Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.
Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.
Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.
Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.
Kemiska förändringar av LDL* i kombination med inflammation bedöms numera ligga bakom de skador på blodkärl som betecknas ateroskleros (åderförkalkning).
* ( LDL=low density lipoprotein är ”paket” som fraktar fett och kolesterol från levern ut till kroppens celler för att de ska få energi)
Det är främst två biokemiska reaktioner som skadar LDL paketen:
1, Högt blodsocker ger glykolisering av skalet på LDL paketen. Dvs det uppstår en kemisk reaktion mellan LDL paketen och blodsocker som skadar LDL paketen.
2, Fleromättat reaktivt fett såsom Omega6 och vegetariskt Omega3 bildar kemiska reaktioner (kallad lipidperoxidation) som skadar kärnan dvs innehållet av LDL paketen.
Har man ärftlig brist på LDL-receptorer riskerar man högre LDL-nivåer. Detta ökar risken för hjärtinfarkt.
Om man har höga värden av aminsyran homocystein (sjukdomstillståndet kallas hyperhomocysteinemi) så ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Homocystein är reaktivt och känslig för oxidation och bildar kemiska reaktioner med LDL paketen och fibrin (fibrin är ett protein som är verksamt vid koagulation).
Varför ger mätning av totalkolesterol en felaktig bild?
Att mäta totalkolesterol ger inte en indikation på om man har en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar eftersom det är skadade LDL paket som är orsaken. När man mäter totala kolesterolet så mäter man förutom LDL även HDL*. Högt HDL har till och med visats ge minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar. Istället bör TG*/HDL förhållandet mätas.
* (HDL= high density lipoprotein. HDL är paket som fraktar fett och kolesterol tillbaka till levern)
*TG – Triglycerider – Vanligaste fetterna i blodet. Lågt blodsocker och konditionsträning har visat sig ge bra TG värden i blodet.
Vad kan man göra själv för att påverka/förbygga hjärtinfakt?
Undvik att äta mat som innehåller både glukos och fett eftersom det ger högt blodsocker som skadar skalen på LDL paketen. Undvik även mat med tillsatt socker (glukos+fruktos) eftersom även detta ger högt blodsocker. Exempelvis undvik pizza, läsk och glass. Läs mer här om socker och kolhydrater. Genom att gå på en diet såsom LCHF eller stenålderkost så undviker du detta. En ny amerikans studie visar att tillsatt socker ger ökad risk för hjärtinfarkt. 17
Undvik att äta fleromättat reaktiv fett såsom Omega6 och vegetabiliskt Omega3 eftesom det skadar innehållet i LDL paketen. Välj istället mättat fett och fleromättat stabilt Omega3 från fet fisk och ägg. Läs mer om fett här.
Om man lider av sjukdomstillståndet hyperhomocysteinemi dvs man har en onormalt hög halt av aminsyran homocystein så är folsyra mycket effektivt i de flesta fall ( 80%). På de individer där folsyra inte ger tillräcklig effekt blir homocysteinnivån normaliserad av vitaminerna B6, B12 eller av Kolin.12
Ät mycket grönsaker och frukt för att få mycket antioxidanter. Antioxidanter är ett livsviktigt centralt skydd mot lipidperoxidation i blodfetter. 1. En antioxidant vid namn Tokoferoler har visat sig vara betydelsefull för att stoppa libidperoxidation. 11
Undvik statiner – Statiner används för sänkning av blodets halter av kolesterol och LDL vilket därför inte är en lämplig behandling vid hjärt- kärlsjukdomar. Statiner förstör inte bara kroppens naturliga reglering av kolesterol och blodfetter utan även biosyntesen av steroidhormoner och Q10. Detta leder till många biverkningar exempelvis minnesförlust, trötthet och muskelömhet. 9 Den enda gruppen som eventuellt kan motiveras att äta statiner är medelålders män som redan tidigare haft en hjärtinfarkt. När vi äter mat som innehåller kolesterol exempelvis ägg så reglerar kroppen så att den producerar mindre kolesterol. Därför behöver vi inte vara rädda för att äta mat som innehåller kolesterol. Om man är äldre så behöver man ofta tillskott av kolesterol via födan eftersom kroppen då producerar för lite. Kolesterol är mycket viktigt eftersom det används som byggsten till cellernas skal. Kolesterolet är även förstadiet till många av våra hormoner och med solens hjälp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin.
