Utbrändhet

Varför blir man utbränd (går in i väggen)?

Vid långvarig stress så producerar binjurarna för låga nivåer av kortisol. Långvarig stress gör även att matsmältningen försämras eftersom bakteriefloran i magen hamnar i obalans. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium, magnesium och andra viktiga mineraler via urinen vilket medför att vi får brist på dessa. Dvs kroppens energi och näringsförråd töms om inte extra mycket tillförs via kost eller tillskott. Brist på mineraler såsom magnesium gör att binjurarna får det ännu svårare och då uppstår ofta muskelspänningar och sömnproblem vilket leder till mer stress. Gör man inte något åt problemen så kommer immunförsvaret att försvagas vilket medför att man lättare blir sjuk. Efter en tid så kommer även andra hormon påverkas läs mer här.

Ibland drabbas stressade personer av panikattacker (ångestattacker) . De tror ofta att de håller på att få en hjärtattack och ska dö. Den limbiska hjärnan (delen vi ärvt av aporna) tar då kontroll över alla kroppsfunktioner. Den kognetiva delen av hjärnan fungerar då inte på grund av högt andrenalin. Hjärtat slår vilt, ben och händer skakar, svettningar och personen som drabbas av detta tror han kommer att dö.

Hur kommer man tillbaka efter utbrändhet?

utbrändhet

  • Mät dina värden av mineraler i kroppen, exempelvis för att se om du har magnesiumbrist och ta isåfall kosttillskott alternativt näringsrik kost.
  • Ät kost med mycket näring såsom Raw Food.
  • Lär dig avslappningstekniker såsom mindfullness och djupandning.
  • Lär dig känna när du stressar upp dig. Lyssna på kroppens signaler och ta korta pauser på jobbet.

Andning

Hur vi andas kan påverka mycket i kroppen

andning stressDåliga andningsvanor kan ge många negativa följder för vår hälsa till exempel astma, allergi, sömnbesvär, låg energi, muskel-/ledvärk, övervikt, oro, ångest, panik och hjärt- och kärlproblem.Var i kroppen problemen uppstår beror på var våra individuella svagheter finns.

En ineffektiv andning ger upphov till syrebrist och då minskar cellernas förmåga att producera energi.

Enligt Anders Olsson författare till boken”Medveten andning”är första steget att bli medveten om sin andning:

  • Andas du med öppen mun ibland?
  • Har du ofta täppt näsa?
  • Sover du dåligt?
  • Snarkar du?
  • Vaknar du med torr mun?
  • Går din hjärna ofta på högvarv?

Om du svarar ja på en eller flera av frågorna tyder det på att du kan förbättra andningen och ditt välmående.

Det kan du göra genom några enkla principer:

Andningen ska ske in och ut genom enbart näsan. Inandningsluften ska hamna djupt ner i lungorna samtidigt som andningen är avslappnad, rytmisk och tyst. 

Bli av med ångest och ängslighet via andning

andningOm man känner sig ängslig och stressad så kan man använda andningen för att lugna ner nervsystemet. Genom att koordinera hjärtslagen med andningen så blir man lugn och avslappnad. Det finns en andningsteknik som kallas RSA (Respiratory Sinus Arrhythmia) som kan användas för att lugna ner ett stressat nervsystem. Vid RSA andning så bör man ta cirka sex djupa andetag per minut. Det är viktigt att andas med magen, känns det jobbigt så kan man öka upp till nio andetag per minut.

Du kan börja med att testa med sex andetag per minut. Börja med att mäta din vilopuls genom att lägga fingrarna mot halspulsådern under en minut. Dela sedan antalet hjärtslag med 12 för att veta hur många hjärtslag varje in och ut-andning ska ta.

Exempel:

60 hjärtslag per minut / 6 = 10 hjärtslag per anding

10/2 = 5 hjärtslag per in- och ut andning.

Ligg bekvämt och testa denna andning under 5 minuter per dag. Hjärtat slår snabbare när man andas in vilket kommer att leda till att utandningen blir långsammare.

Om du har problem med nästäppa, läs här hur du kan bli av med det.

