Etikettarkiv: fetma

Hypotyreos

Postat av
4

Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning genom att producera hormoner som skickar signaler till cellerna. Sköldkörtelhormonet T4 produceras för att öka kroppens ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonet T4 omvandlas till T3 i levern som har som funktion att signalera till cellerna att öka ämnesomsättningen.

Vad är hypotyreos?

Om för lite sköldkörtelhormon T4 produceras så uppstår sjukdomen Hypotyreos. Vid hypotyreos så får man låg ämnesomsättning vilket ofta leder till trötthet, depression,  frusenhet och övervikt.

Hur vet man om man har hypotyreos?

Genom blodprov och urinprov kan man mäta hormonerna T3, T4 och TSH för att påvisa om man lider av hypotyreos. Lider man av hypotyres så visar provet normalt låga värden av T3 och T4 samt höga värden av TSH. Hormonet TSH som produceras av hypofysen är förhöjt eftersom hypofysen försöker få sköldkörteln att producera mer T4. (Hypofysen styr sköldkörteln.)

Varför får man hypotyreos?

Hypotyreos är i viss mån ärftligt och är vanligare hos kvinnor. Orsak till hypotyres kan vara en autoimmun sjukdom som orsakar antikroppar som förstör vävnaden i sköldkörteln. En annan orsak kan vara jodbrist eller sjukdom i hypofysen och därmed problem med TSH. Sköldkörteln påverkas även av temperaturändringar eftersom det tar lite tid innan hormonproduktionen hunnit anpassa sig. Innan du tar hormonmedicinen Levaxin kolla så att du inte leder av jodbrist eftersom Levaxin kan förvärra hypotyreos vid jodbrist.

Yttre faktorer som påverkar

  • Mät om du har jodbrist och ät isåfall jod. Jod behövs för att producera sköldkörtelhormonet T4. Livsmedel rika på jod är mjölk, ost, ägg, fisk och skaldjur.
  • Obs ta inte jod om du inte har låga värden. För höga värden av jod kan öka risken för hypotyreos.
  • I många fall behöver du medicinering för att må bättre. T4 och i bland även T3. En del kvinnor blir bättre av NDT. (Naturligt sköldkörtelhormon). Kontakta läkare.
  • Undvik stress – Vid stress producerar binjurarna hormonet kortisol som hämnar det enzym som behövs för att konvertera T4 till T3. Detta kan därför förvärra hypotyreos.
  • Toxiska ämnen såsom överskott av uran. Överskott från uran kan man exempelvis få om man har ökad genomsläpplighet i tarmen och dricker vatten med hög uran halt såsom i Uppsala. Läs mer om ökad genomsläpplighet här.
  • Stora mänder av isoflavonoider som exempelvis soja påverkar sköldkörteln negativt.
  • Stora mängder av icke tillagade goitrogener (brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål) hindrar jodupptaget vilket kan påverka sköldkörteln negativt.
  • Rökning – En cyanid som cigarettrök innehåller, försämrar sköldkörtelns funktion genom att förhindra upptaget av jod och tillverkningen av sköldkörtelhormon. Det finns även andra ämnen i  cigaretter som påverkar sköldkörteln negativt eftersom de förhindrar att T3 binder sig till receptorer på cellerna.
  • Omega 3 från fisk och ägg motverkar inflammation och är därför bra.
  • Selen, zink och koppar behövs för att levern ska kunna omvandla T4 till T3.
  • Mangan behövs för att underlätta för antioxidativa enzymer i sköldkörteln och levern så att båda organen fungerar optimalt.
  • B6 och C-vitamin behövs för att konvertera dopamin till noradrenalin. Hormonet noradrenalin stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av hormon i sköldkörteln.
  • B-vitaminerna kan förbättra cellens svar på T3.
  • I Finland används torkad svinsköldkörtel (Armour Thyroid) som hormonmedicin vilket för vissa patienter fungerat bättre än syntetiska medicinen Levaxin.  1, 2  Enligt läkemedelsverkets licensavdelning så  kan  torkad svinsköldkörtel (Armour Thyroid) skrivas ut på licens vid hypotyreos. Men de är mycket restriktiva med att ge licens för detta preparat. Patienten ska först ha ­behandlats med Levaxin i ­mer än ett år med optimal dos och med normala TSH-nivåer innan ansökan om Armour Thyroid ska göras. ­Om patienten trots detta inte mår bra (exempelvis ­sänkt livskvalitet, trötthet ­eller frusenhet) och depression uteslutits kan ibland tillägg av T3 övervägas. Armour Thyroid innehåller förutom T4 även sköldkörtelhormonet T3, men förhållandet varierar vilket gör det svårare att medicera exakt mängd. Många patienter anser dock att de känner sig bättre av den icke syntetiska varianten varför patientföreningar och facebook grupper har bildats. Evententuellt producerar även sköldkörteln fler substanser med hormonella effekter än T4 och T3 varför isåfall den naturliga varianten skulle vara att föredras. 7, 8
  • Örten Commiphora Mukul  – har visat sig stimulera sköldkörtelhormon i djurstudier.
  • Örten Ashwaganda –  har positiv inverkan på levern som omvandlar T4 till T3.

Källor:

  1. http://www.expressen.se/halsa/doktor-karin-munsterhjelm-deras-allmanna-energiniva-har-okat/
  2. http://www.expressen.se/halsa/det-var-som-att-fa-livet-tillbaka/
  3. http://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/besvar-med-skoldkorteln/
  4. http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/
  5. http://www.aftonbladet.se/halsa/article10271428.ab
  6. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/trotthet-och-viktuppgang-kan-bero-pa-skoldkorteln
  7. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12673
  8. http://www.stopthethyroidmadness.com/images/response-to-british-thyroid-association.pdf
  9. http://www.skoldkortelforeningen.se/artiklar-och-debatt/arkiv/nyheter/92-skoeldkoertelfoereningens-kommentar-till-laekartidningens-artikel-qtorkad-svinskoeldkoertel-kontra-levotyroxin-levaxin-vid-hypotyreosq

Övervikt

Postat av
Svara

Varför blir man överviktig?

Att man blir överviktig kan ha flera olika anledningar och ibland är det nästan omöjligt att gå ner i vikt om man inte förstår vad det beror på. Exempelvis kan orsaken vara låg ämnesomsättning eller ett högt insulinvärde som gör att fett lagras mycket lätt i cellerna. Forskning visar även att tarmbakterierna kan vara en faktor.

När vi äter kolhydrater särskilt i kombination med fett eller tillsatt socker så ökar blodsockret. Då producerar bukspottkörteln hormonet insulin som har till uppgift att signalera till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp energin från kolhydraterna. Överskott av energi dvs den del av energin från kolhydraterna och fettet som kroppens celler inte kan tillgodo göra sig omvandlas till fett och lagras framförallt runt magen. (Evolutionen har gjort att vi kan lagra energi som fett och det har räddat människan från att dö vid brist på mat under begränsad tid.)

En hög halt insulin i kroppen försämrar hjärnans reaktion på hormonet leptin som har som funktion att signalera att man är mätt. En stor del av maten som vi äter såsom fruktjuice, läsk, bröd, ketchup, färdigfabrikat mm. innehåller stora tillsatser av socker som ger högt blodsocker och insulin. Det är extra viktigt att undvika mat som innehåller mycket socker och fett såsom pizza och glass. När kroppens celler är ”ockuperade” av fett så kan de inte ta upp blodsockret effektivt vilket medför en insulinhöjning. Den höga insulinnivån stör centrala nervsystemet i hjärnan så att den inte uppfattar mättnadssignalerna från hormonet leptin och vi känner därför inte att vi är mätta och äter därför ännu mer. Efter hand leder detta till insulinresistans och diabetes typ 2 men även till sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar och cancer.

En annan viktig anledning till övervikt är inflammation i kroppen. Om tarmen har ökat genomsläpplighet och tarmfloran är ur balans så påverkar detta mitokondrier (cellernas bränslefabriker) i musklerna vilket medför att fettet inte förbrukas. Dessutom kan inflammation störa bukspottskörteln och påverka hormonproduktionen av insulin. Läs mer om immunförsvaret här. Forskning på möss har visat att vid en magsäcksoperation för att åtgärda övervikt sker även en förändring av bakteriefloran i tarmen, som i sig kan leda till en viktminskning. Därför undersöker forskarna om det går att behandla övervikt genom att förbättra bakteriefloran i tarmen istället för att utföra själva operationen. 4 Läs mer under stycket immunförsvar hur du kan förbättra din tarmflora.

Hormonobalanser kan påverka ämnesomsättningen. Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning genom att producera hormoner. Om sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner så går man snabbt upp i vikt. Läs mer om hypotyreos här som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Vid stress producerar binjurarna hormonet kortisol som hämnar det enzym som behövs för att konvertera sköldkörtelhormonen. Så även stress kan leda till viktökning.

Dessutom så ger många läkemedel ger viktökning.

Vad kan man göra för att gå ner i vikt?

  • Undvik att äta mat som innehåller kombinationen fett och socker. Dvs en strikt lågkolhydratskost såsom LCHF eller äta en strikt kost utan fett såsom stenålderskosten. Många tycker det är lättare att gå ner i vikt genom en lågkolhydratskost eftersom fettet ger en bra mättnadskänsla. Om du har diabetes så kan du minska insulinet eftersom blodsockret inte kommer stiga så mycket på grund av lågt intag av kolhydrater. Många svenska motionärer har ofta tjocka magar på grund av den felaktiga uppfattningen att de ska ”kolhydratsladda” med pasta/gröt inför träningspassat. Undvik för mycket kolhydrater och var inte rädd för fett om du testar LCHF.
  • Om du tränar och äter rätt och trots detta inte gå ner i vikt så är det bra att mäta insulinvärdet i kroppen för att se om det ligger högt och är orsaken till att fett lagras istället för att förbrännas. Så se över dina mediciner om de kan vara orsaken till viktökningen.
  • En annan anledning kan vara att sköldkörteln inte fungerar som den ska vilket ger nedsatt ämnesomsättning. Läs mer här.
  • Återställ tarmflora, inflammation och genomsläpplighet i tarmen. Läs mer under immunförsvar och allergi.
  • Kanel och blåbär sänker insulinvärdet till viss grad.
  • Kolla över dina läkemedel. Vissa läkemedel kan leda till viktökning, exempelvis:
  1. Antidepressiva SSRIs (selective serotonin reuptake inhibitors) såsom sertraline, fluoxetine,paroxetine och citalopram. Påverkar serotonin nivån som bland annat används som mättnadssignal i hjärnan.
  2. Anitdeppressiva TCA (tricykliskt antidepressivt preparat) såsom amitriptyline och doxepin. Blokerar receptorerna histamin och alpha 1 vilket kan stimulera aptit och minska förbränning.
  3. Astmamediciner såsom Singulair.
  4. Kortison
  • Ökad lagring av inflammationshämmande ämnen AGE/ALE från tillagad mat i vävnaderna rapporteras leda till betydande nedreglering av hormonet leptin i fettcellerna vilket har en viktig funktion att signalera mättnad till hjärnan. 1Bästa kosten för att minksa på AGE/ALE är raw food.
  • Testa att undvika tillsatsen glutamat (E621-E625 och jästextrakt).
    Forskare i Kina har visat att glutamat stoppar hormonet leptin som ger mättnad och ökar fettförbränning. Glutamat finns exempelvis i buljongtärningar. 2,3

Källor:

  1. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  2. http://www.tv4play.se/program/efter-tio?video_id=1102135&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
  3. http://www.sciencedaily.com/releases/2008/08/080813164638.htm
  4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5488012

Socker och Kolhydrater

Postat av
8

Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.

Vi börjar med att räkna upp några vanliga sockerarter som vi får via maten:

Enkla sockerarter:

  • Fruktos (fruktsocker) – Finns naturligt i frukt, bär, honung.
  • Glukos (druvsocker) – Stärkelse som finns i pasta, bröd, potatis bryts ner till glukos
  • Laktos (mjölksocker) – Finns i mjölk

Sugar

Sammansatta sockerarter- Behöver brytas ner innan kroppen kan ta upp som energi av cellerna:

  • Sackaros – Sammansättning av fruktos och glukos (Lika mycket av båda delar). Det är detta vi oftast kallar socker som utvinns ur sockerbetor. Finns i strösocker, bitsocker och florsocker. Det är detta som tillsätts i läsk, snabbmat, flingor mm.
  • Stärkelse – Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som bryts ner av kroppen till glukos. Finns i potatis, ris, bröd pasta.
  • HFCS – high-fructose corn syrup. Sammansättning av fruktos och glukos, liknande Sackaros som används i USA.

För mycket kolhydrater och socker har lett till många hälsoproblem såsom cancer, hjärt- kärlsjukdomar, fetma och diabetes främst av två anledningar:

  1. Ett stort problem är att kosten nu alltmer utgörs av raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Resultatet blir ökad förekomst av cancer och andra kostrelaterade sjukdomar. Kolhydratsrik mat såsom bröd och pasta tränger undan kost rik på skyddsämnen och medverkar därför indirekt till cancer.
  2. I kombination med fett ger glukos höjt blodsocker vilket leder till ökad produktion av hormonet insulin. Fettet kommer då lagras i kroppen främst runt magen istället för att förbrännas av cellerna. Dvs det är kombinationen av fett och socker som är farlig, äter man enbart glukos exempelvis ris med fettsnål kyckling så tas det upp effektivt av cellerna. Höjt blodsocker leder efterhand till insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att frakta undan en liten mängd glukos ur blodet.) och sjukdomar såsom övervikt, hjärt- kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2.  Därför ska man exempelvis undvika glass eller smörgås med smör och fet ost.
Även tillsatt socker (sackaros) är i sig farligt eftersom det är en blandning av glukos och fruktos. Glukosen går direkt ut i blodet som blodsocker medan fruktosen via levern kommer att omvandlas till fett (VLDL) eftersom blodsockretnivån är så hög från glukosen. I levern omsätts fruktos efter behov till glukos och glykogen eller till fettsyror.
Dvs sackaros ger den farliga kombinationen av socker och fett vilket leder till de metabola sjukdomarna.

Negativa effekter som högt blodsocker ger är:
  1. Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
  2. Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
  3. Som vi redan tagit upp tidigare så gör blodsockerhöjning  att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt magen.
  4. Högt blodsocker bidrar till att fler fria radikaler bildas, dvs ökad oxidativ stress vilken anses bidra till att man får diabetes. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler  här.

Är det farligt att äta frukt?
frukt är inte farligtEn frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos). Dessutom innehåller ju frukt även antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen. Fruktos ger en långsammare blodsocker stegring och insulinstegring än glukos eftersom fruktos metaboliseras via levern. Fruktos erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Äpple innehåller dubbelt så mycket fruktos som glukos och är därför ett bra alternativ även för diabetiker. Att äta frukt är alltså ett mycket bättre alternativ än att äta sötsaker innehållande tillsatt socker. Om man äter lite fett exempelvis om man går på en stenåldersdiet så är frukt väldigt nyttigt eftersom det då inte finns något fett som hindrar cellerna att tillgodogöra sig energin från sockret. Det har visats sig att man till och med kan öka insulinkänsligheten (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.) genom att äta en fettsnål diet såsom stenålderskost. Men om man går på en fet diet såsom LCHF så är det mindre lämpligt att äta frukt eftersom det just är kombinationen av socker och fett som är farlig för kroppen. (Även glukos i begränsad mängd tas upp bra av cellerna i kroppen om det inte kombineras med fett)


Varför blir inte kineser feta när de äter mycket ris?

Ris innehåller kolhydrater som bryts ner till glukos. Men eftersom den kinesiska födan är fettsnål så tar cellerna upp glukosen effektivt utan att behöva höja blodsocker och insulin. Kineserna äter också en begränsad mängd tillsatt socker (glukos+fruktos).

Varför blir man så fet och sjuk av den västerländska födan?

Pizza ger högt blodsockerEftersom den innehåller stora mängder tillsatt socker i kombination med fett. Exempel på dålig föda är glass (socker+fett), pizza (socker+fett), läsk (mycket fruktos+glukos) och bröd (socker+fett). Cellerna i kroppen ”ockuperas” av att ta energi från fett vilket gör att glukosen istället för att snabbt tas upp av cellerna ger högt blodsocker och insulin. Insulin lagrar in fettet istället för att förbränna det. När insulinet ökar så binds mer fett och en ökad insulin halt gör att hjärnan får svårare att få signaler från hormonet leptin. Leptin har som uppgift att signalera mättnad och man äter därför ännu mer. Även det svängande blodsockret som uppkommer av kombinationen fett och socker bidrar till att vi äter mer eftersom man blir matt och hungrig och äter mer när blodsockret sjunker.

Vilka dieter bygger på vetskapen om att fett och glukos är en dålig kombination?

  • LCHF, Atkins – Hög fett halt + låg sockerhalt
  • Stenålderskost – Låg fetthalt + obegränsat med naturligt socker från frukt och grönsaker

Hur kan människans kropp ha utvecklats till att tåla socker så dåligt?

Kanske var det bra att kroppens mättnads system via hormonet leptin sattes ur spel då man hittade mycket frukt under en kort och begränsad tid så man kunde lägga på sig mycket fett inför en lång vinter utan fruktos. Men att sätta detta system ur funktion året runt gör att vi ständigt går upp i vikt och riskerar att bli mycket sjuka.

Källor:

  1. Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006.
  2. Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004.
  3. Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  4. Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  5. Professor Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers