från fet fisk och ägg. Denna Omega 3 minskar risken för hjärtinfakt eftersom det motverkar lipidperoxidation. Intag av Omega 6 samt Omega 3 från växer bör man undvika eftersom det ökar risken för hjärtinfakt på grund av att dessa fetter är reaktiva. Intagen av Omega 6 kan minskas genom att undvika majsolja, solrosolja och Becel. Intaget av vegetariskt Omega 3 kan minskas genom att undvika linfröolja. Ett flertal studier har visat att Omega 3 är antiinflammatoriskt genom att stimulera prostagladiner (hormonlikande ämnen med antiinflammatorisk verkan) medan Omega 6 har motsatt verkan. 11

Några andra viktiga faktorer:
  • D -vitamin
  • Undvik Stress – fysisk och psykisk stress ger ökad frisättning av noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Zink – finns exempelvis i vetegroddar, linfrön, pumpafrön, nötter, ärtor och bönor.
  • Rödvin bästa valet av alkohol – antioxidanter. Tänk på att äta i begränsad mängd eftersom alkohol har visat sig öka risken för cancer.
  • Nötter och fröer ger bra vitaminer, mineraler och antioxidanter.
  • Färska kryddor. Exempelvis ingefära, oregano och kanel- Motverkar inflammation.
  • Värm inte olivolja och rapsolja eftersom farliga inflammatoriska ämnen bildas då, olivolja och rapsolja kan ätas kall. Undvik solrosolja och majsolja helt eftersom de innehåller för mycket inflammatoriskt Omega-6. För mer info se här.
  • Undvik transfetter, läs mer om fett här.

Källlor:

  1. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  2. http://www.vetenskaphalsa.se/bakteriecocktail-for-aldre/
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/nyttiga-bakterier-kan-hjalpa-sjukvarden/
  4. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  5. Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight.
  6. Recent advances in the relationship between obesity, inflammation, and insulin resistance

  7. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A

    Food Perspective – Bengt Bengmark

  8. http://www.youtube.com/watch?v=rCLRYybx18Q&feature=related
  9. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=265
  10. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17519235
  11. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  12. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5488012
  13. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20536509
  14. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/blindtarmens-funktion-upptackt/
  15. http://probi.se/files/2014/04/2014-04-11-Bensk%C3%B6rhet.pdf

Kokosfett

Kokosfett

Är kokosfett nyttigt?

Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.

Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.

Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.

Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.

[kkstarratings]

Leukemi bekämpad med modifierade celler

En sjuårig flicka som var nära att dö i leukemi har räddats med hjälp av modifierade celler i immunförsvaret. Trots att flera problem återstår att lösa, tror forskarna att metoden kan bli ett alternativ till benmärgstransplantationer.

Vid cancer sker mutationer av DNA i en cell vilket gör att cellen börjar dela sig okontrollerat och bildar cancer. För barn lekumi så är det ofta en cell som kallas B lymfocyter som blivit muterad. (En frisk B lymfocyt har en viktig funktion i immunförsvaret genom att bilda antikroppar för att motverka infektioner.)

Det forskarna har gjort är att modifiera en annan viktig cell i immunförsvaret som heter T lymfocyt. T lymfocyt cellerna hos flickan ”programmerades om” med hjälp av ett modifierat hiv-virus. Detta virus har en förmåga att ta sig in i T-celler, men i stället för att ha sjukdomsframkallande egenskaper, bär det modifierade viruset på gener som gör att T-cellerna attackerar patientens B-lymfocyter.

De modifierade T-cellerna attackerade flickans sjuka B-lymfocyt cancer celler vilket gjorde att flickan blev frisk.

Källa:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/leukemi-bekampad-med-modifierad-hiv

 

En multivitamintablett om dagen skyddar mot cancer

multivitaminEn stor amerikansk studie som nu har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Jama visar att om man dagligen tar en tablett med vitaminer och mineraler kan det skydda mot cancer. Däremot såg forskarna inte någon skyddande effekt mot prostatacancer.

I studien användes tabletter som innehöll låga doser av många olika vitaminer och mineraler. Det är just den breda kombinationen som är gynnsam tror de amerikanska forskarna. I den amerikanska studien används tillskottet Centrum silver som innehåller omkring 30 olika ämnen. Det är en lågdostablett, som innebär att den ger ungefär det rekommenderade dagsintaget av olika vitaminer och mineraler.

