När ska man ta an
Antibiotika bör inte tas vid förkylning eftersom förkylning ofta beror på virus. Om förkylningen beror på bakterier så klarar vårt immunförsvaret oftast av att bekämpa den utan antibiotika, då slipper man de bieffekter som antibiotika kan medföra. Använd istället antibiotika när det verkligen behövs exempelvis vid twar, borrelia, hjärnhinneinflammation, lugninflammation. Självklart är det bäst om en läkare först kan påvisa vilka bakterier som gör dig sjuk så att rätt typ av antibiotika kan användas eftersom olika antibiotika typer fungerar olika bra beroende på bakteriestam.
Att tänka på när man tar antibioka?
- Använder du fel typ av antibiotika så kan den vara verkningslöst mot bakterierna som orsakar din sjukdom.
- Antibiotika slår ut goda bakterier i tarmfloran som har stor betydelse för ditt immunförsvar. Detta kan leda till allergier som i sin tur leder till kroniska inflammationer. Läs mer här. Ät därför alltid probiotika under och efter en antibiotikakur för att tillföra tarmen goda mjölksyra bakterier.
- Läs vilka bieffekter antibiotika kan ge. Var uppmärksam på allergiska symptom.
Hur länge ska man ta antibiotika?
Rådgör med din läkare hur länge du ska ta dosen. Det finns några faktorer att tänka på:
- Även om man känner sig frisk så kan det finnas kvar bakterier i kroppen varför man inte ska avsluta kuren för tidigt.
- Om bakteriestammen inte kan påvisas vid odling och antibiotikakuren inte ger någon verkan inom någon vecka så är det ofta ingen idé att fullfölja behandlingen eftersom den antibiotika typ du testar troligen då är fel. Rådgör med läkaren.
Antibiotikaresistens
Varje antibiotikakur bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft. Människor byter bakterier med varandra så om du har otur och får en bakteriestam som utvecklat resistens så går den inte att behandla.
På senare år har det inte funnits tillräckligt med ekonomiskt vinning för läkemedelsbolagen att ta fram nya antibiotika preparat vilket medfört att några bakteriestammar hunnit bli resistenta. Eftersom personer på sjukhus ofta har nedsatt immunförsvar så sprids resistenta bakterier lättare där. Därför bör man tänka på att det kan medföra en ökad risk att operera sig i ett land med resistenta bakteriestammar. Exempel på resistenta bakteriestammar är MRSA och ESBL.
Forskaren Johan Tham har studerat kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och utlandsvistelser. Avhandlingen förstärker tidigare rapporter om att länder i Mellanöstern såsom Egypten samt Indien har problem med antibiotikaresistens. Han undersökte patienter som sökte sjukvård för diarré efter utlandsresor och såg att bakterierna kunde bryta ner antibiotika. 50 procent av de som sökte vård som varit i Mellanöstern eller Afrika och 80 procent av dem som varit Indien hade bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Siffran för Thailandsresenärerna som uppsökte vård för diarré och bar på resistenta bakterier var 25 procent. Av de med problem som rest i Europa hittades bara resistenta bakterier hos 3 procent. De resistenta bakterier som ökar mest i Sverige är E.coli och Klebsiella. Sverige har än så länge haft få smittor med bakterier som varit multiresistenta mot alla kända typer av antibiotika men det är allt vanligare i Indien. 3, 4
Hur fungerar antibiotika?
Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt:
Cellväggssynteshämmare – Förstör eller hindrar uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Exempelvis:
- penicilliner (Amoxicillin, Kåvepenin, Flukloxacillin, Penomax mm)
- cefalosporiner
- karbapenemer
- glykopeptider
Cellmembranfunktionhämmare – Löser upp cellmembranet, vilket medför att bakteriens cellinnehåll läcker ut och bakterien dör. Exempelvis:
- polymyxin E
Proteinsynteshämmare – Tillväxthämmandet genom att hämma bakteriens proteintillverkning. Exempelvis:
- Tetracykliner (Doxyferm, Oracea, Tetralysal, Vibranord mm) som behandlar klamydia och borrelia samt bakterier som orsakar luftvägsinfektoiner såsom Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci. Tetracykliner påverkar flera olika bakterier och kallas därför för bredspektrumantibiotika.
- Makrolider
- Aminoglykosider
- Klindamycin
- Kloramfenikol
- Linezolid.
Nukleinsyrasynteshämmare – Stör bakteriernas DNA eller RNA syntesten. De förhindrar att bakterierna delar på sig samt dödar de känsliga bakterier som finns i kroppen. Exempelvis:
- Kinoloner (Avelox, Ciprofloxacin, Ciproxin, Norfloxacin och Tavanic) – bredspektrumantibiotika.
- Metronidazol (flagyl) som behandlar vaginal bakterios och trichomonas vaginalis. Metronidazol har även effekt mot encelliga organismer som kallas för protozoer.
- Rifampicin
Antimetaboliter – Stör bakteriernas produktion av folsyra. Exempelvis:
- Trimetoprim
- Sulfonamider (Bactrim, Bactrim Forte)
Källor:
- http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
- http://www.lj.se/index.jsf?childId=6107&nodeId=24477&nodeType=12
- http://www.vetenskaphalsa.se/globala-resvanor-okar-spridning-av-antibiotikaresistens/
- http://www.vetenskaphalsa.se/resistenta-bakterier-smittad-vid-utlandsresan/