Fettbalansen
Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K och förse oss med de livsnödvändiga essentiella fettsyrorna som inte kroppen själv kan tillverka, därför så måste vi få i oss dem via kosten.
Människan är utvecklad för säker och effektiv energiutvinning från främst mättade men även enkelomättade fettsyror. Smör och fet ost ger energi som gör det lättare att förebygga och motverka övervikt och diabetes. Man bör undvika att kombinera fett med kolhydrater såsom socker och lättspjälkad stärkelse. Förhöjt blod socker och insulin som man får av tillsatt socker samt kolhydrater+fett leder till att fett lagras i kroppen istället för att förbrännas. Exempelvis så ska man undvika kost såsom glass och ljust bröd med smör och fet ost. Läs mer om negativa effekter från högt blodsocker här.
Fett brukar delas in i olika typer beroende på hur fetterna är uppbyggda:
- Mättat fett – finns exempelvis i mjölk, smör, fil, ost, grädde, kokos. Sammansättningen i mjölkfett liknar den för bröstmjölk och kroppsfett som är en naturlig energikälla för människan. Ett frågetecken är hälsopåverkan av östrogener från nästan alltid dräktiga kor*. Mjölkfett från fet ost och smör anses dock vara en säker och mycket bra energikälla. Smör är koncentrerat mjölkfett. Ost innehåller mjölk fett tillsammans med mjölkens protein. Även ägg är en bra energikälla där äggulan innehåller lika delar mättat och enkelomättat fett.
- Enkelomättat fett – finns exempelvis i avokado, kyckling, ägg, rapsolja och olivolja. Enkelomättat fett är något mer reaktiv än mättade fettsyror men mycket mindre riskabel än de fleromättade fettsyrorna. Rapsolja innehåller enkelomättat fett men tyvärr även reaktivt och riskabelt omega-6 (20%) och omega-3 (10%). Även olivolja innehåller en riskabelt omega-6 (10%).
- Fleromättat fett – Feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Ett undantag är de livsviktiga Omega-3
fettsyran från fisk och ägg (EPA och DHA) som inte ska förväxlas med vegetabiliskt Omega-3 från linfröolja som bör undvikas och om det intas ska det vara väl antioxidantskyddat.
DHA ingår i hjärnans fosfolipider och har stor betydelse för nervsystemets funktion. För den som inte äter fisk varje vecka blir ett par ägg om dagen en mycket viktig källa alternativt omega-3 kapslar.
- Omega3 från fisk och ägg- Viktigt för nervsystemet, motverkar allergier, antiinflammatoriskt.
- Omega3 från växter – Intaget av detta farliga reaktiva ämne bör hållas lågt och väl antioxidantskyddat.
- Omega6 – finns exempelvis i margarin och vegetabliska oljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja). Bör undvikas.
I modern västerländskt kost så är förhållandet mellan Omega6 och Omega3 för högt. Därför rekommenderas att äta mycket fet fisk och eventuellt även Omega3 tillskott för att jämna ut förhållandet. För hög kvot mellan Omega6 och Omega3 anses kunna ge allergier och inflammatoriska sjukdomar såsom ulcerös kolit.
Mättat fett och Kolesterol
Modern forskning visar att det är de blodsockerhöjande kolhydraterna och inte mättat fett som är farligt.
Mättat fett höjer LDL (”onda kolesterolet”) kortsiktigt och det var detta som låg till grund för tidigare kostråd som på senare tid visats sig vara felaktigt.
Modern forskning visar att sambandet inte är så enkelt som man trodde för 30 år sedan. Det finns olika typer av kolesterol i kroppen HDL (brukar kallad det goda) och LDL (det onda kolesterolet) och storleken på dessa partiklar har betydelse för vad som är farligt.Det är små täta LDL partiklar som har en tendens att fastna i skadad cellvägg vilket kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar. En ökad mängd små täta LDL partiklar får man via kolhydrater. Att bara titta på LDL eller totalkolesterolet ger därför en felaktig bild. (Mättat fett ger stora LDL partiklar som inte ställer till skada)
HDL (det goda kolesterolet) som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar när man äter mättat fett och minskas normalt av kolhydrater.
Sammanfattning:
- Små partiklar av LDL(”onda kolesterolet”) kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av snabba kolhydrater och minskar av mättat fett.
- HDL(”goda kolesterolet”) minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av mättat fett och minskar av snabba kolhydrater.
*Inseminastionstekniken har gjort att en stor del av alla mjölkproducerande kor är gravida vilket gör att mjölken och då även mjölkfett innehåller ökad halt av östrogen (kvinnligt könshormon). Hormoner i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer samt autoimmuna sjukdomar.
Det fett som är farligast enligt hälsorapporter är transfetter. Transfettsyror bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor. Fullständigt härdat fett innehåller dock enbart mättade fettsyror och alltså inget transfett. Forskningen har visat att transfetter bland annat ökar risken för att få prostatacancer, hjärtinfarkt, endometrios och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Här finns en lista som visar mat som innehåll transfetter: Svarta listan – konsumentsamverkan
USA förbjöd nyligen användningen av transfetter på grund av riskerna men Sverige och EU tillåter fortfarande användandet. Exempelvis avslöjade SVD att höga halter av tranfetter fortfarande finns i produkter såsom Kex och kaffebröd med lång hållbarhet, micro-popcorn och gatukökens frityrolja. 3
Källor:
- Källa doktor Andreas Eenfeldt som refererar till studier: http://www.kostdoktorn.se/kolesterol/#modernare
- Professor Göran Petersson
Kemi- och Bioteknik, Chalmers
- http://www.svd.se/nyheter/inrikes/det-nya-transfettlarmet_8536590.svd?sidan=9
DN har bland annat skrivit en artikel som hävdar att frukt är direkt sjukdomsalstrande och ger bukfetma och insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes. De hävdar även att livsmedelsverket mörkar detta. Referens till artikeln: 
En frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos) såsom banan och äpple. En frukt innehåller inte båda dessa komponenter och är därför väl anpassad för människan så länge man inte är överdrivna mängder.