Källa:
Expressen

Cancermedicin som aktiverar cellens egna försvar

Ett nytt svenskt cancermedel har gett lovande resultat mot blod- och prostatacancer och ger hopp även för andra cancerformer. 

För att få cancer så krävs flera mutationer i en cell, bland annat att cellens egna försvarsmekanism så kallad programmerad celldöd (cellen begår självmord) sätts ur funktion. Läs mer om cancer här.

Forskningsbolaget Aprea har utvecklat ett medel med avsikt att få cellens försvarsmekanism att börja fungera igen så att cancercellerna ”begår självmord”. Resultaten är nu klara från den första studien på människor där 22 svårt sjuka patienter med blod- och prostacancer ingick. Försöket pågick i fyra dagar och forskarna kunde se tecken på att försvarsmekanismen hade aktiverats i olika utsträckning. Hos två av patienterna kunde forskarna tydligt se en minskning av tumörerna. Nu planeras fler försök på andra cancertyper såsom äggstockscancer.

Källa:

  1. http://www.redeye.se/aktieguiden/press/aprea-meddelar-positiva-data-fran-en-klinisk-fas-iii-studie-med-apr-246-pa-patient

Bisfenol A

Farliga halter av hormonliknande ämnet bisfenol A i konserverad mat.

Canned peachesSvenska Dagbladet tog hjälp av forskare från Lunds universitet för att påvisaförekomsten av hormonliknande bisfenol A i konserverad mat.1, Hos testpersonerna som åt mestadels konserverad mat i två dagar ökade halterna av hormonliknande bisfenol A i urinen tillmotsvarande 1 mikrogram per kg kroppsvikt.  EU:s TDI är 50 mikrogram perkg kroppsvikt men forskare har på senare tid rapporterat om skador såsom cellförändringar i brösten vid halter som är lägre än de halter som uppmättes vid SvD undersökning.
Eftersom bisfenol A är hormonstörande så har man i forskning sätt koppling till diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, beteendestörningar, bröst- prostata- cancer, försämradspermakvalitet mm.Bifenol A används i plaster för att göra dem hårdare, finns exempelvis i kvitton och på på insidan av nästan alla konservburkar.

Plastförpackningar som är märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel, vilket är en återvinningssymbol som betyder övriga plastmaterial innehåller bisfenol A. Plastförpackningar av polypropen, förkortat PP, innehåller inte bisfenol A. Tetra Paks förpackningar innehåller inte bisfenol A.

 

 

Några källor:

  1. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoga-halter-bisfenol-i-mat-pa-burk_7251751.svd
  2. Uppsala forskare visar att bisfenol påverkar hjärnans signalsystem hos möss.http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2011/miljogiftetbisfenolakanpaverkadennyfoddahjarnan.5.7de516e11333875465e8000308.html
  3. Sterilitet pga bisfenol. http://www.planetinsane.com/sterility-in-men-connected-to-bisphenol-a/262278/
  4. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Riskvardering-av-bisfenol-forst-i-september/

 

Förhoppning om riktad behandling mot cancerceller

Forskare vid Lunds universitet har publicerat en studie i Journal of Biological Chemistry som förhoppningsvis kan leda till förbättrad cancerbehandling för lung- bröst- och tarmcancer inom några år. Forskarna har upptäckt att cancercellerna har höga nivåer av proteinet gammatubulin. Genom att blokera gammatubulin, så dör tumörcellen utan att de friska cellerna påverkas. (Problemet med dagens cellgift behandlingar är att de även påverkar friska celler och man kan därför inte behandla så effektivt.)

Länk till studien:
http://www.jbc.org/content/early/2012/04/06/jbc.M112.357038.full.pdf+html?sid=0f65d6d7-d75e-4054-83cf-c242b87bf8b7

Cancerbehandling drar nytta av immunförsvaret

25g syringe

Ökad förståelse för hur immunförsvaret fungerar har lett till en ny typ av cancerbehandling som nu testas på människor med spridd njurcancer i Uppsala efter lyckade djurförsök. Behandlingen skulle teoretiskt lika gärna kunna behandla andra typer av spridd cancer som tidigare varit svår att behandla eftersom metastaser (dottertumörer) finns på flera olika ställen i kroppen.

