Tillsats orsak till Chrons sjukdom och fetma

Forskare har hittat att emulgeringsmedel polysorbat (E432-436) och E466 kan orsaka inflammation i tarmen genom att förstöra bakteriefloran i tarmen. Dessa emulgeringsmedel är vanliga i färdigmat, bröd, glass mm.1 Tidigare forskning har visat att sötningsmedel har liknande negativa effekt på bakteriefloran i tarmen. 2

Källor:

  1. http://www.dailymail.co.uk/wires/reuters/article-2969019/Study-links-common-food-additives-Crohns-disease-colitis.html
  2. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillsatsen-som-gor-oss-sjuka-och-feta/

Fisk

Är fisk nyttigt

 

Är fisk nyttigt? Fisk är en mycket bra källa av den livsviktiga fleromättade fettsyran Omega 3 som vi ofta har för lite av. Fet fisk såsom lax, makrill, strömming och sill innehåller Omega 3 i formen EPA och DHA som kroppen kan ta upp utan att först behöva omvandla det. Fisk innehåller även andra nyttigheter såsom D-vitamin, jod och selen.

Men tyvärr har människan smutsat ner många sjöar och hav varför man bör undvika att äta fisk därifrån. Exempelvis finns höga halter av dioxiner, PCB:er och kvicksilver i fisk från vissa områden.

  • Vilt fångad fisk från nord atlanten kan man äta utan att behöva vara rädd att få i sig för mycket föroreningar.
  • Dioxin och PCB finns i fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern .
  • Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Denna fisk innehåller också miljögifter såsom dioxin och PCB. Norska livsmedelsverket avråder gravida och kvinnor i fertil ålder från att äta odlad norsk fisk. 1

Källor 

  1. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fertila-kvinnor-avrads-fran-att-ata-odlad-lax/
  2. http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/gravida/

Sötningsmedel

Stevia

Det finns många olika sötningsmedel på marknaden såsom björksocker, stevia, aspartam och sukralos som är populära av den anledning att de har ett lägre GI än socker men ändå ger en högre sötningsgrad. Är det bra att använda sötningsmedel såsom stevia istället för socker eftersom det ger en lägre blodsockerhöjning?

Sötningsmedel GI Sötningsgrad
Socker (glukos+fruktos) 68
Agavesirap 50 1,5 ggr sötare än socker
Björksocker/Xylitol 8 Ungefär som socker
Stevia 0 200 ggr sötare än socker
Sackarin <50 300 ggr sötare än socker
Aspartam 0 200 ggr sötare än socker

Sockerfria sötningsmedel motverkar för stunden blodsockerhöjning men över en längre tid visar forskning att de medför viktökning/ökad diabetesrisk. Detta på grund av störd reglering och ökat sötsug. Detta är anledningen till varför sötningsmedel inte får nyckelhålsmärkas. Därför är det bättre att använda naturliga sötningsmedel såsom dadlar och honung istället eftersom sötningsmedel bidrar till att lura kroppen att längta efter mer sött vilket i längden gör att du kommer vilja ha alltmer sötsaker. Ett lite bättre alternativ än sötningsmedel är att använda vanligt socker (glukos och fruktos). Läs mer om socker/blodsocker här.

Ny forskning från Israel visar även att light-produkter förstör tarmfloran vilket ökar risken för en rad sjukdomar såsom diabetes. 1 Läs mer om tarmflorans betydelse här.

Källor:

  1. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/

Är LCHF alltid så bra?

Det pågår en intensiv kostdebatt i Sverige angående om LCHF (lite kolhydrater, högt fett) är en bra diet eller inte. Exempelvis såsom denna artikel i GP:  Debatt: ”Tro ersätter vetande i hetsig LCHF-debatt samt kostdoktorns hemsida.

Vi tycker de har missat många viktiga delar i debatten.

När de jämför LCHF med den ”kolhydratrika kosten” så undrar man vad den kolhydratsrika kosten innehåller. Innehåller den tillsatt socker (glukos och frukos) så förstår man att LCHF är bättre men om den enbart innehåller kolhydrater i dess naturliga form tillsammans med fibrer så är det inte lika självklart.

Staffan Lindeberg kör pågående försök på diabets typ 2 patienter  med en kost som enbart innehåller naturliga kolhydrater och låg fetthalt (stenålderskost). Försöken indikerar på att insulinkänsligheten tom. har blivit bättre. LCHF däremot fungerar bara under tiden man går på dieten. Dvs insulinkänsligheten förbättras inte långsiktigt.

Men visst finns det fall och sjukdomar då LCHF kan vara mycket lämplig, t.ex. vid vid pågående cancer eftersom LCHF dieten inte innehåller kolhydrater som göder tumörer. Dessutom är LCHF lätt att följa eftersom fett ger bra mättnad. LCHF är också ofta ett bättre sätt att gå ner i vikt på om man är överviktig än flera andra metoder, som t.ex. pulverdieter eller operation av magsäcken.

Men man bör inte enbart fokusera på blodsocker och insulin. I många fall så kan det vara mer lämpligt att äta naturliga ”ekologiska kolhydrater” såsom frukt och grönsaker så man får i sig antioxidanter, vitaminer, mineraler, fibrer och enzymer samt undviker farliga tillsatser och hormonpåverkande besprutning. Antioxidanter binder fria radikaler. Fibrer motverkar blodsockerstegring och är viktigt för att rena och föra ut gifter ur kroppen. Enzymer bryter ner födan så vi kan tillgodogöra oss näringen.

Dvs att undvika alla kolhydrater kanske inte är det bästa alternativet för alla. Hos ursprungsbefolkningar som ätit rotfrukter som basföda och högt kolhydratintag finns ingen diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Viktigare är kanske att fokusera på att undvika föda som vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning inte klarar av att hantera. Exempel på sådan föda är mejeri- och spannmålsprodukter, tillsatt socker och raffinerat fett.

