Sötningsmedel

Stevia

Det finns många olika sötningsmedel på marknaden såsom björksocker, stevia, aspartam och sukralos som är populära av den anledning att de har ett lägre GI än socker men ändå ger en högre sötningsgrad. Är det bra att använda sötningsmedel såsom stevia istället för socker eftersom det ger en lägre blodsockerhöjning?

Sötningsmedel GI Sötningsgrad
Socker (glukos+fruktos) 68
Agavesirap 50 1,5 ggr sötare än socker
Björksocker/Xylitol 8 Ungefär som socker
Stevia 0 200 ggr sötare än socker
Sackarin <50 300 ggr sötare än socker
Aspartam 0 200 ggr sötare än socker

Sockerfria sötningsmedel motverkar för stunden blodsockerhöjning men över en längre tid visar forskning att de medför viktökning/ökad diabetesrisk. Detta på grund av störd reglering och ökat sötsug. Detta är anledningen till varför sötningsmedel inte får nyckelhålsmärkas. Därför är det bättre att använda naturliga sötningsmedel såsom dadlar och honung istället eftersom sötningsmedel bidrar till att lura kroppen att längta efter mer sött vilket i längden gör att du kommer vilja ha alltmer sötsaker. Ett lite bättre alternativ än sötningsmedel är att använda vanligt socker (glukos och fruktos). Läs mer om socker/blodsocker här.

Ny forskning från Israel visar även att light-produkter förstör tarmfloran vilket ökar risken för en rad sjukdomar såsom diabetes. 1 Läs mer om tarmflorans betydelse här.

Källor:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/

Mjölk

mjölk

Är mjölk nyttigt? Svenskar förknippar ofta mjölk med god hälsa eftersom den innehåller kalcium och vitamin A. Vi har växt upp med informationen att mjölk ger starka ben och vita tänder. Men forskning visar att det kan vara så att mjölk ger oss ökad risk för sjukdomar såsom prostacancer och diabetes typ 1. Det är främst proteinet kasein som finns i mjölken som ger ökad risk till sjukdomar. Fettet i mjölken däremot är mättat och därför ett säkert fett.

 

Mjölkprotein

  • Enligt Mona Lundin Ohlsson, Lunds universitet så finns det en ökad mängd typ 1 diabetes bland befolkningen i de länder som dricker mer komjölk.
  • Enligt en av de störa och mest omfattande koststudier som gjorts (The_China_Study) så ökar risken att drabbas av diabetes typ 1 bland de som dricker mer ko mjölk. Det fanns en ökning bland folk som levde på mer nordliga geografiska breddgrader, åt mycket animalt protein och då specifikt komjölk. De finns troligen även en koppling till vitamin D.
  • För att få tillräckligt med kalcium så kan man lika gärna äta bladgrönt såsom spenat och sallad. Bladgrönt ger dessutom en mycket mer komplett näring när det även gäller andra vitaminer och mineraler. 1 Benskörhet har till och med visat sig vara högre bland befolkningen i de länder som dricker mer komjölk. Detta på grund av att kalcium upplöses från skelettet för att neutralisera den syre attack som proteinet i mjölken utlöser. Men råder delade meningar om mjölk är bra eller inte för att förebygga benskörhet.
  • Kasein har i försök visat sig öka tillväxt faktorn IGF-1 som ger ökad risk för cancer och ökad tillväxt hos närvarande cancer celler. 3

Mjölkfett, exempelvis 2% vid mellanmjölk, består till största del av mättat fett vilket är ett bra fett eftersom det är stabilt. Läs mer om fett här.

Mjölk innehåller naturligt ca 4% av ett ett socker som kallas
laktos eller mjölksocker. Laktos består av galaktos och glukos som frigörs vid
matspjälkning. Yoghurt och fil har ofta mindre laktos eftersom bakteriekulturerna omvandlar laktos till organiska syror som mjölksyra.

Ny forskning:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mjolk-kan-korta-livet/
  2. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet
  3. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nytt-svar-pa-mjolkgatan

Källor:

  1. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2626/2
  2. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/striden-om-maten-missar-evolutionen_8412072.svd?
  3. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3334849/
  4. http://www.miljomagasinet.se/artiklar/100724-cancer-och-diabetes-av-mjolk.html

Gluten

glutenVarför man inte ska äta gluten?

Vår matsmältning och ämnesomsättning är utvecklad under miljontals år. Men spannmål har vi bara odlat i några årtusenden. Vitt mjöl har endast funnits i 120 år. Eftersom det inte skett någon ändring i våra gener de senaste 40000 åren så är vi inte gjorda för att kunna hantera spannmål vilket gör att vi kan bli sjuka om vi äter det. De människogrupper som fortsatt äta ursprunglig människoföda har sluppit undan många sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och många cancerformer. 5

Glutenintolerans (celiaki) innebär att det saknas ett enzym i tarmen för att kunna bryta ner gluten men även människor utan celiaki kan bli sjuka av gluten. Gluten bidrar hos många människor till en rubbning rubbning och ökad genomsläpplighet i tarmen. Maten bryts inte ner som den ska eftersom enzym och bakterieflora är rubbad. När tarmen får ökad genomsläpplighet kan allergier uppstå eftersom proteiner som tränger igenom tarmen uppfattas som inkräktare av kroppen. Allergin ökar inflammationen i kroppen vilket kan leda till många sjukdomar i förlängningen. 4 Läs mer om immunförsvaret här. Eftersom spannmål är onaturlig för våran matsmältning så kan den försämra tarmfloran, bryta ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system. 5

Exempelvis kan personer drabbade av autism och ADHD bli hjälpa av att utesluta gluten ur födan. 1, 2, 3 En annan grupp människor som kan bli hjälpta av att utesluta gluten är de som är drabbade av schizofreni. Läs mer här.

Koststudie gjord på barn med ADHD: 6

Källor:

  1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921
  2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20406576
  3. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863%2812%2900226-4/abstract
  4. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863(12)00226-4/abstract
  5. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/striden-om-maten-missar-evolutionen_8412072.svd?fb_action_ids=10153103106625106&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=%7b%2210153103106625106%22:680319495314192%7d&action_type_map=%7b%2210153103106625106%22:%22og.recommends%22%7d&action_ref_map=%5b%5d
  6. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Kokosfett

Kokosfett

Är kokosfett nyttigt?

Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.

Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.

Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.

Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.

[kkstarratings]