Förståelsen för hur immunförsvaret aktiveras belönades 2011 med nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Forskarna upptäckte att immunförsvaret består av två olika delar. En medfödd del (medfödda immunförsvaret) och en del som tillkommit senare i livet (förvärvade immunförsvaret). Delarna samverkar och det är vissa celltyper som styr hur de aktiveras och regleras. En celltyp kallad T-celler bygger upp ett minne mot farliga substanser och har därför en nyckelroll i det förvärvade immunförsvaret. Ralph Steinman upptäckte hur T-celler aktiveras  av en celltyp som han döpte till Dendritceller.

Forskarna i Uppsala sprutar in Dendritceller i cancertumören med målet att starta en kraftig immunreaktion från det förvärvade immunförsvaret. Om det förvärvade immunförsvaret fungerar bra så bildar det antikroppar och mördarceller som letar upp alla andra celler som påminner om tumören, det vill säga metastaserna (dottertumörerna), och dödar dem. Huvudtumören kan om möjligt opereras bort kirurgiskt.

Källa:
http://svt.se/2.108068/1.2636881/ny_cancerbehandling_testas_i_uppsala

Prostatacancer

Vad kan orsaka prostatacancer?

  • Höga insulinnivåer är en hög riskfaktor för att utveckla prostatacancer. Den slutsatsen har läkaren Jan Hammarsten urolog vid Ludvika lasarett kommit fram till efter 20 års forskning på prostatacancer. 1
  • Hög konsumtion av mjölk är också en möjlig orsak till prostacancer. 2 Hög halt av kalcium och hög halt östrogen pga av inseminering som lyfts fram som en möjlig faktor. 3 Forskare i Lund har även visat att mjölk ger högt insulin även om inte blodsockret stiger så mycket. 6 En annan möjlig riskfaktor i mjölk som lyfts fram är att proteinet i Kasein i Komjölk ökar tillväxtfaktorn IGF-1. IGF-1 har i försök ökat risken för cancer och även ökat tillväxten av befintliga cancertumörer.
  • I en av de största och mest omfattande koststudier som gjorts The China Study så drabbas befolkningar som äter mer animalt protein och då främst protein från mjölk (kasein) oftare av cancer.
  • 1958 så rapporterades 18 dödsfall i Japan som berodde på prostatacancer. I USA var siffran större än 14000. Befolkningen var då bara den dubbla mot Japan. Dvs kostfaktorn har trolig stark inverkan på denna sjukdomen. Modern västerländsk kost ökar risken för prostata cancer.

Vad kan man göra föra att förebygga sjukdomen?

  • Enligt Jan är är alltså det bästa man kan göra för att motverka prostatacancer, att äta så lite mat som möjligt som höjer insulinhalten i blodet. Den diet som bäst uppfyller de kraven är den s.k. LCHF dieten anser han, som går ut på att äta så lite kolhydrater som möjligt och i stället äta mer nyttigt fett.
  • D-vitamin kan motverka uppkomsten av prostatacancer läs även om övriga råd under cancer. 4
  • Undvika komjölk.
  • Grönsaker innehåller antioxidanter som skyddar.
  • Läs mer om cancer här.

Källa: 

  1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074
  2. http://www.svd.se/mat-och-vin/mjolk-mojlig-orsak-till-prostatacancer_6716791.svd
  3. http://svenskmjolk.se/Aktuellt/Aktuellt–Opinion/2011/Felaktigheter-i-tisdagens-Svenska-Dagbladet-angaende-rad-om-mjolk/#.UOGFh7b_Uy4
  4. http://www.aftonbladet.se/halsa/cancer/article11041224.ab
  5. http://www.vetenskaphalsa.se/mjolk-till-maten-bra-for-blodsockret/
  6. http://diabetesportalen.se/avhandlingar/2006/insulineffekter-av-mjoelk-och-andra-matproteiner/

prostata cancer

 

Cancer

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar och andelen som blir sjuka i cancer ökar även om man bortser från faktorn att folk lever längre.

Varför får man cancer?

Det är både genetiska förutsättningar och miljöfaktorer som påverkar risken att få cancer. För vissa cancertyper såsom ärftlig tarmcancer och bröstcancer påverkar ärftligheten till hög grad medan det för andra cancertyper såsom magcancer och levercancer så påverkar miljöfaktorer mer.