Se till att du får tillräckligt med D-vitamin genom tillskott under den mörka delen av året.
Viktigt är också att undvika värktabletter som innehåller diklofenak, som till exempel Eeze och Voltaren. Ekot i Sveriges Radio rapporterar att en regelbunden konsumtion av värktabletterna kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd.
Undvik långvarig stress. Stress höjer hormonet kortisol. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 13 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 14, 15
Pekka Saikku har forskat på sambandet mellan bakterien Chlamydia pneumoniae-infektion och hjärt–kärlsjukdom. Hos råttor ger Chlamydia pneumoniae-infektion ateroskleros även om inte kosten berikats med LDL-fetter. Chlamydian ger kronisk infektion i kärlendotelet. Ett kontrollerat försök genomförs nu på 4000 människor som haft en hjärtinfarkt, där behandlas chlamydian med antibiotika (makrolider). 16
Tillskott av Magnesium, Selen och E-vitamin kan vara effektiva när det gäller hjärtsjukdomar. Testa dina värden. 12
Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.
Vi börjar med att räkna upp några vanliga sockerarter som vi får via maten:
Enkla sockerarter:
Fruktos (fruktsocker) – Finns naturligt i frukt, bär, honung.
Glukos (druvsocker) – Stärkelse som finns i pasta, bröd, potatis bryts ner till glukos
Laktos (mjölksocker) – Finns i mjölk
Sammansatta sockerarter- Behöver brytas ner innan kroppen kan ta upp som energi av cellerna:
Sackaros – Sammansättning av fruktos och glukos (Lika mycket av båda delar). Det är detta vi oftast kallar socker som utvinns ur sockerbetor. Finns i strösocker, bitsocker och florsocker. Det är detta som tillsätts i läsk, snabbmat, flingor mm.
Stärkelse – Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som bryts ner av kroppen till glukos. Finns i potatis, ris, bröd pasta.
HFCS – high-fructose corn syrup. Sammansättning av fruktos och glukos, liknande Sackaros som används i USA.
Ett stort problem är att kosten nu alltmer utgörs av raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Resultatet blir ökad förekomst av cancer och andra kostrelaterade sjukdomar. Kolhydratsrik mat såsom bröd och pasta tränger undan kost rik på skyddsämnen och medverkar därför indirekt till cancer.
I kombination med fett ger glukos höjt blodsocker vilket leder till ökad produktion av hormonet insulin. Fettet kommer då lagras i kroppen främst runt magen istället för att förbrännas av cellerna. Dvs det är kombinationen av fett och socker som är farlig, äter man enbart glukos exempelvis ris med fettsnål kyckling så tas det upp effektivt av cellerna. Höjt blodsocker leder efterhand till insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att fraktaundan en liten mängd glukos ur blodet.) och sjukdomar såsom övervikt, hjärt- kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Därför ska man exempelvis undvika glass eller smörgås med smör och fet ost.
Även tillsatt socker (sackaros) är i sig farligt eftersom det är en blandning av glukos och fruktos. Glukosen går direkt ut i blodet som blodsocker medan fruktosen via levern kommer att omvandlas till fett (VLDL) eftersom blodsockretnivån är så hög från glukosen. I levern omsätts fruktos efter behov till glukos och glykogen eller till fettsyror.
Dvs sackaros ger den farliga kombinationen av socker och fett vilket leder till de metabola sjukdomarna.
Negativa effekter som högt blodsocker ger är:
Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
Som vi redan tagit upp tidigare så gör blodsockerhöjning att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt magen.