Att undvika raffinerade livsmedel som innehåller en hög mängd energi utan näring är dieter såsom LCHF och stenålderskost i alla fall överens om. Och bara genom att inse det så har man kommit långt..debatt LCHF

Omega 3

Kroppen kan inte producera det livsviktiga fleromättade fettsyrorna Omega 3 och Omega 6 som vi behöver. Därför behöver vi få i oss dessa från kost eller tillskott. Tyvärr får vi i oss alltför mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 vilket medför många hälsoproblem. 

Varför får vi inte i oss tillräckligt med Omega 3 i våran kost? Hur har människor kunnat klara sig tidigare utan tillskott?

Våran kost innehåller allt mer Omega 6 och mindre Omega 3 på grund av förändringar inom industrin.

  • Odlad fisk matas tyvärr i allt större utsträckning med spannmål istället för fiskrens vilket medför att Omega 3 halten blir lägre. 1, 2
  • De flesta djur inom livsmedelsindustrin (kor, gris, kyckling etc) matas i större utsträckning med spannmål såsom soja och majs istället för gräs och hö. Detta medför att Omega 6 ökar och Omega 3 minskar. Djur som är uppfödda på gräs innehåller högre halter Omega3.
  • Många höns matas med spannmål vilket resulterar i att äggen innehåller mycket mindre Omega3.
  • Matoljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja) och margarin innehåller höga halter av Omega 6.3, 4 Genom att minska Omega3 halten i oljorna så har lagringstiden ökat.
  • Nötter och fröer innehåller mycket omega 6.

Hur är bästa sättet att få i sig Omega 3?

  • laxBästa sättet är att äta fet vilt fångad fisk såsom makrill och lax eller ekologiska ägg från frigående höns. Fet fisk och ägg innehåller Omega3 i formen EPA och DHA som kroppen kan ta upp. 
  • Även linfrö och gröna bladgrönsaker innehåller Omega3 men i en annan form (ALA) som först måste omvandlas. Denna omvandling är reaktiv och kan ge fria radikaler (ökad oxidativ stress för kroppen). Men om man äter mycket antioxidanter såsom raw food så har man ett bra skydd.
  • Stek i smör eller kokosfett istället för oljor. Mycket bättre med mättat fett än höga halter Omega6 och som dessutom är reaktiva vid höga temperaturer.
  • Ät inte överdrivet mycket nötter.
  • Eftersom Omega3 är reaktiv så härsknar den mycket snabbt och bildar reaktiva radikaler som kan göra mer skada än nytta. Om man äter tillskott är det därför viktigt att välja Omega3 som är så stabilt som möjligt.Här är en blogg som jämfört olika sorter och kommit fram till att Eskimo-3 är ett bra val eftersom högkoncentrerade Omega3 kosttillskott härsknar snabbare.

Varför är det farligt med ett högt förhållande av Omega6 i förhållande till Omega3?

Forskare kopplar ett högt förhållande av Omega 6 i förhållande till Omega3 till inflammation och många sjukdomar såsom bröst-, prostata-, tjocktarms-cancer, övervikt, diabetes, hjärtsjukdomar och depression.

Källor:

  1. www.mindfully.org/Water/Fish-Farming-Overtake-Cattle.htm
  2. http://nutritiondata.self.com/facts/finfish-and-shellfish-products/4256/2
  3. http://nutritiondata.self.com/facts/fats-and-oils/621/2
  4. http://nutritiondata.self.com/facts/fats-and-oils/7727/2

Teflon

TeflonTeflon (polytetrafluoretylen – PTFE) innehåller grundämnena kol och fluor och används ofta som beläggning i stekpannor. Teflon är värmebeständigt upp till till 250-300°C och motståndskraftigt mot kemiska angrepp. Över denna temperatur bildas giftiga gaser.

Vid normal användning, till exempel stekning, är temperaturen omkring 200°C enligt livsmedelsverket och teflonpannor ska därför inte utgöra någon hälsofara. 3 Men vid tester med induktionshäll så visas att många teflonpannor kommer över denna temperatur bland annat Fiskars och OBH Nordica. 5

Andra produkter där teflon används

Förutom i stekpannor så finns teflon även i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och i vattenavstötande jackor såsom Canada goose och Gore-tex. 2

Varför är teflon och nonstick farligt?

En överhettad teflonpanna kan avge cancerogena ångor som kan ge influensaliknande symptom såsom huvudvärk och yrsel. Det finns även studier som tyder på att fertiliteten kan sättas ned hos både män och kvinnor.1 Ännu värre är det att använda teflon vid grillning eftersom temperaturen då ofta är ännu högre.

Vad ska man då använda om man behöver steka?

Använd istället gjutjärnspannor och plåtar i metall och undvik teflon och nonstick. Grädda kakor i pappersformar och metallformar som man smörjer.

Källor:

  1. http://www.sciencenews.org/view/generic/id/40518/description/Nonstick_chemicals_linked_to_infertility
  2. http://www.aftonbladet.se/halsa/medicin/article12591423.ab
  3. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/I-koket/Ar-det-farligt-att-anvanda-stekpannor-och-kastruller-som-har-ett-skadat-teflonskikt/
  4. http://en.wikipedia.org/wiki/Nonstick
  5. http://hd.se/mer/2012/02/18/dyraste-stekpannan-samst-i-test/

 

Bekämpningsmedel

Innehåller våra livsmedel farliga rester av bekämpningsmedel?