Cancer uppstår i en cell (kan beskrivas som den minsta byggstenen i allt levande) som börjar dela sig okontrollerat.
Varje cell i vår kropp innehåller samma arvsmassa (en tråd av DNA instruktioner). En gen är en sekvens av DNA, dvs några DNA instruktioner, som fungerar som ett recept som används för att bilda proteiner inuti cellen som fattar beslut om vilken funktion cellen får. Exempel på funktioner kan vara att cellen ska dela sig, specialisera sig såsom att bli levercell, hudcell eller att den ska självdö. Flera olika gener (recept) är aktiva i olika celler beroende på vilken roll cellen har och i vilket utvecklingsstadium som cellen befinner sig. För att cancer ska uppstå så behöver flera gener (recept) muteras inuti cellen för att den ska bete sig såpass dåligt att den delar sig okontrollerat, inte självdör och i värsta fall även sprider sig i kroppen och det är flera olika gener som styr dessa delar.

celler

En mutation av en gen i en cell kan ske av en slump när en cell delas. Men sannolikheten för att en mutation ska inträffa påverkas av kemikalier, strålning, mat och miljön vi vistas i.
Även naturliga infektioner är en bidragande orsak till många cancerformer. Virus har en förmåga att ta sig in i celler och påverka generna och kan i kombination med andra mutationer bidra till cancer.

Eftersom det krävs flera mutationer av gener i cellen för att få cancer så ökar risken för att bli sjuk i cancer om man lever längre. Cancer är därför mycket vanligare hos äldre människor. För de cancerformer som är ärftliga ärver man redan från början via DNA en felaktig mutation som har hänt längre bak i tiden hos någon släkting. Eftersom alla celler i kroppen innehåller samma DNA så kommer alla dessa redan från början innehålla en mutation vilket gör att man startar med sämre odds.

Vad man kan göra själv för att förebygga cancer?

  • Uppsök läkare direkt när du misstänker cancer! Ju tidigare cancer upptäcks desto bättre kan den behandlas.
  • HPV (Humant papillomvirus) vaccination för kvinnor som skydd mot livmoderhalscancer. 10 
  • Ett stort problem är att kosten nu alltmer utgörs av raffinerade (processade) livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Resultatet blir ökad förekomst av cancer och andra kostrelaterade sjukdomar. Kolhydratsrik mat såsom bröd och pasta tränger undan kost rik på skyddsämnen och medverkar därför indirekt till cancer. 4
  • Cellprovskontroller för att kontrollera att man inte har cellförändringar.
  • Undvik rökning – starkt samband med lungcancer.
  • Drick begränsat med alkohol – Forskare har visat att även små mängder alkohol kan öka risken för cancer. 16
  • Undvik att bränna dig i solen och sola inte solarium – Malignt melanom (hudcancer)
  • Undvik höga insulinnivåer genom lågkolhydratkost såsom LCHF. För att undvika högt blodsocker som leder till höga insulinnivåer så ska man undvika mat som innehåller både fett och glukos såsom pizza och glass samt mat med tillsatt socker. 11,12 Läs mer om socker och kolhydrater här.
  • Undvik tillsatser såsom nitriter (E249, E250) som bland annat finns i bacon.
  • Ät mat som innehåller antioxidanter. Flera studier visar att risken att få cancer såsom bröst-, lung- och prostatcancer minskas om man via kosten får antioxidanter. 5, 6, 7. Vid diabetes så har man ofta brist på antioxidanter så då är det extra viktigt att få i sig dem via födan. Läs mer om immunförsvaret och antioxidanter här.
  • D-vitamin – Viktig funktion för immunförsvaret och cellerna. 13
  • Undvik konserverad mat eftersom det hormonella ämnet Bisfenol A från plastskitet på insidan av konservburkarna läcker ut i maten.
  • För hudvård använd naturliga produkter exempelvis olja för fukt, göra rent smink med honung och använd mineralsmink osv. Huden har bra absorptionsförmåga och det du smörjer på din hud påverkar därför din kropp. Studier har visat att solkräm innehållande benzophenone (BP) tränger igenom huden och påverkar kroppen liknande östrogen vilket stör hormonbalansen. Undvik Ftaler (BBP och DEHP) och parabener (metylparaben, polyparaben, isoparaben och butylparaben) som finns i kosmetika, shampon och parfymer.
  • Om man behöver hormonbehandling på grund av klimakterie problem såsom  endometrios eller PMS använd då naturliga hormonkrämer såsom bioidentiskt progesteron istället för kemiskt hormon som ökar risken för bland annat bröstcancer. 8, 9
  • Undvik bilavgaser så mycket som möjligt. En expertgrupp från världshälsoorganisationen WHO slår fast att det finns ett definitivt samband mellan diesel avgaser och cancer i urinbåsan och lungor. 14
  • Undvik produkter med nanofibrer. 15
  • Undivik transfetter eftersom de visats kunna ge cancer. Lär dig mer om fetter här. Lista med mat innehållande transfetter: svarta listan
  • Lär dig hur du kan stärka ditt immunförsvar. Läs här.
  • Blodtrycksmedicin kopplas till bröstcancer. Läs mer här.
  • Enligt en av de mest omfattande koststudier som gjorts (The China Study) så påvisades en ökad risk för cancer vid högre intag av mjölkproteinet Kasein. De såg en minskad risk för cancer hos befolkningsgrupper som åt mer vegetarisk kost.