 Källor:

  1.  Www.sorena.se
  2. http://www.appliedmeditation.org/dome/201/stimulation/RSA

Hypotyreos

Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning genom att producera hormoner som skickar signaler till cellerna. Sköldkörtelhormonet T4 produceras för att öka kroppens ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonet T4 omvandlas till T3 i levern som har som funktion att signalera till cellerna att öka ämnesomsättningen.

Vad är hypotyreos?

Om för lite sköldkörtelhormon T4 produceras så uppstår sjukdomen Hypotyreos. Vid hypotyreos så får man låg ämnesomsättning vilket ofta leder till trötthet, depression,  frusenhet och övervikt.

Hur vet man om man har hypotyreos?

Genom blodprov och urinprov kan man mäta hormonerna T3, T4 och TSH för att påvisa om man lider av hypotyreos. Lider man av hypotyres så visar provet normalt låga värden av T3 och T4 samt höga värden av TSH. Hormonet TSH som produceras av hypofysen är förhöjt eftersom hypofysen försöker få sköldkörteln att producera mer T4. (Hypofysen styr sköldkörteln.)

Varför får man hypotyreos?

Hypotyreos är i viss mån ärftligt och är vanligare hos kvinnor. Orsak till hypotyres kan vara en autoimmun sjukdom som orsakar antikroppar som förstör vävnaden i sköldkörteln. En annan orsak kan vara jodbrist eller sjukdom i hypofysen och därmed problem med TSH. Sköldkörteln påverkas även av temperaturändringar eftersom det tar lite tid innan hormonproduktionen hunnit anpassa sig. Innan du tar hormonmedicinen Levaxin kolla så att du inte leder av jodbrist eftersom Levaxin kan förvärra hypotyreos vid jodbrist.

Yttre faktorer som påverkar

  • Mät om du har jodbrist och ät isåfall jod. Jod behövs för att producera sköldkörtelhormonet T4. Livsmedel rika på jod är mjölk, ost, ägg, fisk och skaldjur.
  • Undvik stress – Vid stress producerar binjurarna hormonet kortisol som hämnar det enzym som behövs för att konvertera T4 till T3. Detta kan därför förvärra hypotyreos.
  • Toxiska ämnen såsom överskott av uran. Överskott från uran kan man exempelvis få om man har ökad genomsläpplighet i tarmen och dricker vatten med hög uran halt såsom i Uppsala. Läs mer om ökad genomsläpplighet här.
  • Stora mänder av isoflavonoider som exempelvis soja påverkar sköldkörteln negativt.
  • Stora mängder av icke tillagade goitrogener (brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål) hindrar jodupptaget vilket kan påverka sköldkörteln negativt.
  • Rökning – En cyanid som cigarettrök innehåller, försämrar sköldkörtelns funktion genom att förhindra upptaget av jod och tillverkningen av sköldkörtelhormon. Det finns även andra ämnen i  cigaretter som påverkar sköldkörteln negativt eftersom de förhindrar att T3 binder sig till receptorer på cellerna.
  • Omega 3 från fisk och ägg motverkar inflammation och är därför bra.
  • Selen, zink och koppar behövs för att levern ska kunna omvandla T4 till T3.
  • Mangan behövs för att underlätta för antioxidativa enzymer i sköldkörteln och levern så att båda organen fungerar optimalt.
  • B6 och C-vitamin behövs för att konvertera dopamin till noradrenalin. Hormonet noradrenalin stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av hormon i sköldkörteln.
  • B-vitaminerna kan förbättra cellens svar på T3.
  • I Finland används torkad svinsköldkörtel (Armour Thyroid) som hormonmedicin vilket för vissa patienter fungerat bättre än syntetiska medicinen Levaxin.  1, 2  Enligt läkemedelsverkets licensavdelning så  kan  torkad svinsköldkörtel (Armour Thyroid) skrivas ut på licens vid hypotyreos. Men de är mycket restriktiva med att ge licens för detta preparat. Patienten ska först ha ­behandlats med Levaxin i ­mer än ett år med optimal dos och med normala TSH-nivåer innan ansökan om Armour Thyroid ska göras. ­Om patienten trots detta inte mår bra (exempelvis ­sänkt livskvalitet, trötthet ­eller frusenhet) och depression uteslutits kan ibland tillägg av T3 övervägas. Armour Thyroid innehåller förutom T4 även sköldkörtelhormonet T3, men förhållandet varierar vilket gör det svårare att medicera exakt mängd. Många patienter anser dock att de känner sig bättre av den icke syntetiska varianten varför patientföreningar och facebook grupper har bildats. Evententuellt producerar även sköldkörteln fler substanser med hormonella effekter än T4 och T3 varför isåfall den naturliga varianten skulle vara att föredras. 7, 8
  • Örten Commiphora Mukul  – har visat sig stimulera sköldkörtelhormon i djurstudier.
  • Örten Ashwaganda –  har positiv inverkan på levern som omvandlar T4 till T3.

