Tillsats orsak till Chrons sjukdom och fetma

Forskare har hittat att emulgeringsmedel polysorbat (E432-436) och E466 kan orsaka inflammation i tarmen genom att förstöra bakteriefloran i tarmen. Dessa emulgeringsmedel är vanliga i färdigmat, bröd, glass mm.1 Tidigare forskning har visat att sötningsmedel har liknande negativa effekt på bakteriefloran i tarmen. 2

Källor:

  1. http://www.dailymail.co.uk/wires/reuters/article-2969019/Study-links-common-food-additives-Crohns-disease-colitis.html
  2. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillsatsen-som-gor-oss-sjuka-och-feta/

Fisk

Är fisk nyttigt

 

Är fisk nyttigt? Fisk är en mycket bra källa av den livsviktiga fleromättade fettsyran Omega 3 som vi ofta har för lite av. Fet fisk såsom lax, makrill, strömming och sill innehåller Omega 3 i formen EPA och DHA som kroppen kan ta upp utan att först behöva omvandla det. Fisk innehåller även andra nyttigheter såsom D-vitamin, jod och selen.

Men tyvärr har människan smutsat ner många sjöar och hav varför man bör undvika att äta fisk därifrån. Exempelvis finns höga halter av dioxiner, PCB:er och kvicksilver i fisk från vissa områden.

  • Vilt fångad fisk från nord atlanten kan man äta utan att behöva vara rädd att få i sig för mycket föroreningar.
  • Dioxin och PCB finns i fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern .
  • Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Denna fisk innehåller också miljögifter såsom dioxin och PCB. Norska livsmedelsverket avråder gravida och kvinnor i fertil ålder från att äta odlad norsk fisk. 1

Källor 

  1. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fertila-kvinnor-avrads-fran-att-ata-odlad-lax/
  2. http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/gravida/

Sötningsmedel

Stevia

Det finns många olika sötningsmedel på marknaden såsom björksocker, stevia, aspartam och sukralos som är populära av den anledning att de har ett lägre GI än socker men ändå ger en högre sötningsgrad. Är det bra att använda sötningsmedel såsom stevia istället för socker eftersom det ger en lägre blodsockerhöjning?

Sötningsmedel GI Sötningsgrad
Socker (glukos+fruktos) 68
Agavesirap 50 1,5 ggr sötare än socker
Björksocker/Xylitol 8 Ungefär som socker
Stevia 0 200 ggr sötare än socker
Sackarin <50 300 ggr sötare än socker
Aspartam 0 200 ggr sötare än socker

Sockerfria sötningsmedel motverkar för stunden blodsockerhöjning men över en längre tid visar forskning att de medför viktökning/ökad diabetesrisk. Detta på grund av störd reglering och ökat sötsug. Detta är anledningen till varför sötningsmedel inte får nyckelhålsmärkas. Därför är det bättre att använda naturliga sötningsmedel såsom dadlar och honung istället eftersom sötningsmedel bidrar till att lura kroppen att längta efter mer sött vilket i längden gör att du kommer vilja ha alltmer sötsaker. Ett lite bättre alternativ än sötningsmedel är att använda vanligt socker (glukos och fruktos). Läs mer om socker/blodsocker här.

Ny forskning från Israel visar även att light-produkter förstör tarmfloran vilket ökar risken för en rad sjukdomar såsom diabetes. 1 Läs mer om tarmflorans betydelse här.

Källor:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/

Är LCHF alltid så bra?

Det pågår en intensiv kostdebatt i Sverige angående om LCHF (lite kolhydrater, högt fett) är en bra diet eller inte. Exempelvis såsom denna artikel i GP:  Debatt: ”Tro ersätter vetande i hetsig LCHF-debatt samt kostdoktorns hemsida.

Vi tycker de har missat många viktiga delar i debatten.

När de jämför LCHF med den ”kolhydratrika kosten” så undrar man vad den kolhydratsrika kosten innehåller. Innehåller den tillsatt socker (glukos och frukos) så förstår man att LCHF är bättre men om den enbart innehåller kolhydrater i dess naturliga form tillsammans med fibrer så är det inte lika självklart.

Staffan Lindeberg kör pågående försök på diabets typ 2 patienter  med en kost som enbart innehåller naturliga kolhydrater och låg fetthalt (stenålderskost). Försöken indikerar på att insulinkänsligheten tom. har blivit bättre. LCHF däremot fungerar bara under tiden man går på dieten. Dvs insulinkänsligheten förbättras inte långsiktigt.

Men visst finns det fall och sjukdomar då LCHF kan vara mycket lämplig, t.ex. vid vid pågående cancer eftersom LCHF dieten inte innehåller kolhydrater som göder tumörer. Dessutom är LCHF lätt att följa eftersom fett ger bra mättnad. LCHF är också ofta ett bättre sätt att gå ner i vikt på om man är överviktig än flera andra metoder, som t.ex. pulverdieter eller operation av magsäcken.

Men man bör inte enbart fokusera på blodsocker och insulin. I många fall så kan det vara mer lämpligt att äta naturliga ”ekologiska kolhydrater” såsom frukt och grönsaker så man får i sig antioxidanter, vitaminer, mineraler, fibrer och enzymer samt undviker farliga tillsatser och hormonpåverkande besprutning. Antioxidanter binder fria radikaler. Fibrer motverkar blodsockerstegring och är viktigt för att rena och föra ut gifter ur kroppen. Enzymer bryter ner födan så vi kan tillgodogöra oss näringen.

Dvs att undvika alla kolhydrater kanske inte är det bästa alternativet för alla. Hos ursprungsbefolkningar som ätit rotfrukter som basföda och högt kolhydratintag finns ingen diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Viktigare är kanske att fokusera på att undvika föda som vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning inte klarar av att hantera. Exempel på sådan föda är mejeri- och spannmålsprodukter, tillsatt socker och raffinerat fett.

Att undvika raffinerade livsmedel som innehåller en hög mängd energi utan näring är dieter såsom LCHF och stenålderskost i alla fall överens om. Och bara genom att inse det så har man kommit långt..debatt LCHF

Omega 3

Kroppen kan inte producera det livsviktiga fleromättade fettsyrorna Omega 3 och Omega 6 som vi behöver. Därför behöver vi få i oss dessa från kost eller tillskott. Tyvärr får vi i oss alltför mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 vilket medför många hälsoproblem. 

Varför får vi inte i oss tillräckligt med Omega 3 i våran kost? Hur har människor kunnat klara sig tidigare utan tillskott?

Våran kost innehåller allt mer Omega 6 och mindre Omega 3 på grund av förändringar inom industrin.

  • Odlad fisk matas tyvärr i allt större utsträckning med spannmål istället för fiskrens vilket medför att Omega 3 halten blir lägre. 1, 2
  • De flesta djur inom livsmedelsindustrin (kor, gris, kyckling etc) matas i större utsträckning med spannmål såsom soja och majs istället för gräs och hö. Detta medför att Omega 6 ökar och Omega 3 minskar. Djur som är uppfödda på gräs innehåller högre halter Omega3.
  • Många höns matas med spannmål vilket resulterar i att äggen innehåller mycket mindre Omega3.
  • Matoljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja) och margarin innehåller höga halter av Omega 6.3, 4 Genom att minska Omega3 halten i oljorna så har lagringstiden ökat.
  • Nötter och fröer innehåller mycket omega 6.

Hur är bästa sättet att få i sig Omega 3?

  • laxBästa sättet är att äta fet vilt fångad fisk såsom makrill och lax eller ekologiska ägg från frigående höns. Fet fisk och ägg innehåller Omega3 i formen EPA och DHA som kroppen kan ta upp. 
  • Även linfrö och gröna bladgrönsaker innehåller Omega3 men i en annan form (ALA) som först måste omvandlas. Denna omvandling är reaktiv och kan ge fria radikaler (ökad oxidativ stress för kroppen). Men om man äter mycket antioxidanter såsom raw food så har man ett bra skydd.
  • Stek i smör eller kokosfett istället för oljor. Mycket bättre med mättat fett än höga halter Omega6 och som dessutom är reaktiva vid höga temperaturer.
  • Ät inte överdrivet mycket nötter.
  • Eftersom Omega3 är reaktiv så härsknar den mycket snabbt och bildar reaktiva radikaler som kan göra mer skada än nytta. Om man äter tillskott är det därför viktigt att välja Omega3 som är så stabilt som möjligt.Här är en blogg som jämfört olika sorter och kommit fram till att Eskimo-3 är ett bra val eftersom högkoncentrerade Omega3 kosttillskott härsknar snabbare.

Varför är det farligt med ett högt förhållande av Omega6 i förhållande till Omega3?

Forskare kopplar ett högt förhållande av Omega 6 i förhållande till Omega3 till inflammation och många sjukdomar såsom bröst-, prostata-, tjocktarms-cancer, övervikt, diabetes, hjärtsjukdomar och depression.

Källor:

  1. www.mindfully.org/Water/Fish-Farming-Overtake-Cattle.htm
  2. http://nutritiondata.self.com/facts/finfish-and-shellfish-products/4256/2
  3. http://nutritiondata.self.com/facts/fats-and-oils/621/2
  4. http://nutritiondata.self.com/facts/fats-and-oils/7727/2

Teflon

TeflonTeflon (polytetrafluoretylen – PTFE) innehåller grundämnena kol och fluor och används ofta som beläggning i stekpannor. Teflon är värmebeständigt upp till till 250-300°C och motståndskraftigt mot kemiska angrepp. Över denna temperatur bildas giftiga gaser.

Vid normal användning, till exempel stekning, är temperaturen omkring 200°C enligt livsmedelsverket och teflonpannor ska därför inte utgöra någon hälsofara. 3 Men vid tester med induktionshäll så visas att många teflonpannor kommer över denna temperatur bland annat Fiskars och OBH Nordica. 5

Andra produkter där teflon används

Förutom i stekpannor så finns teflon även i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och i vattenavstötande jackor såsom Canada goose och Gore-tex. 2

Varför är teflon och nonstick farligt?

En överhettad teflonpanna kan avge cancerogena ångor som kan ge influensaliknande symptom såsom huvudvärk och yrsel. Det finns även studier som tyder på att fertiliteten kan sättas ned hos både män och kvinnor.1 Ännu värre är det att använda teflon vid grillning eftersom temperaturen då ofta är ännu högre.

Vad ska man då använda om man behöver steka?

Använd istället gjutjärnspannor och plåtar i metall och undvik teflon och nonstick. Grädda kakor i pappersformar och metallformar som man smörjer.

Källor:

  1. http://www.sciencenews.org/view/generic/id/40518/description/Nonstick_chemicals_linked_to_infertility
  2. http://www.aftonbladet.se/halsa/medicin/article12591423.ab
  3. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/I-koket/Ar-det-farligt-att-anvanda-stekpannor-och-kastruller-som-har-ett-skadat-teflonskikt/
  4. http://en.wikipedia.org/wiki/Nonstick
  5. http://hd.se/mer/2012/02/18/dyraste-stekpannan-samst-i-test/

 

Andning

Hur vi andas kan påverka mycket i kroppen

andning stressDåliga andningsvanor kan ge många negativa följder för vår hälsa till exempel astma, allergi, sömnbesvär, låg energi, muskel-/ledvärk, övervikt, oro, ångest, panik och hjärt- och kärlproblem.Var i kroppen problemen uppstår beror på var våra individuella svagheter finns.

En ineffektiv andning ger upphov till syrebrist och då minskar cellernas förmåga att producera energi.

Enligt Anders Olsson författare till boken”Medveten andning”är första steget att bli medveten om sin andning:

  • Andas du med öppen mun ibland?
  • Har du ofta täppt näsa?
  • Sover du dåligt?
  • Snarkar du?
  • Vaknar du med torr mun?
  • Går din hjärna ofta på högvarv?

Om du svarar ja på en eller flera av frågorna tyder det på att du kan förbättra andningen och ditt välmående.

Det kan du göra genom några enkla principer:

Andningen ska ske in och ut genom enbart näsan. Inandningsluften ska hamna djupt ner i lungorna samtidigt som andningen är avslappnad, rytmisk och tyst. 

Bli av med ångest och ängslighet via andning

andningOm man känner sig ängslig och stressad så kan man använda andningen för att lugna ner nervsystemet. Genom att koordinera hjärtslagen med andningen så blir man lugn och avslappnad. Det finns en andningsteknik som kallas RSA (Respiratory Sinus Arrhythmia) som kan användas för att lugna ner ett stressat nervsystem. Vid RSA andning så bör man ta cirka sex djupa andetag per minut. Det är viktigt att andas med magen, känns det jobbigt så kan man öka upp till nio andetag per minut.

Du kan börja med att testa med sex andetag per minut. Börja med att mäta din vilopuls genom att lägga fingrarna mot halspulsådern under en minut. Dela sedan antalet hjärtslag med 12 för att veta hur många hjärtslag varje in och ut-andning ska ta.

Exempel:

60 hjärtslag per minut / 6 = 10 hjärtslag per anding

10/2 = 5 hjärtslag per in- och ut andning.

Ligg bekvämt och testa denna andning under 5 minuter per dag. Hjärtat slår snabbare när man andas in vilket kommer att leda till att utandningen blir långsammare.

Om du har problem med nästäppa, läs här hur du kan bli av med det.

 Källor:

  1.  Www.sorena.se
  2. http://www.appliedmeditation.org/dome/201/stimulation/RSA

Inflammation

Vad är inflammation?

inflammation cellerInflammation är kroppens sätt att försvara sig mot skador, *infektioner och allergier. Den inflammatoriska processen yttrar sig som svullnad, smärta, värmeökning och rodnad. Inflammations processen är en komplicerad kedja av händelser där det bildas flera olika ämnen såsom fria radikaler och signalämenen (hormon såsom histamin och TNF-alfa). Dessa ämnen försvarar och signalerar till andra celler i immunförsvaret att hjälpa till att bekämpa inkräktare. Om kroppen fortsätter bilda dessa ämnen under en längre tid så kan detta leda till kronisk inflammation som anses ligga bakom sjukdomar såsom hjärtinfarkt, demens, cancer och autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1 och ledgångsreuatism.

*En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. Dvs en infektion är när kroppen angrips till skillnad från en inflammation som är kroppens reaktion/försvar.

Faktorer som orsakar/påverkar en inflammation?

  • Allergi/Autoimmunitet – När allergenet (ämnet cellerna reagerar på) fångas upp av antikropparna på cellerna så tömmer cellen sitt innehåll på signalsubstanser såsom histamin och TNFalfa för att starta en inflammation samt tillkalla fler celler för att bekämpa allergenet. Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Läs mer här.
  • Virusinfektioner – Virus kan ge upphov till infektion och för att försöka bekämpa virus så startar immunförsvaret en inflammation. Exempelvis kan herpesvirus ligga inaktiva hos 70-100% av befolkningen, men kan ibland medverka i uppkomsten av inflammation. Forskare vid Karolinska har visat, att cytomegalvirus spelar en viktig roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. 
  • bakterierBakterier kan ge en infektion i kropen. Kroppen försvarar sig då genom att bilda en inflammation. Genom DNA teknik kan allt fler bakterier kartläggas men metoderna är dyra. Odling kan tyvärr inte påvisa alla bakterier, exempelvis så missas nanobakterier på grund av dess långsamma delning. Nanobakterier anses bland annat orsaka njursten.2
  • Svamp och andra encelliga organismer såsom protozoer kan ge upphov till en infektion som ger upphov till en inflammation.
  • Mekanisk skada på vävnaden (skapat av olycka eller kirurgi). Kroppen startar en inflammation för att försvara sig mot bakterier etc.
  • Genetiska mutationer – Autoinflammatorisk syndrom kan inträffa av genförändring, dvs förändringar i arvsmassan. Då tappar kroppen sin förmåga att reglera inflammationsreaktioner. Följden blir att inflammationen orsakar mer skada än nytta hos individen. 12
  • AGE/ALE – Bildning av inflammatoriska ämnen kallade AGE och ALE som uppkommer vid tillagning av mat. RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den. 11 Läs mer här. En bra kost för att minska AGE/ALE är raw food.
  • Försurad kropp, brist på basiskt föda. Enligt Ragnar Rylander så riskerar man tappa mineraler när kroppen upprätthåller ph-balansen i blodet om man äter en sur kost. Protein och mjölkprodukter är generellt sura medan grönsaker och frukt är basiska. 8,9. Dvs genom att äta för lite grönsaker så kan man få en obalans bland mineralerna som behövs för att immunförsvaret ska fungera bra. Har man en kronisk inflammation så kan det därför vara värdefullt att äta mer ”basisk föda”. Genom en hårmineralanalys så kan man mäta mineralförhållandena i kroppen.
  • Fria radikaler. Reaktiva fria radikaler kan skada cellmembranen och andra molekyler såsom DNA, enzymer och fleromättade fettsyror. Fria radikaler bidrar till infektioner och inflammation som leder till sjukdomar såsom hjärtinfarkt och cancer. 7 Antioxidanter som finns rikligt i Raw food binder fria radikaler så att de inte skadar kroppen. I en doktorsavhandling 2005 visade exempelvis Johanna Helmersson, att en långgradig kronisk inflammation med en ökad bildning av fria radikaler kan utgöra bidragande orsaker till varför tobaksrökning och diabetes leder till åderförkalkning. Hon visade även att hög nivå av antioxidanten selen minskade risken.