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) släppte nyligen en rapport som visar att det finns fler och mer bekämpningsmedelsrester i våra grönsaker, frukter och spannmål. Både cancerogena och reproduktions/hormonstörande bekämpningsmedel hittades. För att lära sig mer hur bekämpningsmedel påverkar kroppen så kan ni kolla på dokumentären underkastelsen.

Testerna omfattade alla länder inom EU samt Island och Norge. I hälften av all mat fanns rester av kemiska bekämpningsmedel.

bekämpningsmedel rester per land

För testländerna (EU:s länderna samt Norge och Island) översteg 1.9 % av testproverna EU:s gränsvärden medan för övriga importerade livsmedel utanför EU så var värdet 7,9 %. Även om ett livsmedel inte överstiger EU:s gränsvärden kan det ändå vara farligt, särskilt de som innehåller hormon störande rester. Siffrorna visar att det är att föredra att köpa närproducerade livsmedel för att undvika den högre mängd bekämpningsmedel som hittats i många importerade livsmedel. Siffrorna visar också att det är att föredra att köpa ekologiska livsmedel om man har råd.

Om man jämför vilka av producentländerna bland testländerna (EU-länderna samt Norge och Island) som översteg EU:s gränsvärden mest så hamnade de i följande ordningen enligt tabell till höger. Landet med högst andel livsmedel som översteg EU:s gränsvärde är överst i listan.

Antalet livsmedel som översteg EU:s gränsvärden ökade jämfört med tidigare år. Bland annat hittades rester av stråförkortningsmedlet chlormequat som misstänks bland annat påverka reproduktionen hos människor. Stråförkortningsmedel har tidigare varit förbjudna i Sverige men eftersom vi gått med i EU så är det nu tillåtet.

För importerade livsmedel så hittades flest överträdelser av EU:s gränsvärden från länder i Asien samt några länder i Afrika. Dessa låg på betydligt högre nivåer än testländerna (länderna i EU samt Norge och Island): Kambodja (50 % av proverna), Mongoliet (50 %), Hong Kong (47.8 %), Bangladesh, (44.4 %), Bolivia (33.3 %), Indien (28.3 %), Uganda (23.6 %), Burundi (22.2 %), Jordan (21.7 %), Iran (21.4 %), Thailand (20.9 %) och Mauritius (20.0 %).

Bekämpningsmedel per livsmedel

Antal rester av bekämpningsmedel som hittades i EU testländerna för de elva livsmedel som årets analys fokuserade på, se tabell. Ju fler bekämpningsmedel funna desto högra upp i listan.

När man även inkluderade länderna utanför EU så hittades allra flest överträdelser av EU:s gränsregler hos kål (83 procent av dessa låg över EU:s gränsvärden) och broccoli från Kina, följt av vindruvor (65 procent av dessa låg över EU:s gränsvärden) från Indien. Därför bör man välja ekologiskt om man ska äta importerade vindruvor eller vin.

När man studerade vilka livsmedel från hela världen (alla länder) som innehöll flest antal bekämpningsmedels rester per prov så hamnade följande livsmedel sämst till (sämst först): Lever, Citrus frukter, jordgubbar, vindruvor, rubosfrukter, kärnfrukter, stenfrukt, bladgrönsaker & örter, tee, kaffe, ört tee, kakao, tomater, tropiska frukter, baljväxter, gurka, stjälkgrönsaker, rotgrönsaker och kålgrönsaker.

Ekologiska produkter för test länderna innehöll betydligt mindre rester av bekämpningsmedel förutom för kött. Ekologiska respektive icke ekologiska livsmedel inom testländerna som överträdde EU:s gränsvärden se tabell.

ekologiskt vs icke ekologiskt

För tidigare års resultat se:

http://www.disruptingfood.info/en/complete-data

Behöver man handla ekologiskt?

Ja särskilt när det gäller grönsaker och frukter så bör man välja ekologiska livsmedel om man har råd för att undvika bekämpningsmedel som kan göra dig sjuk. Detta är extra viktigt för barn och gravida och kvinnor som vill ha barn i framtiden. Om man inte har råd att handla ekologiskt så ska man försöka köpa så närproducerat som möjligt samt skölja och skala innan man äter. 

Enligt jordbruksverket så besprutas Svenska jordgubbar och potatis mycket. Man bör därför handla krav märkt om det är möjligt.  2

Även frukter med skal såsom banan innehåller bekämpningsmedel. 3

En artikel från naturskyddsföreningen som varnar för hormonpåverkande ämnen: 4

Vilka varor är viktigast att välja ekologiskt?

Grönsaker och frukter. Undvik produkter som är importerade från länder utanför EU, Norge och Island. Se tabellerna ovan för mer info.

Vad gör jag om jag inte har råd med ekologiska varor?

  • Skala och skölj noga.
  • Odla groddar. Läs längst ner på denna sida.
  • Odla själv om du har någon trädgård. Går även att odla exempelvis kryddor i kruka på balkong.
  • Frys in bär när det är säsong. Frysning är ett bra sätt att bevara vitaminer.
  • Välja bort de grönsaker och frukter som är mest besprutade exempelvis vindruvor och jordgubbar.
  • Köp livsmedel efter säsong. Exempelvis svenska äpplen på hösten.
  • Köp närproducerat.

Förutom ekologiska livsmedel, vad ska man mer tänka på för att undvika för att inte utsättas för farliga kemiska ämnen?