Källor:

  1. http://www.expressen.se/halsa/doktor-karin-munsterhjelm-deras-allmanna-energiniva-har-okat/
  2. http://www.expressen.se/halsa/det-var-som-att-fa-livet-tillbaka/
  3. http://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/besvar-med-skoldkorteln/
  4. http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/
  5. http://www.aftonbladet.se/halsa/article10271428.ab
  6. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/trotthet-och-viktuppgang-kan-bero-pa-skoldkorteln
  7. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12673
  8. http://www.stopthethyroidmadness.com/images/response-to-british-thyroid-association.pdf
  9. http://www.skoldkortelforeningen.se/artiklar-och-debatt/arkiv/nyheter/92-skoeldkoertelfoereningens-kommentar-till-laekartidningens-artikel-qtorkad-svinskoeldkoertel-kontra-levotyroxin-levaxin-vid-hypotyreosq

Immunförsvar

bakterieflora

Vi fokuserar här främst på tarmen eftersom det är kroppens största immunologiska organ. Hälften av de celler som har med immunförsvaret att göra finns i tarmen och det är här våran föda hamnar när vi äter. Forskarna har upptäckt att bakteriefloran som vi har i tarmarna är en viktig komponent för vårt immunförsvar och att den påverkas av vår livsstil. En obalans mellan bakterierna i tarmfloran kan i förlängningen leda till en rad sjukdomar såsom allergier, kroniska inflammationer, candida och fetma. Med ökad inflammation ökar också risken för sjukdomar som diabetes, åderförkalkning, inflammatoriska tarmsjukdomar med mera.

Tarmens bakterieflora består av flera hundra olika arter av bakterier som har viktiga funktioner för kroppen såsom antibiotisk verkan eller stimulering av cellerna i immunförsvaret. Vissa immunceller kräver till och med närvaro av goda bakterier i tarmarna för att kunna existera. Det finns både ”snälla” och ”onda” bakterier och när kroppen mår bra så är det en balans mellan dem. Exempelvis finns goda laktobacillusbakterier som bland annat motverkar oönskade och cancerframkallande organismer. Om en obalans uppstår i tarmfloran exempelvis på grund av antibiotika, dålig föda eller stress så tar de dåliga sjukdomsalstrande bakterierna överhanden. Detta leder ofta till att candida svamp växer till, ökat genomsläpp i tarmen så att skadliga ämnen kommer ut i blodomloppet vilket kan ge autoimmuna reaktioner. Osmälta proteiner som tränger igenom tarmen på grund av ökad genomsläpplighet kan leda till att man utvecklar typ 3 allergier, då dessa proteiner av kroppen uppfattas som farliga inkräktare. Nästa gång man äter samma föda kommer det på grund av allergin som uppstått leda till ännu mer inflammation. Detta ger en ond cirkel med kroniska sjukdomar. Indirekt kan detta även påverka vikten eftersom Inflammation blockerar mitokondrier (cellernas bränslefabriker) i musklerceller vilket medför att fettet inte förbrukas effektivt.  Dessutom kan inflammation störa bukspottskörteln och påverka hormonproduktionen av insulin.

Det finns därför all anledning att försöka minska inflammationen i kroppen genom att återställa balansen i tarmfloran. Om man kan få bukt med inflammationen i magtarmkanalen kan det dämpa inflammationer även i andra delar av kroppen. Du kan även läsa mer under allergier och candida hur du kan komma till rätta med dessa problem.

Cellerna i immunförsvaret har utvecklat skyddsmekanismer för att eliminera främmande skadliga partiklar. När cellerna upptäcker en partikel som anses vara skadlig så tömmer cellen sitt innehåll på inflammatoriska ämnen såsom histamin för att signalera till fler celler (vita blodkroppar) att hjälpa till att eliminera det skadliga ämnet.

Samspelet mellan cellerna i immunförsvaret, bakterierna och matintaget är mycket viktigt. Även om matantigen inte orsakar antikroppar som leder till allergi så kan ämnen från maten reagera med celler (lymfocyter) som svarar med att utsöndra inflammationsökande signalsubstanser (histamin mm) som i sin tur lockar till sig fler celler vilket ger en ökad frisättning av histamin och andra signalsubstanser.

Om cellerna som ska skydda oss reagerar på fel ämnen exempelvis kost så kallas det allergi. Om cellerna reagerar felaktigt på kroppsegna molekyler så kallas det autoimmunitet. Exempel på autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1 och multipel skleros. Mycket talar för att även sjukdomar som ulcerös colit (blodig grovtarmsinflammation) och Crohns sjukdom beror på immunologisk reaktion mellan immunförsvarets celler (lymfocyter i tarmväggen) och bakterier i tarmen som leder till att immunsystemets celler börjar angripa kroppsegna celler i tarmväggen.

Eftersom tarmfloran är så viktig för immunförsvaret så är det inte förvånande att tarmfloran blir ett allt intressantare forskningsområde:

  •  Övervikt – Magsäcks operation kan leda till bättre bakterieflora. Forskning på råttor har visat att det är bakteriefloran som ger viktminskningen. 12
  •  Diabets – Förbättrad insulinresistans genom förbättrad tarmflora. 13
  • Blindtarmens betydelse för bakteriefloran.14
  • Probiotika kan minska risken för benskörhet genom att påverka immunsystemet och minska inflammationen i kroppen. 15

Vad kan vi göra för att återställa och underhålla tarmfloran?

  • Fysisk träning. Fysisk träning motverkar stress. Stress sätter tarmfloran i obalans 4.
  • Undvik antibiotika om möjligt eftersom det även tar död på goda bakterier i tarmfloran.
  • Ät mycket grönsaker och frukt. Helst okokta grönsaker och undvik de sötaste frukterna.
  • Yogurt (utan tillsatt socker) och surkål innehåller bra mjölksyrebakterier. Surkål eller den koreanska varianten Kimchi som fått fermentera länge så att bakterierna är djupt inbäddade i grödan och överlever passagen till tjocktarmen.
  • Resistent stärkelse får de goda bakterierna att trivas i tarmen. Dvs kombinera detta med mjölksyrebakterier från probiotika kapslar eller fermenterade grönsaker. 15 Resistent stärkelse finns bland annat i potatismjöl som inte tillagats. Exempelvis så kan en tesked lösas i ett glas vatten och drickas.
  • Undvik tillsatt socker eftersom det gör att de ”onda” bakterierna växter till.
  • Undvik kombinationen av glukos och fett eftersom det leder till högt blodsocker som gör att de ”onda” bakterierna tar överhanden.
  • Se till att du inte har magnesiumbrist. Nyttiga bakterier försvinner vid magnesiumbrist vilket ökar genomsläpplighet och allmänna inflammationen i kroppen. Magnesium finns exempelvis i mandlar och pinjenötter, jordnötter och kikärter.
  • Probiotikatillskott – Goda bakterier för tarmfloran. Finns att köpa på apotek och hälsokost, undersök så att du köper bakteriestammar med bra effekt, det finns mycket bluff preparat. Exempel på en bra stam är: Lactobacillius plantarum.
  • Fibrer gynnar bakterierna i tarmfloran.
  • Många är känsliga för gluten och då kan de ge ökat genomsläpp i tarmen och inflammation.
  • Undvik sådant vi är allergiska mot eftersom det ger inflammation. Läs mer här.
  • Vitlök – starka antibiotiska, svamp och parasitdödande egenskaper.
  • Valnötsskal – svamphämmande.