antioxidanter

Fria radikaler bildas i ”cellernas kraftverk” (mitokondrierna). Energi skapas när socker och fett förbränns till vatten och koldioxid. Energin lagras i form av kemisk energi i molekylen ATP. Vid denna kemiska process bildas reaktiva fria radikaler från syret.  Mängden fria radikaler ökar när:

    1. Kroppen utsätts för stress (exempel vid sjukdom och hårt fysiskt arbete)
    2. Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
    3. Överskott av järn och koppar exempelvis från kosttillskott kan bilda skadliga radikaler.
    4. Tobaksrök och bensinavgaser innehåller kolväten som bildar skadliga radikaler.
    5. Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra. Träning har många positiva effekter på immunförsvaret så träna regelbundet eftersom det är en ”färskvara”.
    6. Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.
    7. Högt blodsocker uppstår av kombinationen socker och fett. Högt blodsocker påverkar immunförsvaret negativt på många sätt, bland annat så gynnas de dåliga bakterierna i tarmfloran, LDL partiklar skadas och en ökad mängd skadliga fria radikaler. Läs mer här.
  • Forskarna har påvisat att det är avgörande att ha en väl fungerande bakterieflora för att immunförsvaret ska fungera bra. Bakterierna i immunförsvaret samverkar med cellerna i immunförsvaret. Probiotika och Raw food kan hjälpa. 10
  • Genuppsättning – Varje individ har en unik genuppsättning, som påverkar hur individen reagerar på yttre faktorer.
  • Processad/raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Undvik sådan mat.
  • För lite sömn försämrar immunförsvaret.
  • Stress påverkar tarmfloran och hormoner vilket försämrar immunförsvaret och ökar risk för inflammation. Läs mer här.
  • Obalans av vitaminer och mineraler. Exempelvis ger överskott av koppar ofta ett underskott av zink vilket bidrar till ökad risk för återkommande inflammationer. Ett annat exempel är sambandet mellan calcium och magnesium. Mineralerna har även inverkan på hormonerna i kroppen. Raw food är en mycket bra kost för att få i sig rikligt med mineraler och vitaminer. Multivitamin kan ofta vara fördelaktigt att ta.
  • Omega 3 från fet fisk i formen EPA är viktig för hälsoriktig bildning av olika signalämnen. Förutom prostaglandiner bildas även resolviner och protektiner som mycket effektivare medverkar till utläkning av inflammationer.
    Fettsyran AA from Omega 6 har motsatt negativ effekt. Ät därför fet fisk och undvik fröfetter av typ Omega 6. 6
  • D -vitamin. Tillskott behövs under vinterhalvåret i Sverige eftersom vi då inte får någon D-vitamin från solen.

Läkemedel som på olika sätt påvekar den inflammatoriska processen

Läkemedel inflammation

  • Kortison och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) –  interfererar med bildningen av proinflammatoriska prostanoider. Kortisol är ett naturligt antiinflammatoriskt hormon i kroppen. Läkemedlet består av en motsvarande syntetiskt preparat. Nästan alla celler har mottagare (receptorer) för kortisol som påverkar så att flera inflammatoriska ämnen minskar. När recetorerna på cellen tar upp kortisol så påverkas aktiviteten av vissa enzymer så att deras produktion av flera inflammatoriska ämnen minskar.
  • TNF-hämmare –  Verkan mot  signalämnet TNFalfa. TNFalfa aktiverar och samlar ihop kroppens immunförsvar för att bekämpa inkräktaren. TNF alfa blockerare har gett mycket uppmuntrande resultat vid behandling av ledgångsreumatism och flera andra tillstånd. Nackdelar med dessa medel är risk för farliga biverkningar samt hög kostnad.4
  • Azatioprin. Medicinen hämmar immunförsvaret genom att påverka immunförvarets celler så att de minskar i antal och fungerar sämre. Azatioprin har effekt mot vissa sjukdomar som orsakas av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader (autoimmuna sjukdomar)
  • Metotrexat. Immunförsvaret hämmas genom att motverka omvandlingen av folsyra till tetrahydrofolsyra. Tillväxten av cellerna hämmas.
  • Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. En del antibiotika har även antiinflammatorisk effekt. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt vilka beskrivs här.
  • Kolliderat silver. 13, 14

Källor:

  1. http://www.biomed-ockerman.com/nyforsk.htm
  2. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda18971.pdf
  3. http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/tnf-alfa-%E2%80%93-grundbulten-vid-infektion-och-inflammation-1543
  4. http://www.healthy.net/scr/article.aspx?Id=2850
  5. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  6. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139730.pdf
  7. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Fria-radikaler-/
  8. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14972
  9. http://www.bodyrecomposition.com/research-review/acid-diet-high-meat-protein-effects-on-calcium-metabolism-and-bone-health-research-review.html
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  11. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A Food Perspective – Bengt Bengmark
  12. http://www.novartis.se/behandlingomraden/autoinflammatoriskasjukdomar/autoinflammatoriskasjukdomar.shtml
  13. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/
  14. http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=685&print=1

Bekämpningsmedel

Innehåller våra livsmedel farliga rester av bekämpningsmedel?

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) släppte nyligen en rapport som visar att det finns fler och mer bekämpningsmedelsrester i våra grönsaker, frukter och spannmål. Både cancerogena och reproduktions/hormonstörande bekämpningsmedel hittades. För att lära sig mer hur bekämpningsmedel påverkar kroppen så kan ni kolla på dokumentären underkastelsen.

Testerna omfattade alla länder inom EU samt Island och Norge. I hälften av all mat fanns rester av kemiska bekämpningsmedel.

bekämpningsmedel rester per land

För testländerna (EU:s länderna samt Norge och Island) översteg 1.9 % av testproverna EU:s gränsvärden medan för övriga importerade livsmedel utanför EU så var värdet 7,9 %. Även om ett livsmedel inte överstiger EU:s gränsvärden kan det ändå vara farligt, särskilt de som innehåller hormon störande rester. Siffrorna visar att det är att föredra att köpa närproducerade livsmedel för att undvika den högre mängd bekämpningsmedel som hittats i många importerade livsmedel. Siffrorna visar också att det är att föredra att köpa ekologiska livsmedel om man har råd.

Om man jämför vilka av producentländerna bland testländerna (EU-länderna samt Norge och Island) som översteg EU:s gränsvärden mest så hamnade de i följande ordningen enligt tabell till höger. Landet med högst andel livsmedel som översteg EU:s gränsvärde är överst i listan.

Antalet livsmedel som översteg EU:s gränsvärden ökade jämfört med tidigare år. Bland annat hittades rester av stråförkortningsmedlet chlormequat som misstänks bland annat påverka reproduktionen hos människor. Stråförkortningsmedel har tidigare varit förbjudna i Sverige men eftersom vi gått med i EU så är det nu tillåtet.

För importerade livsmedel så hittades flest överträdelser av EU:s gränsvärden från länder i Asien samt några länder i Afrika. Dessa låg på betydligt högre nivåer än testländerna (länderna i EU samt Norge och Island): Kambodja (50 % av proverna), Mongoliet (50 %), Hong Kong (47.8 %), Bangladesh, (44.4 %), Bolivia (33.3 %), Indien (28.3 %), Uganda (23.6 %), Burundi (22.2 %), Jordan (21.7 %), Iran (21.4 %), Thailand (20.9 %) och Mauritius (20.0 %).

Bekämpningsmedel per livsmedel

Antal rester av bekämpningsmedel som hittades i EU testländerna för de elva livsmedel som årets analys fokuserade på, se tabell. Ju fler bekämpningsmedel funna desto högra upp i listan.

När man även inkluderade länderna utanför EU så hittades allra flest överträdelser av EU:s gränsregler hos kål (83 procent av dessa låg över EU:s gränsvärden) och broccoli från Kina, följt av vindruvor (65 procent av dessa låg över EU:s gränsvärden) från Indien. Därför bör man välja ekologiskt om man ska äta importerade vindruvor eller vin.

När man studerade vilka livsmedel från hela världen (alla länder) som innehöll flest antal bekämpningsmedels rester per prov så hamnade följande livsmedel sämst till (sämst först): Lever, Citrus frukter, jordgubbar, vindruvor, rubosfrukter, kärnfrukter, stenfrukt, bladgrönsaker & örter, tee, kaffe, ört tee, kakao, tomater, tropiska frukter, baljväxter, gurka, stjälkgrönsaker, rotgrönsaker och kålgrönsaker.

Ekologiska produkter för test länderna innehöll betydligt mindre rester av bekämpningsmedel förutom för kött. Ekologiska respektive icke ekologiska livsmedel inom testländerna som överträdde EU:s gränsvärden se tabell.

ekologiskt vs icke ekologiskt

För tidigare års resultat se:

http://www.disruptingfood.info/en/complete-data

Behöver man handla ekologiskt?