Källor:

  1. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/3130.htm
  2. http://www2.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr_jordbruk_jordgubbe.pdf
  3. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17270314.ab
  4. http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/3-ackliga-amnen

Raw food

raw foodVad är raw food? Raw food, eller råkost, är mat som inte upphettats över 42 grader. Syftet med raw food är att äta så naturlig mat som möjligt. Genom att undvika att hetta upp maten så bevaras näringen (antioxidanter, enzymer, mineraler & vitaminer) som helt eller delvis förstörs då mat processas eller hettas upp. (Processad mat innehåller energi men ofta ingen näring.) Ju mer råkost din diet består av, desto bättre. Du behöver inte äta råkost jämt.
Raw food stärker ditt immunförsvar genom att:
  1. Tillföra antioxidanter och vitaminer – Antioxidanter binder fria radikaler vilket motverkar sjukdom. Raw food är rik på antioxidanter. Antioxidanter förstörs vid upphettning.
  2. Tillföra mineraler – Grönsaker och frukt är rika på mineraler. Brist och obalanser bland mineralerna i kroppen kan leda till sjukdomar.
  3. Stärker din tarmflora – Nyttiga bakterier som är väldigt viktiga för ditt immunförsvar, finns bland annat i mjölksyrade och färska bär och grönsaker.
  4. Undviker de inflammatoriska ämnen (ALE/AGE) som bildas vid upphättning. Läs mer om ALE/AGE och immunförsvaret här.
  5. Enzymer – Raw food innehåller enzymer som förstörs vid upphettning (48 grader). Dessa enzymer är viktiga för matsmältningen eftersom de bryter ner och utvinner näring ur maten.
  6. Fibrer – Grönsaker och frukt innehåller nyttiga fibrer som behövs för att kroppen ska kunna rensa ut gifter ur kroppen.
  7. ALA (Omega 3) – Folkgrupper som äter mycket grönsaker och frukt har ett bra förhållande mellan Omega 3 och Omega 6.
  8. Saltsyra – Saltsyra i magsäcken behövs för matsmältningen absorberar mineraler och proteiner. Bryter även ner parasiter, bakterier och svamp. Försökspersoner som åt bladgrönt hade bra värden.

raw food rå kost

De som bara äter raw food brukar kalla sig råkostare, de äter vegetariskt och utesluter gluten och laktos. Deras föda består av grönsaker, frukter, bär, örter, rötter, nötter, frön, alger och groddar. 

Att tänka på när man äter raw food

  • Stora mängder av icke tillagade goitrogener (brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål) hindrar jodupptaget vilket kan påverka sköldkörteln negativt.
  • Nässlor lagrar nitrater som i stora mängder kan vara skadligt. På kväverika platser som tex vid ladugårdar, gödselstackar och komposthögar ska man inte plocka nässlor eftersom de där tar upp kväve ur jorden och omvandlar till nitrit. Plocka därför istället nyutslagna skott (innan nässlan gått i blom) i skogslundar och på ängar. 4
  • Om man äter stora mängder gröna växter så bör man variera och inte äta ensidigt eftersom växter naturligt innehåller svag halt av gift som i stora mängder kan ge skador.
  • Det finns en risk att få i sig för mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3 om man äter mycket oljor, nötter och fröer. Tänk på att äta Omega 3 som finns i bland annat bladgrönt och linfrö och undvik att äta för mycket frö-oljor och nötter. Läs mer här.
  • Bästa källan för livsviktiga Omega-3 är från fet fisk eller ägg. Men det finns även reaktivt Omega-3 ALA i linfröolja. Reakivt feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Men eftersom man i Raw food intar kallpressad linföolja tillsammans med massa antioxidanter så binder de och skyddar mot de reaktiva skadliga radikalerna. Läs mer om fett här.
  • Det går utmärkt att kombinera Raw food med andra dieter såsom LCHF och man måste inte äta 100% Raw food. Exempelvis är det bra att även äta fisk för att få i sig tillräckligt med Omega 3.
  • grönsakerNärproducerade ekologiska grönsaker och frukter är att föredra för att minimera intaget av besprutningsmedel och bevara miljön. Därför får man försöka anpassa maten efter säsong.
  • Om man inte tål mandel så kan man testa att blötlägga dem över natten och därefter skölja dem med sil för att få bort garvsyran i skalet. Det går även att ersätta nötter med frön såsom solrosfrön, sesamfrön, solrosfrön och pinjenötter.
  • Man får inte brist på protein när man äter raw food eftersom det finns mycket protein i bladgrönt nötter och alger.
  • Högt blodsocker och insulinresistans är inget problem vid raw food även om man äter mycket frukt eftersom det är kombinationen av glukos och fett som ger högt blodsocker. Läs mer här.
  • En bra förvarings metod för att bevara vitaminer och mineraler i grönsaker är att frysa.
  • Vitamin B12 finns inte i växer men finns till viss del i fermenterade produkter framställda av växter, till exempel surkål och syrade grönsaker. Även alger kan innehålla vitamin B12 men det är osäkert hur bra kroppen kan ta upp dessa. Därför bör man ta tillskott av B12 om man inte äter skaldjur, kött, fisk eller mejeriproduketer. 1
  • Ett roligt sätt att starta med rawfood är att ersätta vanliga efterrätter med raw food efterrätter. Exempelvis kan du testa denna goda och nyttiga kladdkakan.

Att äta raw food i Sverige är ganska dyrt särskilt om man köper ekologiska grönsaker för att undvika farliga ämnen från besprutning. För att spara pengar så kan man grodda hemma. Exempelvis kan man grodda alfalfafrön i en glasburk:

  1. Häll cirka 1 dl frön tillsammans med 3 dl vatten i en glasburk och låt stå i cirka 6 timmar.
  2. Skölj därefter fröna i en sil.
  3. Placera silen i en bunke och täck med en tallrik eftersom groddarna ska gro i mörker.
  4. Vattna groddarna 2-3 gånger per dag genom att skölja dem noga.
  5. Skörda efter cirka 1-5 dagar när det vuxit ut en svans. (1-5 dagar beroende på sort, alfalfa i 5-6 dagar).
  6. Avsluta eventuellt med att ställa groddarna ljust några timmar så att de får grön färg.
  7. Förvara färdiga groddar i kylskåp. Hållbarheten är 5-6 dagar.