Högt blodsocker bidrar till att fler fria radikaler bildas, dvs ökad oxidativ stress vilken anses bidra till att man får diabetes. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler här.
Är det farligt att äta frukt?
En frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos). Dessutom innehåller ju frukt även antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen. Fruktos ger en långsammare blodsocker stegring och insulinstegring än glukos eftersom fruktos metaboliseras via levern. Fruktos erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Äpple innehåller dubbelt så mycket fruktos som glukos och är därför ett bra alternativ även för diabetiker. Att äta frukt är alltså ett mycket bättre alternativ än att äta sötsaker innehållande tillsatt socker. Om man äter lite fett exempelvis om man går på en stenåldersdiet så är frukt väldigt nyttigt eftersom det då inte finns något fett som hindrar cellerna att tillgodogöra sig energin från sockret. Det har visats sig att man till och med kan öka insulinkänsligheten (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.) genom att äta en fettsnål diet såsom stenålderskost. Men om man går på en fet diet såsom LCHF så är det mindre lämpligt att äta frukt eftersom det just är kombinationen av socker och fett som är farlig för kroppen. (Även glukos i begränsad mängd tas upp bra av cellerna i kroppen om det inte kombineras med fett)
Varför blir inte kineser feta när de äter mycket ris?
Ris innehåller kolhydrater som bryts ner till glukos. Men eftersom den kinesiska födan är fettsnål så tar cellerna upp glukosen effektivt utan att behöva höja blodsocker och insulin. Kineserna äter också en begränsad mängd tillsatt socker (glukos+fruktos).
Varför blir man så fet och sjuk av den västerländska födan?
Eftersom den innehåller stora mängder tillsatt socker i kombination med fett. Exempel på dålig föda är glass (socker+fett), pizza (socker+fett), läsk (mycket fruktos+glukos) och bröd (socker+fett). Cellerna i kroppen ”ockuperas” av att ta energi från fett vilket gör att glukosen istället för att snabbt tas upp av cellerna ger högt blodsocker och insulin. Insulin lagrar in fettet istället för att förbränna det. När insulinet ökar så binds mer fett och en ökad insulin halt gör att hjärnan får svårare att få signaler från hormonet leptin. Leptin har som uppgift att signalera mättnad och man äter därför ännu mer. Även det svängande blodsockret som uppkommer av kombinationen fett och socker bidrar till att vi äter mer eftersom man blir matt och hungrig och äter mer när blodsockret sjunker.
Vilka dieter bygger på vetskapen om att fett och glukos är en dålig kombination?
LCHF, Atkins – Hög fett halt + låg sockerhalt
Stenålderskost – Låg fetthalt + obegränsat med naturligt socker från frukt och grönsaker
Hur kan människans kropp ha utvecklats till att tåla socker så dåligt?
Kanske var det bra att kroppens mättnads system via hormonet leptin sattes ur spel då man hittade mycket frukt under en kort och begränsad tid så man kunde lägga på sig mycket fett inför en lång vinter utan fruktos. Men att sätta detta system ur funktion året runt gör att vi ständigt går upp i vikt och riskerar att bli mycket sjuka.
Källor:
Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006.
Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004.
Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
Professor Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers
Enligt Göran Petersson, biträdande professor i kemisk miljövetenskap så är tomat en väldigt nyttig grönsak eftersom den innehåller höga halter av antioxidanten lykopen.
Lykopen förebygger olika typer av cancer och tycks också motverka åderförfettning. Studier från Finland tyder på att människor med höga halter av lykopen i fettvävnaden löper en 48 procent minskad risk för hjärninfarkt. Krossade tomater är ett bra alternativ till färska. Inte många andra varor innehåller lykopen men ett exempel på en annan vara som gör det är vattenmelon. Tomater innehåller även andra nyttiga ämnen såsom betakaroten, C-vitamin och E-vitamin.
Läs mer om nyttiga ämnen som gynnar immunförsvaret här.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok