Diabetes

diabetesVad är diabetes?

Det finns tre olika typer av diabetes:

Diabets typ 1 – produktionen av insulin  har upphört helt. Insulin är ett hormon som signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet .

Diabetes typ 2 – dålig insulinkänslighet vilket medför högt blodsocker eftersom kroppens celler blir dåliga på att ta upp glukos.

Graviditets diabetes – Vid graviditet så utsöndrar moderkakan hormon som minskar insulinkänsligheten. Därför behöver kroppen producera mer insulin. Om inte bukspottkörteln kan producera tillräckligt med insulin så kallas det graviditets diabetes. När graviditeten är över så återgår moderkakan till en lägre produktion av hormon vilket ofta medför att graviditets diabetesen försvinner eftersom insulinkänsligheten då blir bättre. Vid tvillingar är risken dubbelt så hög att drabbas av graviditets diabetes eftersom moderkakan då utsöndrar mer hormon. 9

Vad kan man göra själv för att må bättre när man har diabetes?

  • Träning förbättrar insulinkänsligheten eftersom kroppens celler blir bättre på att tillgodogöra sig glukos. Större muskelmassa motverkar insulinresistens och medför att blodsockret inte stiger lika mycket när man äter kolhydrater. Stor muskelmassa förbränner även socker snabbare. Träning ger även minskad risk för diabetes typ 2. En stor studie gjord på 32000 män under 18 års tid visar att 30 minuters styrketräning, fem gånger i veckan minskar risken för diabetes typ 2 med 34 procent. 4
  • Enligt en av de störa och mest omfattande koststudier som gjorts (The_China_Study) så ökar risken att drabbas av diabetes typ 1 bland de som dricker mer ko mjölk. Det fanns en ökning bland folk som levde på mer nordliga geografiska breddgrader, åt mycket animalt protein och då specifikt komjölk. De finns troligen även en koppling till vitamin D.
  • Ät mycket grönsaker eftersom de innehåller nyttiga antioxidanter. Antioxidanterna försvarar kroppen mot de skadliga fria radikalerna genom att neutralisera dem.  Den oxidativa stressen är det som skadar och åldrar våra celler och anses vara relaterat till uppkomst av diabetes. Vid diabetes så har man ofta brist på antioxidanter. Vid högt blodsocker bildas mer oxidativ stress. Undvik att upphetta grönsakerna vid tillagning eftersom det minskar mängden antioxidanter. Läs mer om immunförsvaret här. 5
  • Stärk immunförvaret med goda bakterier från probiotika eller yogurt. Goda bakterier i tarmflora kan elimera AGE/ALE från födan. Vid diabets så har man ofta högre halter av AGE/ALE, undvik därför att äta sådan mat. Läs mer om immunförsvaret och AGE/ALE här.
  • Undvik stress. Stress påverkar diabetes mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 7
  • Fruktos ger en långsammare och lägre blodsocker höjning än glukos. Därför är frukter som inte är så söta och innehåller mer fruktos än glukos att föredra. Äpple är därför ett bra val. Läs på om kolhydrater och fett för att öka förståelsen.
  • Man bör akta sig för tillsatt socker samt kombinationen av glukos och fett eftersom fettet förhindrar cellerna att ta upp glukosen effektivt vilket gör att blodsocker nivån ökar. En mer utförlig förklaring finns här. En lämplig diet är därför LCHF (undviker glukos och tillsatt socker men fett är tillåtet) eller stenålderskost (undviker fett och tillsatt socker men kolhydrater i form av glukos är tillåtet). Dvs de båda dieterna är två olika sätt att lösa problemet på. LCHF är mycket populär eftersom blodsockret hålls lågt vilket innebär att det inte finns något behov av insulin, dessutom är kosten lätt att hålla eftersom fett mättar bra. Stenålderskost fungerar bra eftersom det då inte finns något fett som förhindrar glukosen att snabbt tas upp av cellerna. Man undviker då för högt blodsocker och insulin. Det pågår studier av stenålderskost för att påvisa att insulinkänligheten kan bli bättre av denna typ av kost vilket i så fall skulle vara fördelaktigt jämfört med LCHF.
  • Det finns studier som visar att tarmfloran är viktig för insulinkänsligheten varför man bör försöka äta fermenterade grönsaker och probiotika samt resistent stärkelse. Läs mer under immunförsvaret.
  • Att kroppen tvingas producera mer insulin vid graviditet är ett sätt för kroppen att gå upp i vikt. En ökad mängd insulin blockerar leptin signalen vilket gör att kvinnan ökar i vikt.

Ökad mängd hormon från moderkakan -> Minskad insulinkänslighet (cellerna blir dåliga på att ta upp glukos) -> Höjt blodsocker -> Bukspottkörteln producerar mer insulin ->  Försämrad leptin känslighet -> viktökning.  Problemet vid graviditets diabetes är att inte tillräckligt med insulin kan produceras. Genom att äta mindre kolhydrater och gå promenader efter måltid så kan ibland kvinnor slippa ta insulin. Dock finns inte tillräckligt med studier på vad som händer när kvinnor undviker kolhydrater helt under graviditet varför man bör fortsätta att äta små mängder, gärna i form av grönsaker och lite frukt.

  • Om man ligger i riskzonen för diabetes typ 1. Ärftlighet eller uppmätta antikroppar. Inte klarlagt vad som utlöser det men finns misstänka samband med gluten och D vitamin brist. Många diabetiker av typ 1 tål inte gluten varför det kan undvikas i förebyggande syfte samt man bör ta D vitamin tillskott.

Intressant forskning

  • Forskare i Stanford har utfört lyckade tester med ett vaccin mot typ 1 diabetes som gör att kroppen börjar producera insulin igen. Vaccinet får immunförsvaret att sluta attackera de egna cellerna. Vaccinet behöver tas varannan måndad. Större fas tre försök är på gång med denna behandling. 8, 9
  • Sambandet mellan nanobakterier och diabetes typ 1. 2
  • Implantat av grisceller som producerar insulin har givit typ 1 diabetiker förmåga att börja producera insulin igen. 3
  • Kostförsök att använda stenålderskost för att förbättra insulinkänsligheten hos typ 2 diabetiker. Staffan Lindeberg har gjort försök som visar att stenålderskost förbättrar insulinkänsligheten (glukos tolleransen ökade).
  • Kostförsök att förbättra insulinkänsligheten genom att begränsa kalorimängden. 1
  • Forskare på Harvards har lyckats tillverka insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Detta skulle kunna leda till en framtida bot för diabetes typ 1. Men innan cellerna kan användas så behöver de skyddas mot kroppens eget immunförsvar så mer forskning behövs.12

Fler nyheter angånde diabetes kan hittas här

Källor

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/extremdiet-kan-bota-typ-2-diabetes
  2. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  3. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/nytt-hopp-for-grisceller-mot-diabetes/
  4. http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1307571
  5. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=265
  6. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  7. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  8. http://www.bbc.co.uk/news/health-23064897
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19340713
  10. http://www.ivanhoe.com/channels/p_channelstory.cfm?storyid=32170
  11. http://www.tolerioninc.com/
  12. http://www.bbc.com/news/health-29566784

Stress

Att stressa under en längre tid ger många negativa effekter på vår hälsa så det är viktigt att förändra sin livssituation medan man orkar.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

StressNär vi stressar så producerar binjurarna högre nivåer av hormonerna kortisol och adrenalin. Då ökar koncentrationen och kroppens prestationsförmåga (flykt- och kamprespons) eftersom blodsockret och blodtryck höjs. Denna reaktion har gjort att människor fått extra krafter att överleva vid svåra akuta situationer exempelvis när de blivit jagade av ett farligt djur.

Positiva effekter vid kortvarig stress:

  • Ökad boost av energi eftersom blodsockret höjs.
  • Ökad minnesfunktion 16
  • Ökat immunförsvar
  • Minskad smärtkänning

Men om stressen blir långvarig och kroppen inte tillåts att koppla av stressen (kronisk stress) så kommer de långvarigt höga kortisol nivåerna att påverka kroppen negativt. Några negativa effekter av kronisk stress:

  • Ökad risk för åderförkalkning. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 10 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 36
  • Överproduktion av kortisol påverkar signalsubstansernas funktioner i hjärnan vilket påverkar minnet. Kan göra att man ”tappar minnet”. 8
  • Överproduktion av kortisol påverkar sköldkörteln mycket negativt vilket kan leda till hypotyroes (låg ämnesomsättning ,trötthet, depression, frusenhet, torrt hår och övervikt.)
  • Nedbrytning av muskelmassa – Långvarig stress där kortisol omvandlar protein från musklerna till glukos verkar nedbrytande för muskelmassan.
  • Benskörhet – Kortisol (stress) under lång tid kan bryta ner proteinet som ingår i stödjevävnaden i skelettet vilket resulterar i benskörhet (osteoporos).
  • Negativ påverkan vid diabetes typ 2 – Stress påverkar mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 11
  • Det höga blodsockret som uppstår av stressen medför att bukspottkörteln producerar mer insulin för att kroppen ska kunna ta upp blodsockret vilket i förlängningen kan leda till insulinresistans och diabetes. Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter sötsaker.
  • Ökad frisättning av hormonet noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Ibland drabbas stressade personer av panikattacker (ångestattacker)  De tror ofta att de håller på att få en hjärtattack och ska dö. Den limbiska hjärnan (delen vi ärvt av aporna) tar då kontroll över alla kroppsfunktioner. Den kognitiva delen av hjärnan fungerar då inte på grund av högt andrenalin. Hjärtat slår vilt, ben och händer skakar,  man kan drabbas av svettningar och personen som drabbas av detta tror han/hon kommer att dö.  17

Om man under en längre tid går med kronisk stress så kommer till slut binjurarna att tröttas ut och då produceras istället för låga nivåer av kortisol vilket exempelvis gör att det blir väldigt jobbigt att komma upp ur sängen på morgonen. Många som får dessa problem klarar inte av att gå till jobbet om de inte dricker kaffe. Detta brukar beskrivas som utbrändhet. Långvarig stress gör även att matsmältningen försämras eftersom bakteriefloran i magen hamnar i obalans. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium, magnesium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Brist på mineraler såsom magnesium gör att binjurarna får det ännu svårare och ofta uppstår då muskelspänningar och sömnproblem.

Uttröttade binjurar och bukspottskörtel påverkar sköldkörteln mycket negativt. Vilket i förläningen kan leda till Hypotyreos (trötthet, frusenhet, torrt hår, viktuppgång mm).

När dessa organ (binjurar, bukspottskörtel och sköldkörteln) är utmattade så uppstår en hormonobalans i kroppen vilket ofta leder till ett överskott av östrogen hos kvinnor. Detta ökar risken för sjukdomar såsom PMS och endometrios.

Dvs. långvarig stress påverkar kroppen mycket negativt eftersom det ger hormonobalanser och vitamin/mineral obalanser som i förlängningen ökar risken för många sjukdomar.

Andra symptom

  • Stress försämrar immunförsvaret genom att sätta tarmfloran ur balans. 7
  • Sömnproblem 
  • Känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller ångest.
  • Sämre minne och få svårt att koncentrera sig.
  • Hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas ordentligt.
  • Problem med magen, till exempel magkatarr eller förstoppning.
  • Huvudvärk eller känna sig stel och få ont i kroppen.
  • Utslag eller eksem.
  • Överkänslig för ljud, ljus och lukter.
  • Försämrat immunförsvar. När vi upplever stress minskar kroppens känslighet för stresshormonet kortisol, vilket påverkar immunförsvaret, berättar Vetenskapsradion.2
  • Eventuellt ökad risk för demens. 4
  • Utbrändhet (Gå in i väggen) Första fasen är när man tycker att tillvaron är på gränsen till att fungera. I andra fasen så får man problem med sömnen. 5

Vad kan man göra för att motverka stress?

  • Sov ordentligt på nätterna.
  • Konditionsträning. Enligt Nils Edelstam, stressexpert så är konditionsträning bästa medicinen för att återhämta ett överaktiverat nervsystem, 1
  • stressLära sig säga nej både privat och i arbetet.
  • Schema lägg tid för vila.
  • Det finns andningtekniker för att lugna ner nervsystemet. Läs mer här. Istället för att kontrollera yttre förhållanden fokusera på att kontrollera de inre.Din andning ligger till grund och kan lugna nervsystemet.
  • Yoga och Mindfullness. Det finns kurser, instruktionsfilmer, böcker, appar, ljudband mm.
  • Ät föda såsom Raw food för att få stärka din kropp med mineraler, vitaminer och enzymer. Magnesium finns exempelvis i paranöt.
  • ”TODO listor” för att slippa hålla allt man ska göra i huvudet. Prioritera uppgifterna.
  • Läs här hur du kan bygga upp din tarmflora som försämras av stress.
  • Lyssna på lugnande musik såsom Enya.
  • Lär dig känna när du stressar upp dig. Lyssna på kroppens signaler och ta korta pauser på jobbet och kör avslappning såsom Mindfullness och djupandningsövningar.
  • Var ute i naturen
  • Gör en mätning av mineralerna i din kropp och kolla om du exempelvis har brist på magnesium. Detta kan exempelvis göras genom hårmineralanalys.
  • Om en hårmineralanalys visar låga värden av natrium och kalium så tyder det på att binjurarna uttröttade. Då bör man undvika stress extra mycket samt äta magnesium och eventuellt även stärka binjurarna med tillskott såsom Andrecomp.
  • Om du känner dig utbränd kan du även mäta dina hormoner via blodprov för att se att sköldkörteln producerar hormoner som den ska.
  • Sätt upp rimliga krav på dig själv.

Källor:

  1. http://www.aftonbladet.se/wellness/article15722598.ab 
  2. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/darfor-gor-stress-oss-forkylda/
  3. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  4. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ett-aktivt-liv-minskar-risken-for-demens
  5. http://www.dn.se/ekonomi/jobb/sa-undviker-du-att-ga-in-i-vaggen
  6. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  7. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  8. http://ajp.psychiatryonline.org/article.aspx?articleID=101410
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2553257/
  10. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  11. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  12. http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/tidigar_frameset.html
  13. http://www.hypo2.info/behandling/binjurestaerkande-tips
  14. http://www.mabra.se/besvar/utbrand-stressad-binjureproblem.html
  15.  S. Het et al, A meta-analytic review of the effects of acute cortisol administration on human memory, Psychoneuroendocrinology (2005) 30, 771–784
  16. David Servan-Schreiber, psykiater och neurolog.

Bra hållning

Varför får man dålig hållning?

Hållningen blir ofta sämre med åldern eller om man exempelvis har ett arbete där man sitter framför en dator hela dagarna (gamnacke). Man kan även få dålig hållning av att styrketräna ensidigt exempelvis genom att köra mycket bänkpress i förhållande till ryggträning. Allt fler barn och ungdomar får också problem med nacken ”paddnacke” eftersom de tillbringar allt mer tid med läsplattor och mobiler.

Vad kan man göra för att förbättra hållningen?

  • stretching, stretchingStrecha. Korta bröstmuskler och strama muskler på lårens baksida är en vanlig rsak till dålig hållning. Strecha därför dessa muskler extra noga. Det är viktigt med balans mellan kroppens bak- och framsida.
  • Träna allsidigt. Tänk på att träna varierat så att alla muskler i kroppen får träning.
  • Sträck på dig. Tänk på att du har en krona på huvudet när du går som kan ramla av. Ett vanligt problem bland personer som jobbar vid datorer är att de har för mycket svank samt gamnacke. De bör därför tänka på att hålla in baken spänna musklerna i magen, fram med bröstet och bak med axlarna. 4 En bra hjälp kan vara att börja med att titta i spegeln då det är enklare att se att man gör rätt. Sedan ska man påminna sig själv och träna när man är ute och går. Efter en tids träning så kommer hållning att förbättras.
  • Arbetsställning. Sitt rakt med svagt svankad rygg och variera din ställning. Om ditt skrivbord går att hissa upp stå gärna ibland. Ställ in datorn snett nedanför ögonhöjd.
  • En bra övning för att komma tillrätta med dålig hållning kephosis (grekiska som betyder puckel) är kettlebellsvingen där samtliga muskler i ryggen tränas vilka ofta är försvagade om man har ett datorarbete:

    kettlebellsving2
  • Det finns selar som ger tillfällig hjälp och bidrar även till att bygga upp hållningen såsom posture sele. Tänk på att selen ofta hjälper att få bak axlarna men åtgärdar inte problemet med för mycket svank som ofta är vanligt.
  • Om du ser dåligt eller använder glasögon med progressiva glas så kan det leda till sämre arbetsställning eftersom kroppen då försöker anpassa sig för att se så bra som möjligt. Skaffa i så fall särskilda terminalglasögon. På många arbetsplatser bekostar arbetsgivaren detta.
  • Om du har möjlighet så kan du använda en balansboll istället för arbetsstol under några timmar varje dag för att träna din hållning.
  • En övning för att träna bort ”gamnacken” är att sitta med rak rygg och sedan böja huvudet framåt så att det stramar i nacken (så att du får dubbelhakor). Håll en stund och böj sedan tillbaka huvudet.
  • Paddnacke – Ewa Gustafsson har forskat i det nya teknikanvändandet med läsplattor och hon menar att det är viktigt att tänka på vilken höjd läsplattan har och att man har bra stöd för armarna. Dessutom rekommenderas att ta pauser och variera sin ställning. 3

Påverkar hållningen hur vi mår? 

Ja forskning har visat att vår hållning påverkar våra hormoner. Att sträcka på sig gör att testosteron ökar och stresshormonet kortisol sjunker märkbart. Forskare har mätt upp att mängden av dessa hormoner ändras väsentligt genom att bara under två minuter ändra sin hållning. Detta kan vara effektivt att använda exempelvis vid jobbintervjuer eller när du ska tala inför en grupp människor. 1

Källor: 

  1. http://on.ted.com/Cuddy
  2. http://www.dn.se/blogg/traningsexperten/2009/04/24/hur-blir-jag-av-med-gamnacken-2950/
  3. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/paddnacke-kan-folja-pa-musarmen
  4. http://scoobysworkshop.com/posture/

Depression

Vad kan du göra för att bli av med en depression?

  • depressionInflammation kan vara orsak till depression och självmord. 4 Ökade halter av inflammatoriska ämnen påverkar i sin tur serotonin och dopaminhalterna i hjärnan. Forskarna planerar nu en behandlingsstudie där man vill testa olika antiinflammatoriska mediciner på patienter med depression.6 I Lund har forskare uppmätt höga halter av kinolinsyra hos patienter som försökt ta sitt liv. Kinolinsyra bildas i hjärnan som en biprodukt vid inflammation. Dvs mängden av de båda signalämnerna serotonin och glutamat är en indikation på depression. Glutamat förstärks av kinolinsyra. 10
  • Avslappning såsom mindfullness och KBT minskar stress och gör oss mer positiva. CD skivor och appar finns att ladda ner med mindfullness övningar. I dokumentären Medicin med Mosley avsnitt 4 testar Michael Mosley dessa metoder med positiv utgång.
  • Testa om du är överkänslig mot något födoämne eftersom detta kan ge inflammation som i sin tur påverkar hormoner. Många personer mår bättre genom att utesluta gluten. Läs mer om typ 3 allergier och immunförsvaret för att förstå vad du kan göra.
  • Sol eller ljusterapi vid höst- vinterdepression – Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin. Produktionen av melatonin avbryts när ögonen träffas av solljus. Melatonin påverkar i sin tur hormonet serotonin som påverkar hur vi mår.  Hos personer som lider av vinterdepression så är melatoninutsöndringen störd vilket drabbar sömnen och stressnivån. 3
  • D-vitamin – Extra viktigt på vintern, brist leder till att man mår sämre psykiskt.
  • Testa lågkolhydratskost såsom LCHF och ät gärna mycket råa grönsaker för att förbättra ditt immunförsvar. Förbättrar välmåendet och du blir av med sockersuget. Du mår bättre av att kroppen bränner fett.
  • Träna din självkänsla.
  • Prata ut om dina problem med någon du litar på.
  • B-vitamin (B6), Brist kan orsaka depression
  • Selen, Brist kan orsaka depression. Källa: Näringsmedicinsk tidskrift, nr 1 2007, Bo H Jonsson
  • Omega 3 från fisk och ägg är antiinflammatoriskt vilket motverkar de negativa effekter som Omega 6 ger. 3
  • Undvik alkohol eftersom en del av etanolen metaboliseras (tas upp) av hjärnan och kan leda till depression. Kortsiktigt ökar alkohol frisättningen av dopamin. Vi får en belöning och känner oss glada och kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol stör även serotoninsystemet. För lite serotonin i hjärnan kan yttra sig i aggressivitet eller depression.
  • Nästan allt har två sidor försök att hitta något positivt i det som händer runt omkring dig. Titta framåt och lär av dina misstag istället för att älta vad som gick fel.
  • Lär dig uppskatta små saker såsom naturen runt omkring dig.
  • Tro på dig själv och sätt upp personliga mål.
  • Drick inte lightläsk eftersom det enligt en amerikansk studie ger depression. Kaffe däremot är bra. 5
  • Försök att undvika stress eftersom det kan ge störningar i utsöndringen av stresshormoner som kortisol. Vid depressioner är kortisolutsöndringen förhöjd.
Inspirations videor:




Källor:

  1. DN – Motion mot depression
  2. DN – Därför är det viktigt att du tränar
  3. Omega-3 kan mildra depression
  4. http://www.vetenskaphalsa.se/nya-forskarron-kring-orsaker-till-sjalvmord/
  5. Diet drinks’ ‘link to depression’ questione
  6. http://www.vetenskaphalsa.se/depression-kan-bero-pa-inflammation/
  7. http://www.vetenskaphalsa.se/ljusterapi-en-hjalp-mot-vinterdepression/
  8. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kortisol
  9. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/nya-forskarron-kring-orsaker-till-sjalvmord/