Hjärtinfarkt

Human Heart

Varför får man hjärtinfarkt?

Kemiska förändringar av LDL* i kombination med inflammation bedöms numera ligga bakom de skador på blodkärl som betecknas ateroskleros (åderförkalkning).

 

* ( LDL=low density lipoprotein är ”paket” som fraktar fett och kolesterol från levern ut till kroppens celler för att de ska få energi)

 

Det är främst två biokemiska reaktioner som skadar LDL paketen:
1, Högt blodsocker ger glykolisering av skalet på LDL paketen. Dvs det uppstår en kemisk reaktion mellan LDL paketen och blodsocker som skadar LDL paketen.
2, Fleromättat reaktivt fett såsom Omega6 och vegetariskt Omega3 bildar kemiska reaktioner (kallad lipidperoxidation) som skadar kärnan dvs innehållet av LDL paketen.
Har man ärftlig brist på LDL-receptorer riskerar man högre LDL-nivåer. Detta ökar risken för hjärtinfarkt.
Om man har höga värden av aminsyran homocystein (sjukdomstillståndet kallas hyperhomocysteinemi) så ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Homocystein är reaktivt och känslig för oxidation och bildar kemiska reaktioner med LDL paketen och fibrin (fibrin är ett protein som är verksamt vid koagulation).

Varför ger mätning av totalkolesterol en felaktig bild?
 
Att mäta totalkolesterol ger inte en indikation på om man har en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar eftersom det är skadade LDL paket som är orsaken. När man mäter totala kolesterolet så mäter man förutom LDL även HDL*. Högt HDL har till och med visats ge minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar.  Istället bör TG*/HDL förhållandet mätas.

* (HDL= high density lipoprotein. HDL är paket som fraktar fett och kolesterol tillbaka till levern)
*TG – Triglycerider – Vanligaste fetterna i blodet. Lågt blodsocker och konditionsträning har visat sig ge bra TG värden i blodet.

Vad kan man göra själv för att påverka/förbygga hjärtinfakt?
 
  • Undvik att äta mat som innehåller både glukos och fett eftersom det ger högt blodsocker som skadar skalen på LDL paketen. Undvik även mat med tillsatt socker (glukos+fruktos) eftersom även detta ger högt blodsocker. Exempelvis undvik pizza, läsk och glass. Läs mer här om socker och kolhydrater. Genom att gå på en diet såsom LCHF eller stenålderkost så undviker du detta. En ny amerikans studie visar att tillsatt socker ger ökad risk för hjärtinfarkt. 17
  •  Undvik att äta fleromättat reaktiv fett såsom Omega6 och vegetabiliskt Omega3 eftesom det skadar innehållet i LDL paketen. Välj istället mättat fett och fleromättat stabilt Omega3 från fet fisk och ägg. Läs mer om fett här.
  • Om man lider av sjukdomstillståndet hyperhomocysteinemi dvs man har en onormalt hög halt av aminsyran homocystein så är folsyra mycket effektivt i de flesta fall ( 80%). På de individer där folsyra inte ger tillräcklig effekt blir homocysteinnivån normaliserad av vitaminerna B6, B12 eller av Kolin.12
  • Ät mycket grönsaker och frukt för att få mycket antioxidanter. Antioxidanter är ett  livsviktigt centralt skydd mot lipidperoxidation i blodfetter. 1. En antioxidant vid namn Tokoferoler har visat sig vara betydelsefull för att stoppa libidperoxidation. 11 
  • Undvik statiner – Statiner används för sänkning av blodets halter av kolesterol och LDL vilket därför inte är en lämplig behandling vid hjärt- kärlsjukdomar. Statiner förstör inte bara kroppens naturliga reglering av kolesterol och blodfetter utan även biosyntesen av steroidhormoner och Q10. Detta leder till många biverkningar exempelvis minnesförlust,  trötthet och muskelömhet. 9 Den enda gruppen som eventuellt kan motiveras att äta statiner är medelålders män som redan tidigare haft en hjärtinfarkt. När vi äter mat som innehåller kolesterol exempelvis ägg så reglerar kroppen så att den producerar mindre kolesterol. Därför behöver vi inte vara rädda för att äta mat som innehåller kolesterol. Om man är äldre så behöver man ofta tillskott av kolesterol via födan eftersom kroppen då producerar för lite. Kolesterol är mycket viktigt eftersom det används som byggsten till cellernas skal. Kolesterolet är även förstadiet till många av våra hormoner och med solens hjälp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin.
  • Se till att du får tillräckligt med D-vitamin genom tillskott under den mörka delen av året.
  • Viktigt är också att undvika värktabletter som innehåller diklofenak, som till exempel Eeze och Voltaren. Ekot i Sveriges Radio rapporterar att en regelbunden konsumtion av värktabletterna kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtdöd.
  • Undvik långvarig stress. Stress höjer hormonet kortisol. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 13 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 1415
  • Pekka Saikku har forskat på sambandet mellan bakterien Chlamydia pneumoniae-infektion och hjärt–kärlsjukdom. Hos råttor ger Chlamydia pneumoniae-infektion ateroskleros även om inte kosten berikats med LDL-fetter. Chlamydian ger kronisk infektion i kärlendotelet. Ett kontrollerat försök genomförs nu på  4000 människor som haft en hjärtinfarkt, där behandlas chlamydian med antibiotika (makrolider). 16
  • Tillskott av Magnesium, Selen och E-vitamin kan vara effektiva när det gäller hjärtsjukdomar. Testa dina värden. 12

Källor:

  1. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12773206?dopt=Abstract
  2. Statiner ger mer skada än nytta: http://www.unt.se/debatt/statiner-gor-mer-skada-an-nytta-1653445.aspx
  3. Fettsnål mat ger farliga små LDL-partiklar: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7625363
  4. Lågkolhydrat kost positiva effekter vid åderförkalkning: http://circ.ahajournals.org/content/121/10/1200.abstrac
  5. Fettsnål kost förvärrar hjärt/kärlsjukdomar: http://jama.ama-assn.org/content/295/6/655.abstract
  6. Amerikansk hjärtkirurg: http://www.kostdemokrati.se/scoop/2012/03/13/varldsberomd-hjartkirurg-talar-ut-om-vad-som-egentligen-orsakar-hjartsjukdom/
  7. Studie angående kost och förebyggande av hjärtsjukdom, påvisar att snabba kolhydrater är farligt: http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/short/169/7/659
  8. Socker farligt för hjärtat: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar
  9. http://www.dn.se/debatt/hogt-kolesterol-ar-ofarligt-for-kvinnor-och-friska-man
  10. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/86667.pdf
  11. http://www.lio.se/pages/70688/vitamin_E.pdf
  12. Peter Wilhelmsson-Friskare liv med rätt kost+vitaminer och mineral.
  13. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  14. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  15. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  16. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  17. http://www.sydsvenskan.se/sverige/socker-okar-risk-for-hjartsjukdom/

Bovete sänker kolesterolhalten

buckweat for hover fliesAtt dagligen äta bovete kan sänka kolesterolhalten i blodet. Det visar resultaten av en studie på förskolepersonal i Uppsala där man undersökt hälsoeffekter av två olika sorters bovetekex. Sänkningen av deras kolesterolvärden var minst lika stor som den som brukar ses vid behandling med blodfettsänkande läkemedel, säger docent Gunilla Wieslander vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset, som varit huvudansvarig för undersökningen.

Studien är den första som på ett kontrollerat sätt studerat hälsoeffekter av bovete på människa. Hon poängterar därför att fler och större studier måste göras innan det kan finnas tillräcklig vetenskaplig grund för en rekommendation att av hälsoskäl dagligen äta bovete.

Gunilla Wieslander har själv föregått de strikta vetenskapliga bevisen och äter sedan länge bovetegröt varje morgon.
Hela studien har publicerats i den japanska medicintidskriften Tohuko journal of experimental medicine.
Glädjande är att svenskt bovete är på gång att odlas i Värmland!

Bovete är inget sädesslag. Bovete är en ört som ursprungligen kommer från Asien och vars frö används till att tillverka glutenfritt mjöl. Boveteprodukter är ett alternativ för personer som är överkänsliga mot gluten.

Fett

Fettbalansen

fettFett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K och förse oss med de livsnödvändiga essentiella fettsyrorna som inte kroppen själv kan tillverka, därför så måste vi få i oss dem via kosten.

Människan är utvecklad för säker och effektiv energiutvinning från främst mättade men även enkelomättade fettsyror. Smör och fet ost ger energi som gör det lättare att förebygga och motverka övervikt och diabetes. Man bör undvika att kombinera fett med kolhydrater såsom socker och lättspjälkad stärkelse. Förhöjt blod socker och insulin som man får av tillsatt socker samt kolhydrater+fett leder till att fett lagras i kroppen istället för att förbrännas. Exempelvis så ska man undvika kost såsom glass och ljust bröd med smör och fet ost. Läs mer om negativa effekter från högt blodsocker här.