Ja särskilt när det gäller grönsaker och frukter så bör man välja ekologiska livsmedel om man har råd för att undvika bekämpningsmedel som kan göra dig sjuk. Detta är extra viktigt för barn och gravida och kvinnor som vill ha barn i framtiden. Om man inte har råd att handla ekologiskt så ska man försöka köpa så närproducerat som möjligt samt skölja och skala innan man äter. 

Enligt jordbruksverket så besprutas Svenska jordgubbar och potatis mycket. Man bör därför handla krav märkt om det är möjligt.  2

Även frukter med skal såsom banan innehåller bekämpningsmedel. 3

En artikel från naturskyddsföreningen som varnar för hormonpåverkande ämnen: 4

Vilka varor är viktigast att välja ekologiskt?

Grönsaker och frukter. Undvik produkter som är importerade från länder utanför EU, Norge och Island. Se tabellerna ovan för mer info.

Vad gör jag om jag inte har råd med ekologiska varor?

  • Skala och skölj noga.
  • Odla groddar. Läs längst ner på denna sida.
  • Odla själv om du har någon trädgård. Går även att odla exempelvis kryddor i kruka på balkong.
  • Frys in bär när det är säsong. Frysning är ett bra sätt att bevara vitaminer.
  • Välja bort de grönsaker och frukter som är mest besprutade exempelvis vindruvor och jordgubbar.
  • Köp livsmedel efter säsong. Exempelvis svenska äpplen på hösten.
  • Köp närproducerat.

Förutom ekologiska livsmedel, vad ska man mer tänka på för att undvika för att inte utsättas för farliga kemiska ämnen?

Källor:

  1. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/3130.htm
  2. http://www2.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr_jordbruk_jordgubbe.pdf
  3. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17270314.ab
  4. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/3-ackliga-amnen

Antibiotika

När ska man ta an

AntibiotikaAntibiotika bör inte tas vid förkylning eftersom förkylning ofta beror på virus. Om förkylningen beror på bakterier så klarar vårt immunförsvaret oftast av att bekämpa den utan antibiotika, då slipper man de bieffekter som antibiotika kan medföra. Använd istället antibiotika när det verkligen behövs exempelvis vid twar, borrelia, hjärnhinneinflammation, lugninflammation. Självklart är det bäst om en läkare först kan påvisa vilka bakterier som gör dig sjuk så att rätt typ av antibiotika kan användas eftersom olika antibiotika typer fungerar olika bra beroende på bakteriestam.

Att tänka på när man tar antibioka?

  • Använder du fel typ av antibiotika så kan den vara verkningslöst mot bakterierna som orsakar din sjukdom.
  • Antibiotika slår ut goda bakterier i tarmfloran som har stor betydelse för ditt immunförsvar. Detta kan leda till allergier som i sin tur leder till kroniska inflammationer. Läs mer här. Ät därför alltid probiotika under och efter en antibiotikakur för att tillföra tarmen goda mjölksyra bakterier.
  • Läs vilka bieffekter antibiotika kan ge. Var uppmärksam på allergiska symptom.

Hur länge ska man ta antibiotika? 

Rådgör med din läkare hur länge du ska ta dosen. Det finns några faktorer att tänka på:

  • Även om man känner sig frisk så kan det finnas kvar bakterier i kroppen varför man inte ska avsluta kuren för tidigt.
  • Om bakteriestammen inte kan påvisas vid odling och antibiotikakuren inte ger någon verkan inom någon vecka så är det ofta ingen idé att fullfölja behandlingen eftersom den antibiotika typ du testar troligen då är fel. Rådgör med läkaren.

Antibiotikaresistens

antibiotikaVarje antibiotikakur bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft. Människor byter bakterier med varandra så om du har otur och får en bakteriestam som utvecklat resistens så går den inte att behandla.

På senare år har det inte funnits tillräckligt med ekonomiskt vinning för läkemedelsbolagen att ta fram nya antibiotika preparat vilket medfört att några bakteriestammar hunnit bli resistenta. Eftersom personer på sjukhus ofta har nedsatt immunförsvar så sprids resistenta bakterier lättare där. Därför bör man tänka på att det kan medföra en ökad risk att operera sig i ett land med resistenta bakteriestammar. Exempel på resistenta bakteriestammar är MRSA och ESBL.

Forskaren Johan Tham har studerat kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och utlandsvistelser. Avhandlingen förstärker tidigare rapporter om att länder i Mellanöstern såsom Egypten samt Indien har problem med antibiotikaresistens. Han undersökte patienter som sökte sjukvård för diarré efter utlandsresor och såg att bakterierna kunde bryta ner antibiotika. 50 procent av de som sökte vård som varit i Mellanöstern eller Afrika och 80 procent av dem som varit Indien hade bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Siffran för Thailandsresenärerna som uppsökte vård för diarré och bar på resistenta bakterier var 25 procent. Av de med problem som rest i Europa hittades bara resistenta bakterier hos 3 procent. De resistenta bakterier som ökar mest i Sverige är E.coli och Klebsiella. Sverige har än så länge haft få smittor med bakterier som varit multiresistenta mot alla kända typer av antibiotika men det är allt vanligare i Indien. 3, 4

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt:

Cellväggssynteshämmare – Förstör eller hindrar uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Exempelvis:

  • penicilliner (Amoxicillin, Kåvepenin, Flukloxacillin, Penomax mm)
  • cefalosporiner
  • karbapenemer
  • glykopeptider

Cellmembranfunktionhämmare – Löser upp cellmembranet, vilket medför att bakteriens cellinnehåll läcker ut och bakterien dör. Exempelvis:

  • polymyxin E

Proteinsynteshämmare – Tillväxthämmandet genom att hämma bakteriens proteintillverkning. Exempelvis:

  • Tetracykliner (Doxyferm, Oracea, Tetralysal, Vibranord mm) som behandlar klamydia och borrelia samt bakterier som orsakar luftvägsinfektoiner såsom Mycoplasma pneumoniaeChlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci. Tetracykliner påverkar flera olika bakterier och kallas därför för bredspektrumantibiotika.
  • Makrolider
  • Aminoglykosider
  • Klindamycin
  • Kloramfenikol
  • Linezolid.

Nukleinsyrasynteshämmare – Stör bakteriernas DNA eller RNA syntesten. De förhindrar att bakterierna delar på sig samt dödar de känsliga bakterier som finns i kroppen. Exempelvis:

  • Kinoloner (Avelox, Ciprofloxacin, Ciproxin, Norfloxacin och Tavanic) – bredspektrumantibiotika.
  • Metronidazol (flagyl) som behandlar vaginal bakterios och trichomonas vaginalis. Metronidazol har även effekt mot encelliga organismer som kallas för protozoer.
  • Rifampicin

Antimetaboliter – Stör bakteriernas produktion av folsyra. Exempelvis:

  • Trimetoprim
  • Sulfonamider (Bactrim, Bactrim Forte)

Källor:

  1. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  2. http://www.lj.se/index.jsf?childId=6107&nodeId=24477&nodeType=12
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/globala-resvanor-okar-spridning-av-antibiotikaresistens/
  4. http://www.vetenskaphalsa.se/resistenta-bakterier-smittad-vid-utlandsresan/

Raw food

raw foodVad är raw food? Raw food, eller råkost, är mat som inte upphettats över 42 grader. Syftet med raw food är att äta så naturlig mat som möjligt. Genom att undvika att hetta upp maten så bevaras näringen (antioxidanter, enzymer, mineraler & vitaminer) som helt eller delvis förstörs då mat processas eller hettas upp. (Processad mat innehåller energi men ofta ingen näring.) Ju mer råkost din diet består av, desto bättre. Du behöver inte äta råkost jämt.
Raw food stärker ditt immunförsvar genom att:
  1. Tillföra antioxidanter och vitaminer – Antioxidanter binder fria radikaler vilket motverkar sjukdom. Raw food är rik på antioxidanter. Antioxidanter förstörs vid upphettning.
  2. Tillföra mineraler – Grönsaker och frukt är rika på mineraler. Brist och obalanser bland mineralerna i kroppen kan leda till sjukdomar.
  3. Stärker din tarmflora – Nyttiga bakterier som är väldigt viktiga för ditt immunförsvar, finns bland annat i mjölksyrade och färska bär och grönsaker.
  4. Undviker de inflammatoriska ämnen (ALE/AGE) som bildas vid upphättning. Läs mer om ALE/AGE och immunförsvaret här.
  5. Enzymer – Raw food innehåller enzymer som förstörs vid upphettning (48 grader). Dessa enzymer är viktiga för matsmältningen eftersom de bryter ner och utvinner näring ur maten.
  6. Fibrer – Grönsaker och frukt innehåller nyttiga fibrer som behövs för att kroppen ska kunna rensa ut gifter ur kroppen.
  7. ALA (Omega 3) – Folkgrupper som äter mycket grönsaker och frukt har ett bra förhållande mellan Omega 3 och Omega 6.
  8. Saltsyra – Saltsyra i magsäcken behövs för matsmältningen absorberar mineraler och proteiner. Bryter även ner parasiter, bakterier och svamp. Försökspersoner som åt bladgrönt hade bra värden.

raw food rå kost

De som bara äter raw food brukar kalla sig råkostare, de äter vegetariskt och utesluter gluten och laktos. Deras föda består av grönsaker, frukter, bär, örter, rötter, nötter, frön, alger och groddar. 