Man kan även odla vetegräs i sitt fönster eller växthus, plocka maskrosblad eller kriskål och blanda i en smoothie med frukt. Att blanda bladgrönsaker med frukt i en blender är ett utmärkt sätt att få i sig näring (vitaminer, mineraler, ALA (Omega 3), protein i form av aminosyror och fibrer). En variation av gröna bladgrönsaker innehåller ett mycket bra näringsinnehåll för människan. 2, 3

Sevärd video:

Källor

  1. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Finns-vitamin-B-12-i-vaxter/
  2. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2461/2
  3. http://nutritiondata.self.com/facts/vegetables-and-vegetable-products/2626/2
  4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2416&artikel=2838949

Gluten

glutenVarför man inte ska äta gluten?

Vår matsmältning och ämnesomsättning är utvecklad under miljontals år. Men spannmål har vi bara odlat i några årtusenden. Vitt mjöl har endast funnits i 120 år. Eftersom det inte skett någon ändring i våra gener de senaste 40000 åren så är vi inte gjorda för att kunna hantera spannmål vilket gör att vi kan bli sjuka om vi äter det. De människogrupper som fortsatt äta ursprunglig människoföda har sluppit undan många sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och många cancerformer. 5

Glutenintolerans (celiaki) innebär att det saknas ett enzym i tarmen för att kunna bryta ner gluten men även människor utan celiaki kan bli sjuka av gluten. Gluten bidrar hos många människor till en rubbning rubbning och ökad genomsläpplighet i tarmen. Maten bryts inte ner som den ska eftersom enzym och bakterieflora är rubbad. När tarmen får ökad genomsläpplighet kan allergier uppstå eftersom proteiner som tränger igenom tarmen uppfattas som inkräktare av kroppen. Allergin ökar inflammationen i kroppen vilket kan leda till många sjukdomar i förlängningen. 4 Läs mer om immunförsvaret här. Eftersom spannmål är onaturlig för våran matsmältning så kan den försämra tarmfloran, bryta ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system. 5

Exempelvis kan personer drabbade av autism och ADHD bli hjälpa av att utesluta gluten ur födan. 1, 2, 3 En annan grupp människor som kan bli hjälpta av att utesluta gluten är de som är drabbade av schizofreni. Läs mer här.

Koststudie gjord på barn med ADHD: 6

Källor:

  1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921
  2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20406576
  3. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863%2812%2900226-4/abstract
  4. http://www.jnutbio.com/article/S0955-2863(12)00226-4/abstract
  5. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/striden-om-maten-missar-evolutionen_8412072.svd?fb_action_ids=10153103106625106&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=%7b%2210153103106625106%22:680319495314192%7d&action_type_map=%7b%2210153103106625106%22:%22og.recommends%22%7d&action_ref_map=%5b%5d
  6. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Är frukt onyttigt?

Är frukt onyttigt?DN har bland annat skrivit en artikel som hävdar att frukt är direkt sjukdomsalstrande och ger bukfetma och insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes. De hävdar även att livsmedelsverket mörkar detta. Referens till artikeln: http://www.dn.se/debatt/livsmedelsverket-morkar-att-du-blir-fet-av-frukt

Stämmer detta blir man fet av frukt?

Hur kan det då komma sig att de som äter stenålderskost är jättesmala och till och med i studier har visat sig fått minskad insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att frakta undan en liten mängd glukos ur blodet.). De som äter stenålderskost äter mycket frukt.

Faktan i DN:s artikel stämmer inte helt, undersökning har missat helheten. Det är kombinationen av fett och glukos som är skadligt. Fett hindrar cellerna i kroppen att ta upp glukos effektivt vilket ger en blodsocker höjning. Bukspottkörteln producerar då mer insulin vilket leder till att fettet lagras. Om man äter fettsnålt såsom vid stenålderskost så kan kroppens celler effektivt lagra glukosen utan något problem med blodsocker och insulinresistans.

Är frukt nyttigt?En frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos) såsom banan och äpple. En frukt innehåller inte båda dessa komponenter och är därför väl anpassad för människan så länge man inte är överdrivna mängder. Fruktos är en smart energikälla som erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Så om man inte äter mycket fett samtidigt som man äter frukten så finns det ingen anledning att vara rädd för frukt. Om man går på en diet såsom LCHF med hög fetthalt så finns det däremot en anledning att begränsa sitt intag av frukt. Läs mer och socker och kolhydrater här.

Stora mängder glukos och fruktos såsom i tillsatt socker ska man däremot akta sig för. Vid högt blodsocker från glukos väljer levern att omvandla fruktos till fett. Fettet kommer då att förhindra cellerna att ta upp glukosen effektivt vilket leder till högre blodsocker och i förlängningen till insulinresistans. Tillsatt socker har också andra negativa egenskaper för bland annat immunförsvaret som också kan påverka vikten. Läs mer här.

En väldigt god egenskap hos frukt är att den innehåller antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen som stärker vårat immunförsvar och dessutom ger en långsam blodsockerhöjning. Dvs svaret på frågan vi ställde i rubrik är frukt onyttigt får svaret nej. Har man anlag för diabets och är rädd för frukt på grund av kolhydraterna så kan man dra ner på intaget och istället äta mer grönsaker. Men vi tycker inte man behöver vara rädd för att äta ett par frukter om dagen om man undviker tillsatt socker i övrigt.

Vilken diet är bäst LCHF eller stenålderskost?