Andra viktiga faktorer som påverkar immunförsvaret

Antioxidanter

antioxidanter från blåbärFrukt och grönsaker innehåller antioxidanter som binder fria radikaler. Antioxidanter försvinner vid tillagning under hög temperatur så försök att äta färska eller ångkoka grönsaker. Fria radikaler bildas när cellerna i kroppen förbränner syre från inandningsluften. I cellerna kommer några procent av det omsatta syret att omvandlas till fria syreradikaler. Därför tillverkar kroppen antioxidanter för att oskadliggöra (binda) de fria syreradikalerna. Men om man är sjuk exempelvis vid diabetes så bildar kroppen ofta för lite antioxidanter och det är då extra viktigt att få i sig dem via födan. 11 Mer info om olika typer av fria radikaler och antioxidanter finns här.

Exempel på några superantioxidanter som kan binda skadliga radikaler:

  • grönt te – eppigallocatechin gallate
  • tomat – lykopen
  • äpple, lök,te – quercetin
  • gurkmeja – curcumin
  • jordnötter, rödvin – resveratrol

Skadliga radikaler kan bildas genom:

  • Lipidperoxidation  – Fleromättat reaktivt fett såsom Omega 6 och Omega 3 från växter. Bidrar till hjärt- kärlsjukdomar.
  • Högt blodsocker ger glykolisering av LDL partiklar vilket bidrar till hjärt- kärlsjukdomar. Undvik kombinationen socker och fett.
  • Tandfyllningar med amalgam avger kvicksilverånga som via lungorna överförs till blod och organ. Kvicksilver bildar skadliga radikaler. Kan minskas
    genom att undvika varma drycker, tuggummi och guldinsättningar.
  • Kostillskott med järn och koppar bör undvikas om man inte lider av brist eftersom dessa metaller i kroppen kan bilda skadliga radikaler.
  • Undvik tobaksrök och bensinavgaser eftersom kolväten bildar skadliga radikaler.
  • Hård fysisk träning på en otränad kropp kan ge en hög halt skadliga radikaler. Allsidig träning är att föredra.
  • Syrgas bör bara användas på sjukhus eftersom det ökar risken för fria syreradikaler.

RAGE faktorn – AGE/ALE

RAGE-receptorn kan liknas vid en huvudströmbrytare i immunförsvaret, som sätter på eller stänger av inflammatoriska processer i kroppen. sRAGE minskar inflammationen, medan RAGE ökar den.

När man tillagar kött vid 80 grader eller mer bildas ämnet ALE  (advanced glycation end products) pga en reaktion mellan fett och protein. ALE ökar RAGE dvs inflammationer i kroppen. Om möjligt tillaga istället köttet under lång tid på lägre värme (70-80 grader). Vid stekning marinera eller använd ströbröd som skrapas bort.

Även socker och fett tillsammans bildar ett inflammatoriskt ämne som kallas AGE (advanced glycation end products). Vid 130 grader bildas karcinogena ämnen. Undvik: Uppvärmd olivolja och rapsolja, kex, bröd, stekt potatis, frukostflingor, mjölkpulver, vitt bröd, rostat bröd, bacon.

Godartade bakterier har visats sig kunna minska AGE/ALE från födan, på samma sätt som de visat sig kunna eliminera gluten och karcinogener. Den AGE som bildas från upphettad mjölk har visats kunna elimerats helt via en väl fungerande tarmflora.

En bra artikel som beskriver Rage och vilka produkter som bör undvikas är referens 12.

omega 3

OMEGA 3

Det bästa fleromättade fettet är Omega 3 från fet fisk och ägg. Denna Omega 3 minskar risken för hjärtinfakt eftersom det motverkar lipidperoxidation. Intag av Omega 6 samt Omega 3 från växer bör man undvika eftersom det ökar risken för hjärtinfakt på grund av att dessa fetter är reaktiva. Intagen av Omega 6 kan minskas genom att undvika majsolja, solrosolja och Becel. Intaget av vegetariskt Omega 3 kan minskas genom att undvika linfröolja. Ett flertal studier har visat att Omega 3 är antiinflammatoriskt genom att stimulera prostagladiner (hormonlikande ämnen med antiinflammatorisk verkan) medan Omega 6 har motsatt verkan. 11