Flera studier har på senare tid pekat ut tillväxt faktorn IGF-1 och hormonet insulin som en viktig faktor när det gäller cancer. I Israel så har man upptäckt att personer som lider av sjukdomen Laurins syndrom saknar IGF-1 och de drabbas aldrig av cancer i någon form. Studier har även visat att ökade nivåer av IGF-1 leder till ökat tillväxt av närvarande cancerceller.

Flera läkemedelsföretag försöker ta fram medicin för att blockera IGF-1 receptorn men ingen har lyckats bra hittills.

Vid periodisk fasta och minskad mängd protein så minskar mänden IGF-1 i kroppen. Tillväxtfaktorn IGF-1 ökar av proteinet Kasein som finns i komjölk.

IGF-1 ökar även om insulin halten i kroppen är högre eftersom insulin hämmar produktionen av bindande proteiner för IGF-1. 17

När man äter glukos+fett eller tillsatt socker (glukos+fruktos)  (sämst är socker utan kombination med fibrer) så stiger blodsockret och tillväxthormonet insulin bildas i kroppen.

Det man själv kan göra för att hålla insulinnivån på en bra nivå är att äta lågkolhydratskost såsom LCHF och styrketräna. Låghydratskost och stenålderskost håller blodsockret på en jämn nivå och minskar därav insulinbehovet. Träning bygger upp muskler som motverkar insulin resistans, förbränner blodsocker snabbare och gör att blodsockret inte stiger så fort vilket medför minskning av IGF-1 och insulin. 3;

Inom cancerforskningen så har man på senaste tiden identifierat att det är vissa celler i cancertumören så kallade cancerstamceller som kan vara orsaken till att cancer återkommer några år efter behandling eftersom dessa är mycket svåra att behandla. Därför riktar en del forskare in sig på att ta fram läkemedel för att angripa dessa specifika celler, Länkar:

Forskning där man inriktar sig på att återställa cellens naturliga försvar: http://www.systerkarin.se/blog/cancer-medicin-som-aktiverar-cellens-immunf/

Karolinska institutets forskning på ett enzym (MTH1) som behövs för cancercellernas överlevnad. Genom att sätta in en hämnare dödas cancercellerna. Det kan leda till en helt ny cancermedicin om bara ett några år.18, 19

Övriga källor:

  1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074
  2. Har vi funnit cancergåtans lösning? – Ingemar Ernberg
  3. Vetenskapens värld med Kerstin Brismar – Professor i diabetsforskning
  4. http://www.cancerochallergifonden.se/tidn_pdf/tidn_07-12.pdf – Professor Göran Petersson
  5. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11415946?dopt=Abstract
  6. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12226001?dopt=Abstract
  7. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11121464?dopt=Abstract
  8. http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2006/nr-4-2006/naturliga-infektioner-bidrar-till-vart-femte-cancerfall/
  9. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074
  10. http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=OxhNMzIzs3M
  11. http://illvet.se/anders-enevold-christensen/reglering-av-celltillvaxt
  12. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/who-diesel-orsakar-cancer_7273175.svd
  13. http://www.bbc.co.uk/news/health-19355196
  14. http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/sma-mangder-alkohol-kan-oka-risken-for-cancer-1.107403
  15. http://jnci.oxfordjournals.org/content/94/13/972.long
  16. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2333365-ny-medicin-ger-cancersjuka-hopp
  17. http://www.torstensoderbergsstiftelse.se/nytt-generellt-koncept-for-behandling-av-cancer/aktuellt/index1,14.htm?id=1311

Varmkorv ökar risken för cancer i bukspottkörteln

varmkorvResultaten presenteras av svenska forskare i British Journal of Cancer. Det är inte köttet i sig som är farligt utan de nitriter som tillsätts för att öka hållbarheten och förhindra matförgiftning. Ämnena finns i nästan alla charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon.
Susanna Larsson, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, som står bakom studien säger att cancerrisken är dosberoende. Ju mer charkprodukter med nitrit man äter desto högre blir risken. I studien ökade 50 gram processat kött vilket motsvarar ungefär en varmkorv om dagen, risken med 19 procent.