Att tänka på när man äter raw food

  • Stora mängder av icke tillagade goitrogener (brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål) hindrar jodupptaget vilket kan påverka sköldkörteln negativt.
  • Nässlor lagrar nitrater som i stora mängder kan vara skadligt. På kväverika platser som tex vid ladugårdar, gödselstackar och komposthögar ska man inte plocka nässlor eftersom de där tar upp kväve ur jorden och omvandlar till nitrit. Plocka därför istället nyutslagna skott (innan nässlan gått i blom) i skogslundar och på ängar. 4
  • Om man äter stora mängder gröna växter så bör man variera och inte äta ensidigt eftersom växter naturligt innehåller svag halt av gift som i stora mängder kan ge skador.
  • Det finns en risk att få i sig för mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 om man äter mycket oljor, nötter och fröer. Tänk på att äta Omega 3 som finns i bland annat bladgrönt och linfrö och undvik att äta för mycket frö-oljor och nötter. Läs mer här.
  • Bästa källan för livsviktiga Omega-3 är från fet fisk eller ägg. Men det finns även reaktivt Omega-3 ALA i linfröolja. Reakivt feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Men eftersom man i Raw food intar kallpressad linföolja tillsammans med massa antioxidanter så binder de och skyddar mot de reaktiva skadliga radikalerna. Läs mer om fett här.
  • Det går utmärkt att kombinera Raw food med andra dieter såsom LCHF och man måste inte äta 100% Raw food. Exempelvis är det bra att även äta fisk för att få i sig tillräckligt med Omega 3.
  • grönsakerNärproducerade ekologiska grönsaker och frukter är att föredra för att minimera intaget av besprutningsmedel och bevara miljön. Därför får man försöka anpassa maten efter säsong.
  • Om man inte tål mandel så kan man testa att blötlägga dem över natten och därefter skölja dem med sil för att få bort garvsyran i skalet. Det går även att ersätta nötter med frön såsom solrosfrön, sesamfrön, solrosfrön och pinjenötter.
  • Man får inte brist på protein när man äter raw food eftersom det finns mycket protein i bladgrönt nötter och alger.
  • Högt blodsocker och insulinresistans är inget problem vid raw food även om man äter mycket frukt eftersom det är kombinationen av glukos och fett som ger högt blodsocker. Läs mer här.
  • En bra förvarings metod för att bevara vitaminer och mineraler i grönsaker är att frysa.
  • Vitamin B12 finns inte i växer men finns till viss del i fermenterade produkter framställda av växter, till exempel surkål och syrade grönsaker. Även alger kan innehålla vitamin B12 men det är osäkert hur bra kroppen kan ta upp dessa. Därför bör man ta tillskott av B12 om man inte äter skaldjur, kött, fisk eller mejeriproduketer. 1
  • Ett roligt sätt att starta med rawfood är att ersätta vanliga efterrätter med raw food efterrätter. Exempelvis kan du testa denna goda och nyttiga kladdkakan.

Att äta raw food i Sverige är ganska dyrt särskilt om man köper ekologiska grönsaker för att undvika farliga ämnen från besprutning. För att spara pengar så kan man grodda hemma. Exempelvis kan man grodda alfalfafrön i en glasburk:

  1. Häll cirka 1 dl frön tillsammans med 3 dl vatten i en glasburk och låt stå i cirka 6 timmar.
  2. Skölj därefter fröna i en sil.
  3. Placera silen i en bunke och täck med en tallrik eftersom groddarna ska gro i mörker.
  4. Vattna groddarna 2-3 gånger per dag genom att skölja dem noga.
  5. Skörda efter cirka 1-5 dagar när det vuxit ut en svans. (1-5 dagar beroende på sort, alfalfa i 5-6 dagar).
  6. Avsluta eventuellt med att ställa groddarna ljust några timmar så att de får grön färg.
  7. Förvara färdiga groddar i kylskåp. Hållbarheten är 5-6 dagar.

Man kan även odla vetegräs i sitt fönster eller växthus, plocka maskrosblad eller kriskål och blanda i en smoothie med frukt. Att blanda bladgrönsaker med frukt i en blender är ett utmärkt sätt att få i sig näring (vitaminer, mineraler, ALA (Omega 3), protein i form av aminosyror och fibrer). En variation av gröna bladgrönsaker innehåller ett mycket bra näringsinnehåll för människan. 2, 3

Sevärd video:

Källor

  1. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Finns-vitamin-B-12-i-vaxter/
  2. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2461/2
  3. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2626/2
  4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2416&artikel=2838949

Gluten

glutenVarför man inte ska äta gluten?

Vår matsmältning och ämnesomsättning är utvecklad under miljontals år. Men spannmål har vi bara odlat i några årtusenden. Vitt mjöl har endast funnits i 120 år. Eftersom det inte skett någon ändring i våra gener de senaste 40000 åren så är vi inte gjorda för att kunna hantera spannmål vilket gör att vi kan bli sjuka om vi äter det. De människogrupper som fortsatt äta ursprunglig människoföda har sluppit undan många sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och många cancerformer. 5

Glutenintolerans (celiaki) innebär att det saknas ett enzym i tarmen för att kunna bryta ner gluten men även människor utan celiaki kan bli sjuka av gluten. Gluten bidrar hos många människor till en rubbning rubbning och ökad genomsläpplighet i tarmen. Maten bryts inte ner som den ska eftersom enzym och bakterieflora är rubbad. När tarmen får ökad genomsläpplighet kan allergier uppstå eftersom proteiner som tränger igenom tarmen uppfattas som inkräktare av kroppen. Allergin ökar inflammationen i kroppen vilket kan leda till många sjukdomar i förlängningen. 4 Läs mer om immunförsvaret här. Eftersom spannmål är onaturlig för våran matsmältning så kan den försämra tarmfloran, bryta ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system. 5

Exempelvis kan personer drabbade av autism och ADHD bli hjälpa av att utesluta gluten ur födan. 1, 2, 3 En annan grupp människor som kan bli hjälpta av att utesluta gluten är de som är drabbade av schizofreni. Läs mer här.

Koststudie gjord på barn med ADHD: 6

Källor:

  1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921
  2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20406576
  3. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863%2812%2900226-4/abstract
  4. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863(12)00226-4/abstract
  5. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/striden-om-maten-missar-evolutionen_8412072.svd?fb_action_ids=10153103106625106&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=%7b%2210153103106625106%22:680319495314192%7d&action_type_map=%7b%2210153103106625106%22:%22og.recommends%22%7d&action_ref_map=%5b%5d
  6. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Är frukt onyttigt?

Är frukt onyttigt?DN har bland annat skrivit en artikel som hävdar att frukt är direkt sjukdomsalstrande och ger bukfetma och insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes. De hävdar även att livsmedelsverket mörkar detta. Referens till artikeln: http://www.dn.se/debatt/livsmedelsverket-morkar-att-du-blir-fet-av-frukt

Stämmer detta blir man fet av frukt?

Hur kan det då komma sig att de som äter stenålderskost är jättesmala och till och med i studier har visat sig fått minskad insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att frakta undan en liten mängd glukos ur blodet.). De som äter stenålderskost äter mycket frukt.

Faktan i DN:s artikel stämmer inte helt, undersökning har missat helheten. Det är kombinationen av fett och glukos som är skadligt. Fett hindrar cellerna i kroppen att ta upp glukos effektivt vilket ger en blodsocker höjning. Bukspottkörteln producerar då mer insulin vilket leder till att fettet lagras. Om man äter fettsnålt såsom vid stenålderskost så kan kroppens celler effektivt lagra glukosen utan något problem med blodsocker och insulinresistans.

Är frukt nyttigt?En frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos) såsom banan och äpple. En frukt innehåller inte båda dessa komponenter och är därför väl anpassad för människan så länge man inte är överdrivna mängder. Fruktos är en smart energikälla som erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Så om man inte äter mycket fett samtidigt som man äter frukten så finns det ingen anledning att vara rädd för frukt. Om man går på en diet såsom LCHF med hög fetthalt så finns det däremot en anledning att begränsa sitt intag av frukt. Läs mer och socker och kolhydrater här.