Några andra viktiga faktorer:
  • D -vitamin
  • Undvik Stress – fysisk och psykisk stress ger ökad frisättning av noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Zink – finns exempelvis i vetegroddar, linfrön, pumpafrön, nötter, ärtor och bönor.
  • Rödvin bästa valet av alkohol – antioxidanter. Tänk på att äta i begränsad mängd eftersom alkohol har visat sig öka risken för cancer.
  • Nötter och fröer ger bra vitaminer, mineraler och antioxidanter.
  • Färska kryddor. Exempelvis ingefära, oregano och kanel- Motverkar inflammation.
  • Värm inte olivolja och rapsolja eftersom farliga inflammatoriska ämnen bildas då, olivolja och rapsolja kan ätas kall. Undvik solrosolja och majsolja helt eftersom de innehåller för mycket inflammatoriskt Omega-6. För mer info se här.
  • Undvik transfetter, läs mer om fett här.

Källlor:

  1. http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/
  2. http://www.vetenskaphalsa.se/bakteriecocktail-for-aldre/
  3. http://www.vetenskaphalsa.se/nyttiga-bakterier-kan-hjalpa-sjukvarden/
  4. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  5. Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight.
  6. Recent advances in the relationship between obesity, inflammation, and insulin resistance

  7. AGE, ALE, RAGE, and Disease—A

    Food Perspective – Bengt Bengmark

  8. http://www.youtube.com/watch?v=rCLRYybx18Q&feature=related
  9. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=265
  10. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17519235
  11. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397
  12. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5488012
  13. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20536509
  14. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/blindtarmens-funktion-upptackt/
  15. http://probi.se/files/2014/04/2014-04-11-Bensk%C3%B6rhet.pdf

Stress

Att stressa under en längre tid ger många negativa effekter på vår hälsa så det är viktigt att förändra sin livssituation medan man orkar.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

StressNär vi stressar så producerar binjurarna högre nivåer av hormonerna kortisol och adrenalin. Då ökar koncentrationen och kroppens prestationsförmåga (flykt- och kamprespons) eftersom blodsockret och blodtryck höjs. Denna reaktion har gjort att människor fått extra krafter att överleva vid svåra akuta situationer exempelvis när de blivit jagade av ett farligt djur.

Positiva effekter vid kortvarig stress:

  • Ökad boost av energi eftersom blodsockret höjs.
  • Ökad minnesfunktion 16
  • Ökat immunförsvar
  • Minskad smärtkänning

Men om stressen blir långvarig och kroppen inte tillåts att koppla av stressen (kronisk stress) så kommer de långvarigt höga kortisol nivåerna att påverka kroppen negativt. Några negativa effekter av kronisk stress:

  • Ökad risk för åderförkalkning. Vid högt kortisol så omvandlas protein (från muskler, hud, blodkärl mm) till glukos vilket ger högt blodsocker. Högt blodsocker skadar LDL paketen vilket leder till hjärtinfarkt. En dansk studie har gjort stressmätningar bland 600 anställda i Danmark för att se hur stress påverkar hjärta och blodkärl. Studien visade att arbetsrelaterad stress kan leda till åderförkalkning som i sin tur kan utvecklas till en hjärtinfakt. 10 Andra studier visar att genom att stressa mindre på arbetet kan risken att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. 36
  • Överproduktion av kortisol påverkar signalsubstansernas funktioner i hjärnan vilket påverkar minnet. Kan göra att man ”tappar minnet”. 8
  • Överproduktion av kortisol påverkar sköldkörteln mycket negativt vilket kan leda till hypotyroes (låg ämnesomsättning ,trötthet, depression, frusenhet, torrt hår och övervikt.)
  • Nedbrytning av muskelmassa – Långvarig stress där kortisol omvandlar protein från musklerna till glukos verkar nedbrytande för muskelmassan.
  • Benskörhet – Kortisol (stress) under lång tid kan bryta ner proteinet som ingår i stödjevävnaden i skelettet vilket resulterar i benskörhet (osteoporos).
  • Negativ påverkan vid diabetes typ 2 – Stress påverkar mycket negativt eftersom stress höjer kortisol som i sin tur ökar blodsockerhalten. Typ 2-diabetiker kan ha en störd produktion av kortisol från början. Det forskas mycket om detta, konstaterar Kerstin Brismar. 11
  • Det höga blodsockret som uppstår av stressen medför att bukspottkörteln producerar mer insulin för att kroppen ska kunna ta upp blodsockret vilket i förlängningen kan leda till insulinresistans och diabetes. Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter sötsaker.
  • Ökad frisättning av hormonet noradrenalin i tarmen vilket nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten.
  • Ibland drabbas stressade personer av panikattacker (ångestattacker)  De tror ofta att de håller på att få en hjärtattack och ska dö. Den limbiska hjärnan (delen vi ärvt av aporna) tar då kontroll över alla kroppsfunktioner. Den kognitiva delen av hjärnan fungerar då inte på grund av högt andrenalin. Hjärtat slår vilt, ben och händer skakar,  man kan drabbas av svettningar och personen som drabbas av detta tror han/hon kommer att dö.  17