Mer info om tillsatser

Konditionsträning

konditionsträning fördelarKonditionsträningen ger många positiva effekter. Forskning har visat att beroende på genuppsättning så har man olika förutsättningar för att träna upp olika förmågor såsom insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga. För vissa personer passar högintensiv träning bättre medan för andra så är konditionsträning att föredra för optimalt resultat. Forskning har visat att högintensiv träning under kort tid kan ge goda hälsovinster eftersom kroppen då sätter igång processer exempelvis att signalerar till kroppen att börja förbränna glukos. Att röra sig mer och träna kondition har visats ge ökad livslängd av många anledningar:

 

  • Stärker skelett – motverkar benskörhet
  • Stärker cellerna i kroppen – motverkar cancer
  • Ökar syreupptagningsförmågan
  • Ökar ämnesomsättningen
  • Förbättrar insulinkänsligheten, positivt för diabetiker,forskning av Jeanette Kuhls AT-läkare på Karolinska: 3
  • Gör dig positivare eftersom träning ökar kroppens produktionen av hormonerna dopamin, serotonin och endorfiner.
  • Motverkar stress, Stressrelaterade hormoner som adrenalin och kortisol blir lägre vid vila.
  • Stärker immunförsvaret.
  • Förbättrar blodcirkulationen.
  • Höjer det nyttiga HDL-kolesterolet samt sänker blodtrycket vilket minskar risken för hjärtinfarkt.
  • Forskning har visat att kroppen kan producera nya hjärnceller vid konditionsträning.
  • Ökar fettförbränningen. Vid konditionsträning så bildas hormonet irisin som signalerar till kroppen att förbränna fett. Forskare har visat att irisin även har blodsocker sänkande effekt. Så länge som 10 veckor efter uthållighetsträning syntes effekterna på nivån av det fettförbrännande hormonet irisin i blodet. Källa: Nature
  • Förebygger demens. Äldre som motionerade tre gånger eller mer per vecka löpte betydligt lägre risk för att utveckla demens enligt en undersökning. I gruppen som motionerade utvecklades 13 fall per 1000 demens. Bland övriga drabbas 19.7 per 1 000. En skillnad på över 30%.1740 seniorer som var 65 år eller äldre följdes under i genomsnitt 6,2 år mellan 1994 och 2003. Samtliga deltagare var då kognitivt normala vid studiens start. De rapporterade antal dagar per vecka som de var åtminstone 15 minuter fysiskt aktiva. Till fysisk aktivitetet räknades t.ex. promenader, cykling, rodd och styrketräning. 2

running

Det är viktigare att träna regelbundet än att träna hårt men se till att du få upp pulsen när du tränar. Vid löpträning använd bra skor och stretcha benen efter träning. Vila från träningen när du är sjuk.

Hård fysisk aktivitet som kroppen är dåligt förberedd på ger
en skadlig radikalbelastning. För de flesta är det bäst med en allsidig motion på
lågintensiv nivå. 1 Läs mer om radikaler här.

 Källor

  1. http://annals.org/article.aspx?articleid=719427
  2. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4392&a=17954&l=sv&newsdep=4392

D-vitamin


Allt mer forskning talar för att D-vitamin är viktig för att motverka många sjukdomar såsom infektionssjukdomar, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, karies, generell värk, depressioner, ms mm. Rekommendationen för hur mycket D-vitamin vi behöver utan att det skadar oss har ökat på senare tid. Flera forskare och läkare har kommit fram till att man behöver minst 2000-4000 IE, vilket motsvarar minst 50 ug/dag.
Apotektets D-vitamin innehåller 10ug, dvs 1/5 av det minsta rekommenderade intaget, men de följer livsmedelsverkets rekommendationer som har fått stark kritik på grund av för låg dos. Flera landsting i Sverige har därför själva valt att inte följa dessa rekommendationer.

Har man mörkare hud så har man ett bättre solskydd och behöver därför mer sol för att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Bor man i ett land såsom Sverige med relativt lite sol, jobbar inomhus och använder solfaktor så är det rekommenderat att äta D-vitamin tillskott under de mörka delarna av året.

Uppdatering: En stor studie från Nya Zealand visar att D-vitamin inte har den positiva effekt på hjärtsjukdom, cancer och hjärtinfarkt som man tidigare trott. När det gäller depression , sjukdomar kopplade till immunförsvaret (exempelvis astma, eksem, MS mm.) så finns dock många mindre studier som visar att D vitamin är viktigt. 9, 10

Vidare läsning som beskriver detta:

  1. http://www.dn.se/debatt/undvikandet-av-solljus-har-blivit-en-halsorisk
  2. http://www.vetenskaphalsa.se/hur-mycket-d-vitamin-behover-vi/
  3. http://annikadahlqvist.com/2011/09/04/holistic-fick-ratt-om-d-vitamin-livsmedelsverket-backar/
  4. http://illvet.se/manniskan/sjukdom-behandling/vitamin-d-ar-nyckeln-till-kroppens-forsvar
  5. http://www.kostdoktorn.se/d-vitamin
  6. http://newsvoice.se/2011/09/03/holistic-fick-ratt-om-d-vitamin-livsmedelsverket-och-motala-kommun-backar/
  7. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-d-vitamin-kan-oka-risk-att-fa-ms_7683332.svd
  8. Nutrition ReviewsD-vitamin kan förhindra karies
  9. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/onodigt-att-kopa-d-vitamin/
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/d-vitaminbrist-kan-bidra-till-manga-sjukdomar/

Socker och Kolhydrater

Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.

Vi börjar med att räkna upp några vanliga sockerarter som vi får via maten:

Enkla sockerarter:

  • Fruktos (fruktsocker) – Finns naturligt i frukt, bär, honung.
  • Glukos (druvsocker) – Stärkelse som finns i pasta, bröd, potatis bryts ner till glukos
  • Laktos (mjölksocker) – Finns i mjölk

Sugar

Sammansatta sockerarter- Behöver brytas ner innan kroppen kan ta upp som energi av cellerna:

  • Sackaros – Sammansättning av fruktos och glukos (Lika mycket av båda delar). Det är detta vi oftast kallar socker som utvinns ur sockerbetor. Finns i strösocker, bitsocker och florsocker. Det är detta som tillsätts i läsk, snabbmat, flingor mm.
  • Stärkelse – Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som bryts ner av kroppen till glukos. Finns i potatis, ris, bröd pasta.
  • HFCS – high-fructose corn syrup. Sammansättning av fruktos och glukos, liknande Sackaros som används i USA.

För mycket kolhydrater och socker har lett till många hälsoproblem såsom cancer, hjärt- kärlsjukdomar, fetma och diabetes främst av två anledningar:

  1. Ett stort problem är att kosten nu alltmer utgörs av raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Resultatet blir ökad förekomst av cancer och andra kostrelaterade sjukdomar. Kolhydratsrik mat såsom bröd och pasta tränger undan kost rik på skyddsämnen och medverkar därför indirekt till cancer.
  2. I kombination med fett ger glukos höjt blodsocker vilket leder till ökad produktion av hormonet insulin. Fettet kommer då lagras i kroppen främst runt magen istället för att förbrännas av cellerna. Dvs det är kombinationen av fett och socker som är farlig, äter man enbart glukos exempelvis ris med fettsnål kyckling så tas det upp effektivt av cellerna. Höjt blodsocker leder efterhand till insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att frakta undan en liten mängd glukos ur blodet.) och sjukdomar såsom övervikt, hjärt- kärlsjukdomarcancer och diabetes typ 2.  Därför ska man exempelvis undvika glass eller smörgås med smör och fet ost.
Även tillsatt socker (sackaros) är i sig farligt eftersom det är en blandning av glukos och fruktos. Glukosen går direkt ut i blodet som blodsocker medan fruktosen via levern kommer att omvandlas till fett (VLDL) eftersom blodsockretnivån är så hög från glukosen. I levern omsätts fruktos efter behov till glukos och glykogen eller till fettsyror.
Dvs sackaros ger den farliga kombinationen av socker och fett vilket leder till de metabola sjukdomarna.

