Sötningsmedel

Stevia

Det finns många olika sötningsmedel på marknaden såsom björksocker, stevia, aspartam och sukralos som är populära av den anledning att de har ett lägre GI än socker men ändå ger en högre sötningsgrad. Är det bra att använda sötningsmedel såsom stevia istället för socker eftersom det ger en lägre blodsockerhöjning?

Sötningsmedel GI Sötningsgrad
Socker (glukos+fruktos) 68
Agavesirap 50 1,5 ggr sötare än socker
Björksocker/Xylitol 8 Ungefär som socker
Stevia 0 200 ggr sötare än socker
Sackarin <50 300 ggr sötare än socker
Aspartam 0 200 ggr sötare än socker

Sockerfria sötningsmedel motverkar för stunden blodsockerhöjning men över en längre tid visar forskning att de medför viktökning/ökad diabetesrisk. Detta på grund av störd reglering och ökat sötsug. Detta är anledningen till varför sötningsmedel inte får nyckelhålsmärkas. Därför är det bättre att använda naturliga sötningsmedel såsom dadlar och honung istället eftersom sötningsmedel bidrar till att lura kroppen att längta efter mer sött vilket i längden gör att du kommer vilja ha alltmer sötsaker. Ett lite bättre alternativ än sötningsmedel är att använda vanligt socker (glukos och fruktos). Läs mer om socker/blodsocker här.

Ny forskning från Israel visar även att light-produkter förstör tarmfloran vilket ökar risken för en rad sjukdomar såsom diabetes. 1 Läs mer om tarmflorans betydelse här.

Källor:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/

Tillsatser

TillsatserE-nummer där E står för Europa är en lista på tillsatser som får användas i maten. Tillsatserna godkänns av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för användning inom hela EU. Man tar även fram ett (ADI-värde) Acceptabelt Dagligt Intag, dvs hur mycket man kan äta utan att det ska vara farligt. En del av E-ämnena är naturliga och ibland till och med nyttiga såsom E100 (Kurkumin från gurkmeja).

Exempel på några E-ämnens funktioner:

  • E252 (kaliumnitrat) förhindrar farliga bakterier (botulism) uppstår i kött
  • E941 (kväve) för att skydda grönsaker från att ruttna av syret dvs hindrar oxidation
  • E220 (svaveldioxid) en antioxidant som förhindrar syrets nedbrytande effekt på druvsaft och vin

Tänk på vad du äter och undersök om funktionen av E-ämnet överväger riskerna. Lägg till tillsats appen under verktyg som favorit i din mobil för att kunna kolla vad du handlar.

E-ämnerna kan delas in i olika grupper beroende på funktion:

  • Färgämnen – Finns både naturliga och kemiskt framställda. De naturliga håller inte färgen lika bra när de blandas men är ofta bättre ur hälsosynpunkt. Med vissa av dessa finns risker såsom E102 (Tartrazin) som kan ge överaktivitet hos barn.
  • Konserveringsmedel – Viktig funktion och vissa av dessa E-ämnen är nödvändiga för att vi inte ska bli sjuka av bakterier såsom E252 (kaliumnitrat) men det finns risker. Det gick nyligen ut en varning från forskare om att nitriter E249 och E250 ökar risken att få cancer i bukspottskörteln.
  • Antioxidationsmedel – Här finns ämnen som förhindrar syrets nedbrytande effekt men även emulgeringsmedel såsom E322 (lecitin) som utvinns ur äggula eller soja och används för att blanda fett och vatten.
  • Konsistensmedel – Här finns exempelvis ämnen för att ersätta fett såsom E412 (Guarkärnmjöl) och E407 (Karragenan) som är naturliga framställda från bönor och alger. Här ingår även stabiliseringsmedel såsom E410 (Fruktkärnmjöl) vars funktion gör att vattenmolekylerna inte klumpar ihop sig i glass och man kan därför tina och frysa den flera gånger utan att den blir isig. E410  är naturligt och framställs från ärtskidor på Johannesbrödträdet.
  • Sötningsmedel – Det finns många ämnen kemisk framtagna för att ersätta socker såsom det omdiskuterade E951 (Aspartam) som i djurtester visats ge cancer.