Om man under en längre tid går med kronisk stress så kommer till slut binjurarna att tröttas ut och då produceras istället för låga nivåer av kortisol vilket exempelvis gör att det blir väldigt jobbigt att komma upp ur sängen på morgonen. Många som får dessa problem klarar inte av att gå till jobbet om de inte dricker kaffe. Detta brukar beskrivas som utbrändhet. Långvarig stress gör även att matsmältningen försämras eftersom bakteriefloran i magen hamnar i obalans. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium, magnesium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Brist på mineraler såsom magnesium gör att binjurarna får det ännu svårare och ofta uppstår då muskelspänningar och sömnproblem.

Uttröttade binjurar och bukspottskörtel påverkar sköldkörteln mycket negativt. Vilket i förläningen kan leda till Hypotyreos (trötthet, frusenhet, torrt hår, viktuppgång mm).

När dessa organ (binjurar, bukspottskörtel och sköldkörteln) är utmattade så uppstår en hormonobalans i kroppen vilket ofta leder till ett överskott av östrogen hos kvinnor. Detta ökar risken för sjukdomar såsom PMS och endometrios.

Dvs. långvarig stress påverkar kroppen mycket negativt eftersom det ger hormonobalanser och vitamin/mineral obalanser som i förlängningen ökar risken för många sjukdomar.

Andra symptom

  • Stress försämrar immunförsvaret genom att sätta tarmfloran ur balans. 7
  • Sömnproblem 
  • Känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller ångest.
  • Sämre minne och få svårt att koncentrera sig.
  • Hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas ordentligt.
  • Problem med magen, till exempel magkatarr eller förstoppning.
  • Huvudvärk eller känna sig stel och få ont i kroppen.
  • Utslag eller eksem.
  • Överkänslig för ljud, ljus och lukter.
  • Försämrat immunförsvar. När vi upplever stress minskar kroppens känslighet för stresshormonet kortisol, vilket påverkar immunförsvaret, berättar Vetenskapsradion.2
  • Eventuellt ökad risk för demens. 4
  • Utbrändhet (Gå in i väggen) Första fasen är när man tycker att tillvaron är på gränsen till att fungera. I andra fasen så får man problem med sömnen. 5

Vad kan man göra för att motverka stress?

  • Sov ordentligt på nätterna.
  • Konditionsträning. Enligt Nils Edelstam, stressexpert så är konditionsträning bästa medicinen för att återhämta ett överaktiverat nervsystem, 1
  • stressLära sig säga nej både privat och i arbetet.
  • Schema lägg tid för vila.
  • Det finns andningtekniker för att lugna ner nervsystemet. Läs mer här. Istället för att kontrollera yttre förhållanden fokusera på att kontrollera de inre.Din andning ligger till grund och kan lugna nervsystemet.
  • Yoga och Mindfullness. Det finns kurser, instruktionsfilmer, böcker, appar, ljudband mm.
  • Ät föda såsom Raw food för att få stärka din kropp med mineraler, vitaminer och enzymer. Magnesium finns exempelvis i paranöt.
  • ”TODO listor” för att slippa hålla allt man ska göra i huvudet. Prioritera uppgifterna.
  • Läs här hur du kan bygga upp din tarmflora som försämras av stress.
  • Lyssna på lugnande musik såsom Enya.
  • Lär dig känna när du stressar upp dig. Lyssna på kroppens signaler och ta korta pauser på jobbet och kör avslappning såsom Mindfullness och djupandningsövningar.
  • Var ute i naturen
  • Gör en mätning av mineralerna i din kropp och kolla om du exempelvis har brist på magnesium. Detta kan exempelvis göras genom hårmineralanalys.
  • Om en hårmineralanalys visar låga värden av natrium och kalium så tyder det på att binjurarna uttröttade. Då bör man undvika stress extra mycket samt äta magnesium och eventuellt även stärka binjurarna med tillskott såsom Andrecomp.
  • Om du känner dig utbränd kan du även mäta dina hormoner via blodprov för att se att sköldkörteln producerar hormoner som den ska.
  • Sätt upp rimliga krav på dig själv.