Vilken diet ska man väljaAtt äta nyttigt för att undvika att bli sjuk eller bota sjukdom kräver en del kunskap eftersom en stor del av dagens mat är framställd på ett onaturlig sätt för att vara billig, smaka gott och hålla längre. Exempelvis sker tillagning i onaturligt höga temperaturer som utarmar antioxidanter och bildar inflammationsbildande ämnen, dessutom tillsätts ofta tillsatser och socker. Våra kroppar är inte anpassade för denna föda och vi blir därför sjuka. Det är populärt att följa en diet eftersom den beskriver vad man ska äta och vad man ska undvika.

Vilken diet är bäst LCHF eller stenålderskost?

De populäraste dieterna baserat på lågkolhydratskost (LCHF, atkins, GI..) och lågfettdieterna (stenålderskost, paleolitisk) har mycket gemensamt och är alla bra alternativ.

  • Alla dieterna undviker tillsatt socker. Tillsatt socker är inte bra för kroppen eftersom det medför att man lätt får i sig stora mängder av glukos i kombination med fruktos. Läs här varför denna kombination är dålig.
  • Alla dieterna undviker giftigt gluten. Gluten kan bidra till ökad genomsläpplighet i tarmen, inflammation och en rad följdsjukdomar särskilt om man är överkänslig. Läs mer om gluten och immunförsvaret här.
  • Alla dieterna undviker den farliga kombination av socker och fett.  I LCHF dieten undviker man kolhydrater vilket gör att man inte får någon blodsockerhöjning, Stenålderskosten undviker istället fettet vilket ger ökad insulinkänslighet (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.). Dvs man löser samma sak på olika sätt. Det är just kombinationen av glukos och fett som ger blodsockerhöjning vilket leder till:
  1. Blodsockerhöjning vilket gör att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt buken.
  2. Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
  3. Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
  • Alla dieterna förespråkar att man ska undvika raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen vilket kan leda till sjukdomar såsom cancer.
  • AGE/ALE – Större risk att få i sig mer AGE/ALE som kan öka inflammation i kroppen vid LCHF än vid stenålderskost om man inte är uppmärksam. Ost innehåller en förhöjd halt av AGE/ALE. Men det går att anpassa LCHF för att undvika detta om man är påläst. Raw food är bästa kosten ur detta hänseendet.
  •  Antioxidanter – LCHF specificerar inte i detalj vad du ska äta. Stenålderskosten är mer specifik och medför därför att man inte behöver så stor kunskap för att äta livsmedel  med höga halter av antioxidanter. Antioxidanter binder skadliga fria radikaler. Läs mer här.

Så både LCHF och stenålderskost är bra dieter. Att tänka på när man äter LCHF är att man väljer rätt fett och för stenålderskost att man väljer bra kolhydrater. Allmänt ska man även undvika tillsatser och konserver och helst försöka köpa närproducerade råvaror. Bor man i ett land som Sverige där det är begränsat med sol under vinterhalvåret så behöver men äta D-vitamin tillskott oavsett kost.

En fördel med LCHF är att den är relativt lätt att följa eftersom fett mättar så bra. Stenålderskost har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten när Staffan Lindeberg gjort försök på diabetespatienter vilket LCHF inte har visat.

Mer fakta:

Ägg

 

äggDet har tidigare funnits en rädsla att äta ägg eftersom det ansågs öka kolesterolet i blodet. Men enligt nutida forskare så finns det inga sådana risker. Forskare från Universitetet i Connecticut har utfört tester på kvinnor och män och alla deltagare i studien hade tvärtom fått sänkt blodfett och en högre andel av det nyttiga kolesterolet HDL som skyddar mot hjärt- kärl sjukdomar. 1

Vad innehåller då ägg förutom kolesterol?

Äggvitan är ett högvärdigt protein utan fett.

Den inre äggulan utgörs främst av biokemiskt säkert fett med ungefär lika delar mättade och enkelomättade fettsyror. En liten del av äggulan cirka 10% består av reaktiv omega-6 (linolsyra), olämpligt fröfoder kan öka halten.

  • Äggulan får sin gula färg från antioxidanten zeaxantin.
  • Även halten av vitamin E i form av antioxidanten alfa-tokoferol är hög i äggula.
  • Det finns även grupp av fetter (kolin) som är viktig för uppbyggnad av cellmembran (cellväggar). Från kolin bildas betain som motverkar oxidation vilket motverkar inflammation.
  • I äggulan finns även kolesterol. Gamla personer som äter statiner kan genom att äta ett extra ägg om dagen motverka kroppens nedsatta funktion att producera tillräckligt kolesterol. Kolesterol är livsviktig för blodfetter och membraner.
  • Äggula är en av få viktiga källor utöver fisk och skaldjur som innehåller Omega-3 fiskfettsyran DHA.  Om man inte äter fet fisk varje vecka så är det bra att äta lite extra ägg.

Källor:

  1. http://www.svd.se/mat-och-vin/agg-bra-for-blodfetterna_7758428.svd
  2. Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik Chalmers

Kokosfett

Kokosfett

Är kokosfett nyttigt?

Kokosfett består till mer än 90% av mättat fett varav hälften utgörs av laurinsyra.

Mättat fett anses vara säkert jämfört med fleromättade fetter som via lipidperoxidation (oxidativa skador på blodfetter) kan orsaka cancer. Via mättat fett så undviker man även inflammatoriskt Omega-6 som är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdomar.

Laurinsyran har en snabb förbränning (omsätts till koldioxid av cellen) jämfört med andra fetter. Det är därför inte bra att kombinera kokosfett med snabba kolhydrater såsom i kokostoppar eller kokosbollar. Anledning till detta är att den snabba laurinsyran ger energi till cellen vilken gör att cellen inte tar upp energin från kolhydraterna lika snabbt. Kolhydraterna höjer då istället blodsockernivån som i sin tur ger ökat insulin. Att kombinera kokosfett med kolhydrater kan därför leda till insulinresistens och diabetes.