Stora mängder glukos och fruktos såsom i tillsatt socker ska man däremot akta sig för. Vid högt blodsocker från glukos väljer levern att omvandla fruktos till fett. Fettet kommer då att förhindra cellerna att ta upp glukosen effektivt vilket leder till högre blodsocker och i förlängningen till insulinresistans. Tillsatt socker har också andra negativa egenskaper för bland annat immunförsvaret som också kan påverka vikten. Läs mer här.

En väldigt god egenskap hos frukt är att den innehåller antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen som stärker vårat immunförsvar och dessutom ger en långsam blodsockerhöjning. Dvs svaret på frågan vi ställde i rubrik är frukt onyttigt får svaret nej. Har man anlag för diabets och är rädd för frukt på grund av kolhydraterna så kan man dra ner på intaget och istället äta mer grönsaker. Men vi tycker inte man behöver vara rädd för att äta ett par frukter om dagen om man undviker tillsatt socker i övrigt.

Immunförsvar

bakterieflora

Vi fokuserar här främst på tarmen eftersom det är kroppens största immunologiska organ. Hälften av de celler som har med immunförsvaret att göra finns i tarmen och det är här våran föda hamnar när vi äter. Forskarna har upptäckt att bakteriefloran som vi har i tarmarna är en viktig komponent för vårt immunförsvar och att den påverkas av vår livsstil. En obalans mellan bakterierna i tarmfloran kan i förlängningen leda till en rad sjukdomar såsom allergier, kroniska inflammationer, candida och fetma. Med ökad inflammation ökar också risken för sjukdomar som diabetes, åderförkalkning, inflammatoriska tarmsjukdomar med mera.

Tarmens bakterieflora består av flera hundra olika arter av bakterier som har viktiga funktioner för kroppen såsom antibiotisk verkan eller stimulering av cellerna i immunförsvaret. Vissa immunceller kräver till och med närvaro av goda bakterier i tarmarna för att kunna existera. Det finns både ”snälla” och ”onda” bakterier och när kroppen mår bra så är det en balans mellan dem. Exempelvis finns goda laktobacillusbakterier som bland annat motverkar oönskade och cancerframkallande organismer. Om en obalans uppstår i tarmfloran exempelvis på grund av antibiotika, dålig föda eller stress så tar de dåliga sjukdomsalstrande bakterierna överhanden. Detta leder ofta till att candida svamp växer till, ökat genomsläpp i tarmen så att skadliga ämnen kommer ut i blodomloppet vilket kan ge autoimmuna reaktioner. Osmälta proteiner som tränger igenom tarmen på grund av ökad genomsläpplighet kan leda till att man utvecklar typ 3 allergier, då dessa proteiner av kroppen uppfattas som farliga inkräktare. Nästa gång man äter samma föda kommer det på grund av allergin som uppstått leda till ännu mer inflammation. Detta ger en ond cirkel med kroniska sjukdomar. Indirekt kan detta även påverka vikten eftersom Inflammation blockerar mitokondrier (cellernas bränslefabriker) i musklerceller vilket medför att fettet inte förbrukas effektivt.  Dessutom kan inflammation störa bukspottskörteln och påverka hormonproduktionen av insulin.

Det finns därför all anledning att försöka minska inflammationen i kroppen genom att återställa balansen i tarmfloran. Om man kan få bukt med inflammationen i magtarmkanalen kan det dämpa inflammationer även i andra delar av kroppen. Du kan även läsa mer under allergier och candida hur du kan komma till rätta med dessa problem.

Cellerna i immunförsvaret har utvecklat skyddsmekanismer för att eliminera främmande skadliga partiklar. När cellerna upptäcker en partikel som anses vara skadlig så tömmer cellen sitt innehåll på inflammatoriska ämnen såsom histamin för att signalera till fler celler (vita blodkroppar) att hjälpa till att eliminera det skadliga ämnet.

Samspelet mellan cellerna i immunförsvaret, bakterierna och matintaget är mycket viktigt. Även om matantigen inte orsakar antikroppar som leder till allergi så kan ämnen från maten reagera med celler (lymfocyter) som svarar med att utsöndra inflammationsökande signalsubstanser (histamin mm) som i sin tur lockar till sig fler celler vilket ger en ökad frisättning av histamin och andra signalsubstanser.

Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Exempel på autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1 och multipel skleros. Mycket talar för att även sjukdomar som ulcerös colit (blodig grovtarmsinflammation) och Crohns sjukdom beror på immunologisk reaktion mellan immunförsvarets celler (lymfocyter i tarmväggen) och bakterier i tarmen som leder till att immunsystemets celler börjar angripa kroppsegna celler i tarmväggen.

Eftersom tarmfloran är så viktig för immunförsvaret så är det inte förvånande att tarmfloran blir ett allt intressantare forskningsområde:

  •  Övervikt – Magsäcks operation kan leda till bättre bakterieflora. Forskning på råttor har visat att det är bakteriefloran som ger viktminskningen. 12
  •  Diabets – Förbättrad insulinresistans genom förbättrad tarmflora. 13
  • Blindtarmens betydelse för bakteriefloran.14
  • Probiotika kan minska risken för benskörhet genom att påverka immunsystemet och minska inflammationen i kroppen. 15

Vad kan vi göra för att återställa och underhålla tarmfloran?

  • Fysisk träning. Fysisk träning motverkar stress. Stress sätter tarmfloran i obalans 4.
  • Undvik antibiotika om möjligt eftersom det även tar död på goda bakterier i tarmfloran.
  • Ät mycket grönsaker och frukt. Helst okokta grönsaker och undvik de sötaste frukterna.
  • Yogurt (utan tillsatt socker) och surkål innehåller bra mjölksyrebakterier. Surkål eller den koreanska varianten Kimchi som fått fermentera länge så att bakterierna är djupt inbäddade i grödan och överlever passagen till tjocktarmen.
  • Resistent stärkelse får de goda bakterierna att trivas i tarmen. Dvs kombinera detta med mjölksyrebakterier från probiotika kapslar eller fermenterade grönsaker. 15 Resistent stärkelse finns bland annat i potatismjöl som inte tillagats. Exempelvis så kan en tesked lösas i ett glas vatten och drickas.
  • Undvik tillsatt socker eftersom det gör att de ”onda” bakterierna växter till.
  • Undvik kombinationen av glukos och fett eftersom det leder till högt blodsocker som gör att de ”onda” bakterierna tar överhanden.
  • Se till att du inte har magnesiumbrist. Nyttiga bakterier försvinner vid magnesiumbrist vilket ökar genomsläpplighet och allmänna inflammationen i kroppen. Magnesium finns exempelvis i mandlar och pinjenötter, jordnötter och kikärter.
  • Probiotikatillskott – Goda bakterier för tarmfloran. Finns att köpa på apotek och hälsokost, undersök så att du köper bakteriestammar med bra effekt, det finns mycket bluff preparat. Exempel på en bra stam är: Lactobacillius plantarum.
  • Fibrer gynnar bakterierna i tarmfloran.
  • Många är känsliga för gluten och då kan de ge ökat genomsläpp i tarmen och inflammation.
  • Undvik sådant vi är allergiska mot eftersom det ger inflammation. Läs mer här.
  • Vitlök – starka antibiotiska, svamp och parasitdödande egenskaper.
  • Valnötsskal – svamphämmande.

Andra viktiga faktorer som påverkar immunförsvaret

Antioxidanter

antioxidanter från blåbärFrukt och grönsaker innehåller antioxidanter som binder fria radikaler. Antioxidanter försvinner vid tillagning under hög temperatur så försök att äta färska eller ångkoka grönsaker. Fria radikaler bildas när cellerna i kroppen förbränner syre från inandningsluften. I cellerna kommer några procent av det omsatta syret att omvandlas till fria syreradikaler. Därför tillverkar kroppen antioxidanter för att oskadliggöra (binda) de fria syreradikalerna. Men om man är sjuk exempelvis vid diabetes så bildar kroppen ofta för lite antioxidanter och det är då extra viktigt att få i sig dem via födan. 11 Mer info om olika typer av fria radikaler och antioxidanter finns här.

Exempel på några superantioxidanter som kan binda skadliga radikaler:

  • grönt te – eppigallocatechin gallate
  • tomat – lykopen
  • äpple, lök,te – quercetin
  • gurkmeja – curcumin
  • jordnötter, rödvin – resveratrol

Skadliga radikaler kan bildas genom:

  • Lipidperoxidation  – Fleromättat reaktivt fett såsom Omega 6 och Omega 3 från växter. Bidrar till hjärt- kärlsjukdomar.
  • Högt blodsocker ger glykolisering av LDL partiklar vilket bidrar till hjärt- kärlsjukdomar. Undvik kombinationen socker och fett.
  • Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas
    genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
  • Kostillskott med järn och koppar bör undvikas om man inte lider av brist eftersom dessa metaller i kroppen kan bilda skadliga radikaler.
  • Undvik tobaksrök och bensinavgaser eftersom kolväten bildar skadliga radikaler.
  • Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra.
  • Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.