Fett brukar delas in i olika typer beroende på hur fetterna är uppbyggda:

  • Mättat fett – finns exempelvis i mjölk, smör, fil, ost, grädde, kokos.  Sammansättningen i mjölkfett liknar den för bröstmjölk och kroppsfett som är en naturlig energikälla för människan. Ett frågetecken är hälsopåverkan av östrogener från nästan alltid dräktiga kor*. Mjölkfett från fet ost och smör anses dock vara en säker och mycket bra energikälla. Smör är koncentrerat mjölkfett. Ost innehåller mjölk fett tillsammans med mjölkens protein. Även ägg är en bra energikälla där äggulan innehåller lika delar mättat och enkelomättat fett.
  • Enkelomättat fett – finns exempelvis i avokado, kyckling, ägg, rapsolja och olivolja. Enkelomättat fett är något mer reaktiv än mättade fettsyror men mycket mindre riskabel än de fleromättade fettsyrorna. Rapsolja innehåller enkelomättat fett men tyvärr även reaktivt och riskabelt omega-6 (20%) och omega-3 (10%). Även olivolja innehåller en riskabelt omega-6 (10%).
  • Fleromättat fett – Feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Ett undantag är de livsviktiga Omega-3 laxfettsyran från fisk och ägg (EPA och DHA) som inte ska förväxlas med vegetabiliskt Omega-3 från linfröolja som bör undvikas och om det intas ska det vara väl antioxidantskyddat.
    DHA ingår i hjärnans fosfolipider och har stor betydelse för nervsystemets funktion. För den som inte äter fisk varje vecka blir ett par ägg om dagen en mycket viktig källa alternativt omega-3 kapslar.

    • Omega3 från fisk och ägg- Viktigt för nervsystemet, motverkar allergier, antiinflammatoriskt.
    • Omega3 från växter  – Intaget av detta farliga reaktiva ämne bör hållas lågt och väl antioxidantskyddat.
    • Omega6 – finns exempelvis i margarin och vegetabliska oljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja). Bör undvikas.

I modern västerländskt kost så är förhållandet mellan Omega6 och Omega3 för högt. Därför rekommenderas att äta mycket fet fisk och eventuellt även Omega3 tillskott för att jämna ut förhållandet. För hög kvot mellan Omega6 och Omega3 anses kunna ge allergier och inflammatoriska sjukdomar såsom ulcerös kolit.

Mättat fett och Kolesterol

Modern forskning visar att det är de blodsockerhöjande kolhydraterna och inte mättat fett som är farligt.

Mättat fett höjer LDL (”onda kolesterolet”) kortsiktigt och det var detta som låg till grund för tidigare kostråd som på senare tid visats sig vara felaktigt.

Modern forskning visar att sambandet inte är så enkelt som man trodde för 30 år sedan. Det finns olika typer av kolesterol i kroppen HDL (brukar kallad det goda) och LDL (det onda kolesterolet) och storleken på dessa partiklar har betydelse för vad som är farligt.Det är små täta LDL partiklar som har en tendens att fastna i skadad cellvägg vilket kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar.  En ökad mängd små täta LDL partiklar får man via kolhydrater. Att bara titta på LDL eller totalkolesterolet ger därför en felaktig bild. (Mättat fett ger stora LDL partiklar som inte ställer till skada)

HDL (det goda kolesterolet) som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar när man äter mättat fett och minskas normalt av kolhydrater.

Sammanfattning:

  • Små partiklar av LDL(”onda kolesterolet”) kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av snabba kolhydrater och minskar av mättat fett.
  • HDL(”goda kolesterolet”) minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av mättat fett och minskar av snabba kolhydrater.

*Inseminastionstekniken har gjort att en stor del av alla mjölkproducerande kor är gravida vilket gör att mjölken och då även mjölkfett innehåller ökad halt av östrogen (kvinnligt könshormon). Hormoner i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer samt autoimmuna sjukdomar.

Det fett som är farligast enligt hälsorapporter är transfetter. Transfettsyror bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor. Fullständigt härdat fett innehåller dock enbart mättade fettsyror och alltså inget transfett. Forskningen har visat att transfetter bland annat ökar risken för att få prostatacancer, hjärtinfarkt, endometrios och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Här finns en lista som visar mat som innehåll transfetter: Svarta listan – konsumentsamverkan

USA förbjöd nyligen användningen av transfetter på grund av riskerna men Sverige och EU tillåter fortfarande användandet. Exempelvis avslöjade SVD att höga halter av tranfetter fortfarande finns i produkter såsom Kex och kaffebröd med lång hållbarhet, micro-popcorn och gatukökens frityrolja.  3

 Källor:

  1. Källa doktor Andreas Eenfeldt som refererar till studier: http://www.kostdoktorn.se/kolesterol/#modernare
  2. Professor Göran Petersson
    Kemi- och Bioteknik, Chalmers
  3. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/det-nya-transfettlarmet_8536590.svd?sidan=9