Vid lågkolhydratskost såsom LCHF är däremot kokosfett ett bra fett.

[kkstarratings]

En multivitamintablett om dagen skyddar mot cancer

multivitaminEn stor amerikansk studie som nu har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Jama visar att om man dagligen tar en tablett med vitaminer och mineraler kan det skydda mot cancer. Däremot såg forskarna inte någon skyddande effekt mot prostatacancer.

I studien användes tabletter som innehöll låga doser av många olika vitaminer och mineraler. Det är just den breda kombinationen som är gynnsam tror de amerikanska forskarna. I den amerikanska studien används tillskottet Centrum silver som innehåller omkring 30 olika ämnen. Det är en lågdostablett, som innebär att den ger ungefär det rekommenderade dagsintaget av olika vitaminer och mineraler.

Källa:
Expressen

Bisfenol A

Farliga halter av hormonliknande ämnet bisfenol A i konserverad mat.

Canned peachesSvenska Dagbladet tog hjälp av forskare från Lunds universitet för att påvisaförekomsten av hormonliknande bisfenol A i konserverad mat.1, Hos testpersonerna som åt mestadels konserverad mat i två dagar ökade halterna av hormonliknande bisfenol A i urinen tillmotsvarande 1 mikrogram per kg kroppsvikt.  EU:s TDI är 50 mikrogram perkg kroppsvikt men forskare har på senare tid rapporterat om skador såsom cellförändringar i brösten vid halter som är lägre än de halter som uppmättes vid SvD undersökning.
Eftersom bisfenol A är hormonstörande så har man i forskning sätt koppling till diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, beteendestörningar, bröst- prostata- cancer, försämradspermakvalitet mm.Bifenol A används i plaster för att göra dem hårdare, finns exempelvis i kvitton och på på insidan av nästan alla konservburkar.

Plastförpackningar som är märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel, vilket är en återvinningssymbol som betyder övriga plastmaterial innehåller bisfenol A. Plastförpackningar av polypropen, förkortat PP, innehåller inte bisfenol A. Tetra Paks förpackningar innehåller inte bisfenol A.

 

 

Några källor:

  1. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoga-halter-bisfenol-i-mat-pa-burk_7251751.svd
  2. Uppsala forskare visar att bisfenol påverkar hjärnans signalsystem hos möss.http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2011/miljogiftetbisfenolakanpaverkadennyfoddahjarnan.5.7de516e11333875465e8000308.html
  3. Sterilitet pga bisfenol. http://www.planetinsane.com/sterility-in-men-connected-to-bisphenol-a/262278/
  4. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Riskvardering-av-bisfenol-forst-i-september/

 

Bovete sänker kolesterolhalten

buckweat for hover fliesAtt dagligen äta bovete kan sänka kolesterolhalten i blodet. Det visar resultaten av en studie på förskolepersonal i Uppsala där man undersökt hälsoeffekter av två olika sorters bovetekex. Sänkningen av deras kolesterolvärden var minst lika stor som den som brukar ses vid behandling med blodfettsänkande läkemedel, säger docent Gunilla Wieslander vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset, som varit huvudansvarig för undersökningen.

Studien är den första som på ett kontrollerat sätt studerat hälsoeffekter av bovete på människa. Hon poängterar därför att fler och större studier måste göras innan det kan finnas tillräcklig vetenskaplig grund för en rekommendation att av hälsoskäl dagligen äta bovete.

Gunilla Wieslander har själv föregått de strikta vetenskapliga bevisen och äter sedan länge bovetegröt varje morgon.
Hela studien har publicerats i den japanska medicintidskriften Tohuko journal of experimental medicine.
Glädjande är att svenskt bovete är på gång att odlas i Värmland!

Bovete är inget sädesslag. Bovete är en ört som ursprungligen kommer från Asien och vars frö används till att tillverka glutenfritt mjöl. Boveteprodukter är ett alternativ för personer som är överkänsliga mot gluten.

Kolhydrater

Bread

Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.

När kolhydraterna når tunntarmen omvandlas de till socker av de enzymer som finns där. Sockret går sedan ut i kroppen. Läs mer om olika sockerarter och hur de påverkar kroppen här.

Att hjärnan inte fungerar utan kolhydrater är en myt. Man behöver inte äta kolhydrater för att hjärnan ska få tillgång till glukos. När det inte finns kolhydrater att bilda socker av använder sig kroppen av protein som också kan omvandlas till socker.

Fibrer ger en bra mättnadskänsla och motverkar en del av de negativa effekter som blodsockret ger. Exempelvis motverkar fibrer insulin resistans (cellernas förmåga att reagera på insulin) samt gör att blodsockret stiger långsammare. (2)

Källor:

  1. Fredrik Nyström, överläkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus. Intervjuvad av bland annat tidningen Måbra: http://mabra.com/mabras-stora-kolhydratskola-del-1/
  2. Characterisation of Dietary Fibre Properties to Optimise the Effects on Human Metabolism and the Transcriptome , http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=1765325
  3. Jan Hammarsten – urolog vid Ludvika lasarett. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074

Fett

Fettbalansen

fettFett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K och förse oss med de livsnödvändiga essentiella fettsyrorna som inte kroppen själv kan tillverka, därför så måste vi få i oss dem via kosten.

Människan är utvecklad för säker och effektiv energiutvinning från främst mättade men även enkelomättade fettsyror. Smör och fet ost ger energi som gör det lättare att förebygga och motverka övervikt och diabetes. Man bör undvika att kombinera fett med kolhydrater såsom socker och lättspjälkad stärkelse. Förhöjt blod socker och insulin som man får av tillsatt socker samt kolhydrater+fett leder till att fett lagras i kroppen istället för att förbrännas. Exempelvis så ska man undvika kost såsom glass och ljust bröd med smör och fet ost. Läs mer om negativa effekter från högt blodsocker här.

