Antibiotika

När ska man ta an

AntibiotikaAntibiotika bör inte tas vid förkylning eftersom förkylning ofta beror på virus. Om förkylningen beror på bakterier så klarar vårt immunförsvaret oftast av att bekämpa den utan antibiotika, då slipper man de bieffekter som antibiotika kan medföra. Använd istället antibiotika när det verkligen behövs exempelvis vid twar, borrelia, hjärnhinneinflammation, lugninflammation. Självklart är det bäst om en läkare först kan påvisa vilka bakterier som gör dig sjuk så att rätt typ av antibiotika kan användas eftersom olika antibiotika typer fungerar olika bra beroende på bakteriestam.

Att tänka på när man tar antibioka?

  • Använder du fel typ av antibiotika så kan den vara verkningslöst mot bakterierna som orsakar din sjukdom.
  • Antibiotika slår ut goda bakterier i tarmfloran som har stor betydelse för ditt immunförsvar. Detta kan leda till allergier som i sin tur leder till kroniska inflammationer. Läs mer här. Ät därför alltid probiotika under och efter en antibiotikakur för att tillföra tarmen goda mjölksyra bakterier.
  • Läs vilka bieffekter antibiotika kan ge. Var uppmärksam på allergiska symptom.

Hur länge ska man ta antibiotika? 

Rådgör med din läkare hur länge du ska ta dosen. Det finns några faktorer att tänka på:

  • Även om man känner sig frisk så kan det finnas kvar bakterier i kroppen varför man inte ska avsluta kuren för tidigt.
  • Om bakteriestammen inte kan påvisas vid odling och antibiotikakuren inte ger någon verkan inom någon vecka så är det ofta ingen idé att fullfölja behandlingen eftersom den antibiotika typ du testar troligen då är fel. Rådgör med läkaren.

Antibiotikaresistens

antibiotikaVarje antibiotikakur bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft. Människor byter bakterier med varandra så om du har otur och får en bakteriestam som utvecklat resistens så går den inte att behandla.

På senare år har det inte funnits tillräckligt med ekonomiskt vinning för läkemedelsbolagen att ta fram nya antibiotika preparat vilket medfört att några bakteriestammar hunnit bli resistenta. Eftersom personer på sjukhus ofta har nedsatt immunförsvar så sprids resistenta bakterier lättare där. Därför bör man tänka på att det kan medföra en ökad risk att operera sig i ett land med resistenta bakteriestammar. Exempel på resistenta bakteriestammar är MRSA och ESBL.

Forskaren Johan Tham har studerat kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och utlandsvistelser. Avhandlingen förstärker tidigare rapporter om att länder i Mellanöstern såsom Egypten samt Indien har problem med antibiotikaresistens. Han undersökte patienter som sökte sjukvård för diarré efter utlandsresor och såg att bakterierna kunde bryta ner antibiotika. 50 procent av de som sökte vård som varit i Mellanöstern eller Afrika och 80 procent av dem som varit Indien hade bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Siffran för Thailandsresenärerna som uppsökte vård för diarré och bar på resistenta bakterier var 25 procent. Av de med problem som rest i Europa hittades bara resistenta bakterier hos 3 procent. De resistenta bakterier som ökar mest i Sverige är E.coli och Klebsiella. Sverige har än så länge haft få smittor med bakterier som varit multiresistenta mot alla kända typer av antibiotika men det är allt vanligare i Indien. 3, 4

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika behandlar bakterier som kan vara orsak till inflammation. Det finns olika typer av antibiotika som verkar på olika sätt:

Cellväggssynteshämmare – Förstör eller hindrar uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Exempelvis:

  • penicilliner (Amoxicillin, Kåvepenin, Flukloxacillin, Penomax mm)
  • cefalosporiner
  • karbapenemer
  • glykopeptider

Cellmembranfunktionhämmare – Löser upp cellmembranet, vilket medför att bakteriens cellinnehåll läcker ut och bakterien dör. Exempelvis:

  • polymyxin E

Proteinsynteshämmare – Tillväxthämmandet genom att hämma bakteriens proteintillverkning. Exempelvis:

  • Tetracykliner (Doxyferm, Oracea, Tetralysal, Vibranord mm) som behandlar klamydia och borrelia samt bakterier som orsakar luftvägsinfektoiner såsom Mycoplasma pneumoniaeChlamydophila pneumoniae och Chlamydophila psittaci. Tetracykliner påverkar flera olika bakterier och kallas därför för bredspektrumantibiotika.
  • Makrolider
  • Aminoglykosider
  • Klindamycin
  • Kloramfenikol
  • Linezolid.

Nukleinsyrasynteshämmare – Stör bakteriernas DNA eller RNA syntesten. De förhindrar att bakterierna delar på sig samt dödar de känsliga bakterier som finns i kroppen. Exempelvis:

  • Kinoloner (Avelox, Ciprofloxacin, Ciproxin, Norfloxacin och Tavanic) – bredspektrumantibiotika.
  • Metronidazol (flagyl) som behandlar vaginal bakterios och trichomonas vaginalis. Metronidazol har även effekt mot encelliga organismer som kallas för protozoer.
  • Rifampicin

Antimetaboliter – Stör bakteriernas produktion av folsyra. Exempelvis:

  • Trimetoprim
  • Sulfonamider (Bactrim, Bactrim Forte)

Källor:

  1. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/
  2. http://www.lj.se/index.jsf?childId=6107&nodeId=24477&nodeType=12
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/globala-resvanor-okar-spridning-av-antibiotikaresistens/
  4. http://www.vetenskaphalsa.se/resistenta-bakterier-smittad-vid-utlandsresan/

Leukemi bekämpad med modifierade celler

En sjuårig flicka som var nära att dö i leukemi har räddats med hjälp av modifierade celler i immunförsvaret. Trots att flera problem återstår att lösa, tror forskarna att metoden kan bli ett alternativ till benmärgstransplantationer.

Vid cancer sker mutationer av DNA i en cell vilket gör att cellen börjar dela sig okontrollerat och bildar cancer. För barn lekumi så är det ofta en cell som kallas B lymfocyter som blivit muterad. (En frisk B lymfocyt har en viktig funktion i immunförsvaret genom att bilda antikroppar för att motverka infektioner.)

Det forskarna har gjort är att modifiera en annan viktig cell i immunförsvaret som heter T lymfocyt. T lymfocyt cellerna hos flickan ”programmerades om” med hjälp av ett modifierat hiv-virus. Detta virus har en förmåga att ta sig in i T-celler, men i stället för att ha sjukdomsframkallande egenskaper, bär det modifierade viruset på gener som gör att T-cellerna attackerar patientens B-lymfocyter.

De modifierade T-cellerna attackerade flickans sjuka B-lymfocyt cancer celler vilket gjorde att flickan blev frisk.

Källa:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/leukemi-bekampad-med-modifierad-hiv

 

Cancermedicin som aktiverar cellens egna försvar

Ett nytt svenskt cancermedel har gett lovande resultat mot blod- och prostatacancer och ger hopp även för andra cancerformer. 

För att få cancer så krävs flera mutationer i en cell, bland annat att cellens egna försvarsmekanism så kallad programmerad celldöd (cellen begår självmord) sätts ur funktion. Läs mer om cancer här.

Forskningsbolaget Aprea har utvecklat ett medel med avsikt att få cellens försvarsmekanism att börja fungera igen så att cancercellerna ”begår självmord”. Resultaten är nu klara från den första studien på människor där 22 svårt sjuka patienter med blod- och prostacancer ingick. Försöket pågick i fyra dagar och forskarna kunde se tecken på att försvarsmekanismen hade aktiverats i olika utsträckning. Hos två av patienterna kunde forskarna tydligt se en minskning av tumörerna. Nu planeras fler försök på andra cancertyper såsom äggstockscancer.

Källa:

  1. http://www.redeye.se/aktieguiden/press/aprea-meddelar-positiva-data-fran-en-klinisk-fas-iii-studie-med-apr-246-pa-patient

Förhoppning om riktad behandling mot cancerceller

Forskare vid Lunds universitet har publicerat en studie i Journal of Biological Chemistry som förhoppningsvis kan leda till förbättrad cancerbehandling för lung- bröst- och tarmcancer inom några år. Forskarna har upptäckt att cancercellerna har höga nivåer av proteinet gammatubulin. Genom att blokera gammatubulin, så dör tumörcellen utan att de friska cellerna påverkas. (Problemet med dagens cellgift behandlingar är att de även påverkar friska celler och man kan därför inte behandla så effektivt.)

Länk till studien:
http://www.jbc.org/content/early/2012/04/06/jbc.M112.357038.full.pdf+html?sid=0f65d6d7-d75e-4054-83cf-c242b87bf8b7

Cancerbehandling drar nytta av immunförsvaret

25g syringe

Ökad förståelse för hur immunförsvaret fungerar har lett till en ny typ av cancerbehandling som nu testas på människor med spridd njurcancer i Uppsala efter lyckade djurförsök. Behandlingen skulle teoretiskt lika gärna kunna behandla andra typer av spridd cancer som tidigare varit svår att behandla eftersom metastaser (dottertumörer) finns på flera olika ställen i kroppen.

Förståelsen för hur immunförsvaret aktiveras belönades 2011 med nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Forskarna upptäckte att immunförsvaret består av två olika delar. En medfödd del (medfödda immunförsvaret) och en del som tillkommit senare i livet (förvärvade immunförsvaret). Delarna samverkar och det är vissa celltyper som styr hur de aktiveras och regleras. En celltyp kallad T-celler bygger upp ett minne mot farliga substanser och har därför en nyckelroll i det förvärvade immunförsvaret. Ralph Steinman upptäckte hur T-celler aktiveras  av en celltyp som han döpte till Dendritceller.

Forskarna i Uppsala sprutar in Dendritceller i cancertumören med målet att starta en kraftig immunreaktion från det förvärvade immunförsvaret. Om det förvärvade immunförsvaret fungerar bra så bildar det antikroppar och mördarceller som letar upp alla andra celler som påminner om tumören, det vill säga metastaserna (dottertumörerna), och dödar dem. Huvudtumören kan om möjligt opereras bort kirurgiskt.

Källa:
http://svt.se/2.108068/1.2636881/ny_cancerbehandling_testas_i_uppsala