Negativa effekter som högt blodsocker ger är:
  1. Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
  2. Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
  3. Som vi redan tagit upp tidigare så gör blodsockerhöjning  att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt magen.
  4. Högt blodsocker bidrar till att fler fria radikaler bildas, dvs ökad oxidativ stress vilken anses bidra till att man får diabetes. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler  här.

Är det farligt att äta frukt?
frukt är inte farligtEn frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos). Dessutom innehåller ju frukt även antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen. Fruktos ger en långsammare blodsocker stegring och insulinstegring än glukos eftersom fruktos metaboliseras via levern. Fruktos erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Äpple innehåller dubbelt så mycket fruktos som glukos och är därför ett bra alternativ även för diabetiker. Att äta frukt är alltså ett mycket bättre alternativ än att äta sötsaker innehållande tillsatt socker. Om man äter lite fett exempelvis om man går på en stenåldersdiet så är frukt väldigt nyttigt eftersom det då inte finns något fett som hindrar cellerna att tillgodogöra sig energin från sockret. Det har visats sig att man till och med kan öka insulinkänsligheten (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.) genom att äta en fettsnål diet såsom stenålderskost. Men om man går på en fet diet såsom LCHF så är det mindre lämpligt att äta frukt eftersom det just är kombinationen av socker och fett som är farlig för kroppen. (Även glukos i begränsad mängd tas upp bra av cellerna i kroppen om det inte kombineras med fett)


Varför blir inte kineser feta när de äter mycket ris?

Ris innehåller kolhydrater som bryts ner till glukos. Men eftersom den kinesiska födan är fettsnål så tar cellerna upp glukosen effektivt utan att behöva höja blodsocker och insulin. Kineserna äter också en begränsad mängd tillsatt socker (glukos+fruktos).

Varför blir man så fet och sjuk av den västerländska födan?

Pizza ger högt blodsockerEftersom den innehåller stora mängder tillsatt socker i kombination med fett. Exempel på dålig föda är glass (socker+fett), pizza (socker+fett), läsk (mycket fruktos+glukos) och bröd (socker+fett). Cellerna i kroppen ”ockuperas” av att ta energi från fett vilket gör att glukosen istället för att snabbt tas upp av cellerna ger högt blodsocker och insulin. Insulin lagrar in fettet istället för att förbränna det. När insulinet ökar så binds mer fett och en ökad insulin halt gör att hjärnan får svårare att få signaler från hormonet leptin. Leptin har som uppgift att signalera mättnad och man äter därför ännu mer. Även det svängande blodsockret som uppkommer av kombinationen fett och socker bidrar till att vi äter mer eftersom man blir matt och hungrig och äter mer när blodsockret sjunker.

Vilka dieter bygger på vetskapen om att fett och glukos är en dålig kombination?

  • LCHF, Atkins – Hög fett halt + låg sockerhalt
  • Stenålderskost – Låg fetthalt + obegränsat med naturligt socker från frukt och grönsaker

Hur kan människans kropp ha utvecklats till att tåla socker så dåligt?

Kanske var det bra att kroppens mättnads system via hormonet leptin sattes ur spel då man hittade mycket frukt under en kort och begränsad tid så man kunde lägga på sig mycket fett inför en lång vinter utan fruktos. Men att sätta detta system ur funktion året runt gör att vi ständigt går upp i vikt och riskerar att bli mycket sjuka.

Källor:

  1. Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006.
  2. Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004.
  3. Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  4. Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  5. Professor Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers

Färga håret ekologiskt

PhotobucketMånga hårfärger innehåller allergiframkallande ämnen. Ett tips är att använda en ekologisk hårfärg. Exempel på ekologiskt hårfärg är märket Logonas örtfärger. Det finns många hårfärger som marknadsför sig som ekologiska men de innehåller ändå ämnen som inte är lämpliga att använda såsom Para-Phenylenediamine (PPD).

Bo Jönsson, professor vid Lunds universitet, berättar för Kalla Fakta att man kan hitta cancerogena och allergiframkallande ämnen i hårfärger. Höga halter av kemikalierna i hårfärg tränger in i hårbotten och sprids sen vidare i kroppen.

Källa:
http://www.tv4.se/1.2136972/2011/05/13/hoga_kemikaliehalter_efter_harfargning