Fett brukar delas in i olika typer beroende på hur fetterna är uppbyggda:

  • Mättat fett – finns exempelvis i mjölk, smör, fil, ost, grädde, kokos.  Sammansättningen i mjölkfett liknar den för bröstmjölk och kroppsfett som är en naturlig energikälla för människan. Ett frågetecken är hälsopåverkan av östrogener från nästan alltid dräktiga kor*. Mjölkfett från fet ost och smör anses dock vara en säker och mycket bra energikälla. Smör är koncentrerat mjölkfett. Ost innehåller mjölk fett tillsammans med mjölkens protein. Även ägg är en bra energikälla där äggulan innehåller lika delar mättat och enkelomättat fett.
  • Enkelomättat fett – finns exempelvis i avokado, kyckling, ägg, rapsolja och olivolja. Enkelomättat fett är något mer reaktiv än mättade fettsyror men mycket mindre riskabel än de fleromättade fettsyrorna. Rapsolja innehåller enkelomättat fett men tyvärr även reaktivt och riskabelt omega-6 (20%) och omega-3 (10%). Även olivolja innehåller en riskabelt omega-6 (10%).
  • Fleromättat fett – Feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Ett undantag är de livsviktiga Omega-3 laxfettsyran från fisk och ägg (EPA och DHA) som inte ska förväxlas med vegetabiliskt Omega-3 från linfröolja som bör undvikas och om det intas ska det vara väl antioxidantskyddat.
    DHA ingår i hjärnans fosfolipider och har stor betydelse för nervsystemets funktion. För den som inte äter fisk varje vecka blir ett par ägg om dagen en mycket viktig källa alternativt omega-3 kapslar.

    • Omega3 från fisk och ägg- Viktigt för nervsystemet, motverkar allergier, antiinflammatoriskt.
    • Omega3 från växter  – Intaget av detta farliga reaktiva ämne bör hållas lågt och väl antioxidantskyddat.
    • Omega6 – finns exempelvis i margarin och vegetabliska oljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja). Bör undvikas.

I modern västerländskt kost så är förhållandet mellan Omega6 och Omega3 för högt. Därför rekommenderas att äta mycket fet fisk och eventuellt även Omega3 tillskott för att jämna ut förhållandet. För hög kvot mellan Omega6 och Omega3 anses kunna ge allergier och inflammatoriska sjukdomar såsom ulcerös kolit.

Mättat fett och Kolesterol

Modern forskning visar att det är de blodsockerhöjande kolhydraterna och inte mättat fett som är farligt.

Mättat fett höjer LDL (”onda kolesterolet”) kortsiktigt och det var detta som låg till grund för tidigare kostråd som på senare tid visats sig vara felaktigt.

Modern forskning visar att sambandet inte är så enkelt som man trodde för 30 år sedan. Det finns olika typer av kolesterol i kroppen HDL (brukar kallad det goda) och LDL (det onda kolesterolet) och storleken på dessa partiklar har betydelse för vad som är farligt.Det är små täta LDL partiklar som har en tendens att fastna i skadad cellvägg vilket kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar.  En ökad mängd små täta LDL partiklar får man via kolhydrater. Att bara titta på LDL eller totalkolesterolet ger därför en felaktig bild. (Mättat fett ger stora LDL partiklar som inte ställer till skada)

HDL (det goda kolesterolet) som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar när man äter mättat fett och minskas normalt av kolhydrater.

Sammanfattning:

  • Små partiklar av LDL(”onda kolesterolet”) kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av snabba kolhydrater och minskar av mättat fett.
  • HDL(”goda kolesterolet”) minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av mättat fett och minskar av snabba kolhydrater.

*Inseminastionstekniken har gjort att en stor del av alla mjölkproducerande kor är gravida vilket gör att mjölken och då även mjölkfett innehåller ökad halt av östrogen (kvinnligt könshormon). Hormoner i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer samt autoimmuna sjukdomar.

Det fett som är farligast enligt hälsorapporter är transfetter. Transfettsyror bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor. Fullständigt härdat fett innehåller dock enbart mättade fettsyror och alltså inget transfett. Forskningen har visat att transfetter bland annat ökar risken för att få prostatacancer, hjärtinfarkt, endometrios och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Här finns en lista som visar mat som innehåll transfetter: Svarta listan – konsumentsamverkan

USA förbjöd nyligen användningen av transfetter på grund av riskerna men Sverige och EU tillåter fortfarande användandet. Exempelvis avslöjade SVD att höga halter av tranfetter fortfarande finns i produkter såsom Kex och kaffebröd med lång hållbarhet, micro-popcorn och gatukökens frityrolja.  3

 Källor:

  1. Källa doktor Andreas Eenfeldt som refererar till studier: http://www.kostdoktorn.se/kolesterol/#modernare
  2. Professor Göran Petersson
    Kemi- och Bioteknik, Chalmers
  3. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/det-nya-transfettlarmet_8536590.svd?sidan=9

Varmkorv ökar risken för cancer i bukspottkörteln

varmkorvResultaten presenteras av svenska forskare i British Journal of Cancer. Det är inte köttet i sig som är farligt utan de nitriter som tillsätts för att öka hållbarheten och förhindra matförgiftning. Ämnena finns i nästan alla charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon.
Susanna Larsson, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, som står bakom studien säger att cancerrisken är dosberoende. Ju mer charkprodukter med nitrit man äter desto högre blir risken. I studien ökade 50 gram processat kött vilket motsvarar ungefär en varmkorv om dagen, risken med 19 procent.

Mer info om tillsatser