RAGE faktorn – AGE/ALE

RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den.

När man tillagar kött vid 80 grader eller mer bildas ämnet ALE  (advanced glycation end products) pga en reaktion mellan fett och protein. ALE ökar RAGE dvs inflammationer i kroppen. Om möjligt tillaga istället köttet under lång tid på lägre värme (70-80 grader). Vid stekning marinera eller använd ströbröd som skrapas bort.

Även socker och fett tillsammans bildar ett inflammatoriskt ämne som kallas AGE (advanced glycation end products). Vid 130 grader bildas karcinogena ämnen. Undvik: Uppvärmd olivolja och rapsolja, kex, bröd, stekt potatis, frukostflingor, mjölkpulver, vitt bröd, rostat bröd, bacon.

Godartade bakterier har visats sig kunna minska AGE/ALE från födan, på samma sätt som de visat sig kunna eliminera gluten och karcinogener. Den AGE som bildas från upphettad mjölk har visats kunna elimerats helt via en väl fungerande tarmflora.

En bra artikel som beskriver Rage och vilka produkter som bör undvikas är referens 12.

omega 3

OMEGA 3

Det bästa fleromättade fettet är Omega 3 från fet fisk och ägg. Denna Omega 3 minskar risken för hjärtinfakt eftersom det motverkar lipidperoxidation. Intag av Omega 6 samt Omega 3 från växer bör man undvika eftersom det ökar risken för hjärtinfakt på grund av att dessa fetter är reaktiva. Intagen av Omega 6 kan minskas genom att undvika majsolja, solrosolja och Becel. Intaget av vegetariskt Omega 3 kan minskas genom att undvika linfröolja. Ett flertal studier har visat att Omega 3 är antiinflammatoriskt genom att stimulera prostagladiner (hormonlikande ämnen med antiinflammatorisk verkan) medan Omega 6 har motsatt verkan. 11

Några andra viktiga faktorer:
  • D -vitamin
  • Undvik Stress – fysisk och psykisk stress ger ökad frisättning av noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Zink – finns exempelvis i vetegroddar, linfrön, pumpafrön, nötter, ärtor och bönor.
  • Rödvin bästa valet av alkohol – antioxidanter. Tänk på att äta i begränsad mängd eftersom alkohol har visat sig öka risken för cancer.
  • Nötter och fröer ger bra vitaminer, mineraler och antioxidanter.
  • Färska kryddor. Exempelvis ingefära, oregano och kanel- Motverkar inflammation.
  • Värm inte olivolja och rapsolja eftersom farliga inflammatoriska ämnen bildas då, olivolja och rapsolja kan ätas kall. Undvik solrosolja och majsolja helt eftersom de innehåller för mycket inflammatoriskt Omega-6. För mer info se här.
  • Undvik transfetter, läs mer om fett här.

Källlor:

  1. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  2. http://www.vetenskaphalsa.se/bakteriecocktail-for-aldre/
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/nyttiga-bakterier-kan-hjalpa-sjukvarden/
  4. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  5. Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight.
  6. Recent advances in the relationship between obesity, inflammation, and insulin resistance

  7. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A

    Food Perspective – Bengt Bengmark

  8. http://www.youtube.com/watch?v=rCLRYybx18Q&feature=related
  9. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=265
  10. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17519235
  11. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  12. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5488012
  13. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20536509
  14. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/blindtarmens-funktion-upptackt/
  15. http://probi.se/files/2014/04/2014-04-11-Bensk%C3%B6rhet.pdf

Vilken diet är bäst LCHF eller stenålderskost?

Vilken diet ska man väljaAtt äta nyttigt för att undvika att bli sjuk eller bota sjukdom kräver en del kunskap eftersom en stor del av dagens mat är framställd på ett onaturlig sätt för att vara billig, smaka gott och hålla längre. Exempelvis sker tillagning i onaturligt höga temperaturer som utarmar antioxidanter och bildar inflammationsbildande ämnen, dessutom tillsätts ofta tillsatser och socker. Våra kroppar är inte anpassade för denna föda och vi blir därför sjuka. Det är populärt att följa en diet eftersom den beskriver vad man ska äta och vad man ska undvika.

Vilken diet är bäst LCHF eller stenålderskost?

De populäraste dieterna baserat på lågkolhydratskost (LCHF, atkins, GI..) och lågfettdieterna (stenålderskost, paleolitisk) har mycket gemensamt och är alla bra alternativ.

  • Alla dieterna undviker tillsatt socker. Tillsatt socker är inte bra för kroppen eftersom det medför att man lätt får i sig stora mängder av glukos i kombination med fruktos. Läs här varför denna kombination är dålig.
  • Alla dieterna undviker giftigt gluten. Gluten kan bidra till ökad genomsläpplighet i tarmen, inflammation och en rad följdsjukdomar särskilt om man är överkänslig. Läs mer om gluten och immunförsvaret här.
  • Alla dieterna undviker den farliga kombination av socker och fett.  I LCHF dieten undviker man kolhydrater vilket gör att man inte får någon blodsockerhöjning, Stenålderskosten undviker istället fettet vilket ger ökad insulinkänslighet (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.). Dvs man löser samma sak på olika sätt. Det är just kombinationen av glukos och fett som ger blodsockerhöjning vilket leder till:
  1. Blodsockerhöjning vilket gör att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt buken.
  2. Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
  3. Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
  • Alla dieterna förespråkar att man ska undvika raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen vilket kan leda till sjukdomar såsom cancer.
  • AGE/ALE – Större risk att få i sig mer AGE/ALE som kan öka inflammation i kroppen vid LCHF än vid stenålderskost om man inte är uppmärksam. Ost innehåller en förhöjd halt av AGE/ALE. Men det går att anpassa LCHF för att undvika detta om man är påläst. Raw food är bästa kosten ur detta hänseendet.
  •  Antioxidanter – LCHF specificerar inte i detalj vad du ska äta. Stenålderskosten är mer specifik och medför därför att man inte behöver så stor kunskap för att äta livsmedel  med höga halter av antioxidanter. Antioxidanter binder skadliga fria radikaler. Läs mer här.

Så både LCHF och stenålderskost är bra dieter. Att tänka på när man äter LCHF är att man väljer rätt fett och för stenålderskost att man väljer bra kolhydrater. Allmänt ska man även undvika tillsatser och konserver och helst försöka köpa närproducerade råvaror. Bor man i ett land som Sverige där det är begränsat med sol under vinterhalvåret så behöver men äta D-vitamin tillskott oavsett kost.

En fördel med LCHF är att den är relativt lätt att följa eftersom fett mättar så bra. Stenålderskost har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten när Staffan Lindeberg gjort försök på diabetespatienter vilket LCHF inte har visat.

Mer fakta:

Ägg

 

äggDet har tidigare funnits en rädsla att äta ägg eftersom det ansågs öka kolesterolet i blodet. Men enligt nutida forskare så finns det inga sådana risker. Forskare från Universitetet i Connecticut har utfört tester på kvinnor och män och alla deltagare i studien hade tvärtom fått sänkt blodfett och en högre andel av det nyttiga kolesterolet HDL som skyddar mot hjärt- kärl sjukdomar. 1

Vad innehåller då ägg förutom kolesterol?

Äggvitan är ett högvärdigt protein utan fett.

Den inre äggulan utgörs främst av biokemiskt säkert fett med ungefär lika delar mättade och enkelomättade fettsyror. En liten del av äggulan cirka 10% består av reaktiv omega-6 (linolsyra), olämpligt fröfoder kan öka halten.

  • Äggulan får sin gula färg från antioxidanten zeaxantin.
  • Även halten av vitamin E i form av antioxidanten alfa-tokoferol är hög i äggula.
  • Det finns även grupp av fetter (kolin) som är viktig för uppbyggnad av cellmembran (cellväggar). Från kolin bildas betain som motverkar oxidation vilket motverkar inflammation.
  • I äggulan finns även kolesterol. Gamla personer som äter statiner kan genom att äta ett extra ägg om dagen motverka kroppens nedsatta funktion att producera tillräckligt kolesterol. Kolesterol är livsviktig för blodfetter och membraner.
  • Äggula är en av få viktiga källor utöver fisk och skaldjur som innehåller Omega-3 fiskfettsyran DHA.  Om man inte äter fet fisk varje vecka så är det bra att äta lite extra ägg.

Källor:

  1. http://www.svd.se/mat-och-vin/agg-bra-for-blodfetterna_7758428.svd
  2. Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik Chalmers

Kokosfett

Kokosfett

Är kokosfett nyttigt?

Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.

Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.

Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.

Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.

[kkstarratings]

Leukemi bekämpad med modifierade celler

En sjuårig flicka som var nära att dö i leukemi har räddats med hjälp av modifierade celler i immunförsvaret. Trots att flera problem återstår att lösa, tror forskarna att metoden kan bli ett alternativ till benmärgstransplantationer.

Vid cancer sker mutationer av DNA i en cell vilket gör att cellen börjar dela sig okontrollerat och bildar cancer. För barn lekumi så är det ofta en cell som kallas B lymfocyter som blivit muterad. (En frisk B lymfocyt har en viktig funktion i immunförsvaret genom att bilda antikroppar för att motverka infektioner.)

Det forskarna har gjort är att modifiera en annan viktig cell i immunförsvaret som heter T lymfocyt. T lymfocyt cellerna hos flickan ”programmerades om” med hjälp av ett modifierat hiv-virus. Detta virus har en förmåga att ta sig in i T-celler, men i stället för att ha sjukdomsframkallande egenskaper, bär det modifierade viruset på gener som gör att T-cellerna attackerar patientens B-lymfocyter.

De modifierade T-cellerna attackerade flickans sjuka B-lymfocyt cancer celler vilket gjorde att flickan blev frisk.

Källa:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/leukemi-bekampad-med-modifierad-hiv

 

Stress

Att stressa under en längre tid ger många negativa effekter på vår hälsa så det är viktigt att förändra sin livssituation medan man orkar.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

StressNär vi stressar så producerar binjurarna högre nivåer av hormonerna kortisol och adrenalin. Då ökar koncentrationen och kroppens prestationsförmåga (flykt- och kamprespons) eftersom blodsockret och blodtryck höjs. Denna reaktion har gjort att människor fått extra krafter att överleva vid svåra akuta situationer exempelvis när de blivit jagade av ett farligt djur.

Positiva effekter vid kortvarig stress:

  • Ökad boost av energi eftersom blodsockret höjs.
  • Ökad minnesfunktion 16
  • Ökat immunförsvar
  • Minskad smärtkänning

Men om stressen blir långvarig och kroppen inte tillåts att koppla av stressen (kronisk stress) så kommer de långvarigt höga kortisol nivåerna att påverka kroppen negativt. Några negativa effekter av kronisk stress:

  • Ökad risk för åderförkalkning. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 10 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 36
  • Överproduktion av kortisol påverkar signalsubstansernas funktioner i hjärnan vilket påverkar minnet. Kan göra att man ”tappar minnet”. 8
  • Överproduktion av kortisol påverkar sköldkörteln mycket negativt vilket kan leda till hypotyroes (låg ämnesomsättning ,trötthet, depression, frusenhet, torrt hår och övervikt.)
  • Nedbrytning av muskelmassa – Långvarig stress där kortisol omvandlar protein från musklerna till glukos verkar nedbrytande för muskelmassan.
  • Benskörhet – Kortisol (stress) under lång tid kan bryta ner proteinet som ingår i stödjevävnaden i skelettet vilket resulterar i benskörhet (osteoporos).
  • Negativ påverkan vid diabetes typ 2 – Stress påverkar mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 11
  • Det höga blodsockret som uppstår av stressen medför att bukspottkörteln producerar mer insulin för att kroppen ska kunna ta upp blodsockret vilket i förlängningen kan leda till insulinresistans och diabetes. Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter sötsaker.
  • Ökad frisättning av hormonet noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Ibland drabbas stressade personer av panikattacker (ångestattacker)  De tror ofta att de håller på att få en hjärtattack och ska dö. Den limbiska hjärnan (delen vi ärvt av aporna) tar då kontroll över alla kroppsfunktioner. Den kognitiva delen av hjärnan fungerar då inte på grund av högt andrenalin. Hjärtat slår vilt, ben och händer skakar,  man kan drabbas av svettningar och personen som drabbas av detta tror han/hon kommer att dö.  17

Om man under en längre tid går med kronisk stress så kommer till slut binjurarna att tröttas ut och då produceras istället för låga nivåer av kortisol vilket exempelvis gör att det blir väldigt jobbigt att komma upp ur sängen på morgonen. Många som får dessa problem klarar inte av att gå till jobbet om de inte dricker kaffe. Detta brukar beskrivas som utbrändhet. Långvarig stress gör även att matsmältningen försämras eftersom bakteriefloran i magen hamnar i obalans. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium, magnesium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Brist på mineraler såsom magnesium gör att binjurarna får det ännu svårare och ofta uppstår då muskelspänningar och sömnproblem.

Uttröttade binjurar och bukspottskörtel påverkar sköldkörteln mycket negativt. Vilket i förläningen kan leda till Hypotyreos (trötthet, frusenhet, torrt hår, viktuppgång mm).

När dessa organ (binjurar, bukspottskörtel och sköldkörteln) är utmattade så uppstår en hormonobalans i kroppen vilket ofta leder till ett överskott av östrogen hos kvinnor. Detta ökar risken för sjukdomar såsom PMS och endometrios.

Dvs. långvarig stress påverkar kroppen mycket negativt eftersom det ger hormonobalanser och vitamin/mineral obalanser som i förlängningen ökar risken för många sjukdomar.

Andra symptom

  • Stress försämrar immunförsvaret genom att sätta tarmfloran ur balans. 7
  • Sömnproblem 
  • Känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller ångest.
  • Sämre minne och få svårt att koncentrera sig.
  • Hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas ordentligt.
  • Problem med magen, till exempel magkatarr eller förstoppning.
  • Huvudvärk eller känna sig stel och få ont i kroppen.
  • Utslag eller eksem.
  • Överkänslig för ljud, ljus och lukter.
  • Försämrat immunförsvar. När vi upplever stress minskar kroppens känslighet för stresshormonet kortisol, vilket påverkar immunförsvaret, berättar Vetenskapsradion.2
  • Eventuellt ökad risk för demens. 4
  • Utbrändhet (Gå in i väggen) Första fasen är när man tycker att tillvaron är på gränsen till att fungera. I andra fasen så får man problem med sömnen. 5

Vad kan man göra för att motverka stress?

  • Sov ordentligt på nätterna.
  • Konditionsträning. Enligt Nils Edelstam, stressexpert så är konditionsträning bästa medicinen för att återhämta ett överaktiverat nervsystem, 1
  • stressLära sig säga nej både privat och i arbetet.
  • Schema lägg tid för vila.
  • Det finns andningtekniker för att lugna ner nervsystemet. Läs mer här. Istället för att kontrollera yttre förhållanden fokusera på att kontrollera de inre.Din andning ligger till grund och kan lugna nervsystemet.
  • Yoga och Mindfullness. Det finns kurser, instruktionsfilmer, böcker, appar, ljudband mm.
  • Ät föda såsom Raw food för att få stärka din kropp med mineraler, vitaminer och enzymer. Magnesium finns exempelvis i paranöt.
  • ”TODO listor” för att slippa hålla allt man ska göra i huvudet. Prioritera uppgifterna.
  • Läs här hur du kan bygga upp din tarmflora som försämras av stress.
  • Lyssna på lugnande musik såsom Enya.
  • Lär dig känna när du stressar upp dig. Lyssna på kroppens signaler och ta korta pauser på jobbet och kör avslappning såsom Mindfullness och djupandningsövningar.
  • Var ute i naturen
  • Gör en mätning av mineralerna i din kropp och kolla om du exempelvis har brist på magnesium. Detta kan exempelvis göras genom hårmineralanalys.
  • Om en hårmineralanalys visar låga värden av natrium och kalium så tyder det på att binjurarna uttröttade. Då bör man undvika stress extra mycket samt äta magnesium och eventuellt även stärka binjurarna med tillskott såsom Andrecomp.
  • Om du känner dig utbränd kan du även mäta dina hormoner via blodprov för att se att sköldkörteln producerar hormoner som den ska.
  • Sätt upp rimliga krav på dig själv.

Källor:

  1. http://www.aftonbladet.se/wellness/article15722598.ab 
  2. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/darfor-gor-stress-oss-forkylda/
  3. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  4. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ett-aktivt-liv-minskar-risken-for-demens
  5. http://www.dn.se/ekonomi/jobb/sa-undviker-du-att-ga-in-i-vaggen
  6. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  7. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  8. http://ajp.psychiatryonline.org/article.aspx?articleID=101410
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2553257/
  10. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  11. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  12. http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/tidigar_frameset.html
  13. http://www.hypo2.info/behandling/binjurestaerkande-tips
  14. http://www.mabra.se/besvar/utbrand-stressad-binjureproblem.html
  15.  S. Het et al, A meta-analytic review of the effects of acute cortisol administration on human memory, Psychoneuroendocrinology (2005) 30, 771–784
  16. David Servan-Schreiber, psykiater och neurolog.