Källor:

  1. http://www.aftonbladet.se/wellness/article15722598.ab 
  2. http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/darfor-gor-stress-oss-forkylda/
  3. http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/minskad-jobbstress-reducerar-risken-for-hjartinfarkt-1.103078
  4. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ett-aktivt-liv-minskar-risken-for-demens
  5. http://www.dn.se/ekonomi/jobb/sa-undviker-du-att-ga-in-i-vaggen
  6. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stress-bakom-manga-hjartinfarkter
  7. http://www.elsevier.com/about/press-releases/research-and-journals/stress-affects-the-balance-of-bacteria-in-the-gut-and-immune-response
  8. http://ajp.psychiatryonline.org/article.aspx?articleID=101410
  9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2553257/
  10. http://www.hjerteforeningen.dk/nyheder__udgivelser/nyhedsvisning/?newsid=1100
  11. http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=180
  12. http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/tidigar_frameset.html
  13. http://www.hypo2.info/behandling/binjurestaerkande-tips
  14. http://www.mabra.se/besvar/utbrand-stressad-binjureproblem.html
  15.  S. Het et al, A meta-analytic review of the effects of acute cortisol administration on human memory, Psychoneuroendocrinology (2005) 30, 771–784
  16. David Servan-Schreiber, psykiater och neurolog.

Halsont

Varför får man halsont?

Halsont kan man få av flera olika anledningar exempelvis vanligt förkylningsvirus eller bakterier såsom körtelfeber eller halsfluss. Det är också vanligt att få ont i halsen av allergi.

Vad ska kan man göra för att bli av med halsont?

Om inte halsont går över inom en vecka eller om man börjar få svårt att andas och inte kan svälja saliv så bör man kontakta läkare. Långvarigt halsont som håller på i månader kan exempelvis bero på twar.

halsont

Vad man själv kan göra:

  • Testa allergitabletter såsom Clarityn om man misstänker att halsont beror på allergi.
  • Dricka varmt
  • Färsk ingefära – Anti-inflammatoriska och smärtstillande egenskaper.3
  • Pressad citron – C-vitamin anses kunna förkorta förkylningstiden. 4
  • Kryddnejlika – Antioxiderande 7
  • Honung – Forskare i Lund har upptäckt att vild färsk honung innehåller stora mängder mjölksyrabakterier som har läkande och skyddande egenskaper.  1, 2
  • Vitlök – Antioxiderande 8
  • Vila rösten så mycket som möjligt vid stämbandsinflammation. 9
  • D-vitamin – Central roll för immunförsvaret. 6
  • Undvik stress. – Stress stör immunförsvarets förmåga att bekämpa en infektion. 5 Stress sätter tarmfloran i obalans vilket i sin tur påverkar cellerna i immunförsvaret. Detta kan även ge typ 3 allergier som i sin tur ger halsont.
  • Probiotika

Ett mycket gott ”förkylningste” får man genom att blanda kokande vatten med riven ingefära, pressad citron och kryddnejlika.

Källor:

  1. http://www.skanskan.se/article/20120119/LUND/701189786/-/dunderhonung-finns-pa-riktigt
  2. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=2245269
  3. http://www.news-medical.net/news/20100916/49/Swedish.aspx
  4. http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/myter-och-folktro/myter—c-vitamin-och-immunforsvar-/
  5. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/darfor-gor-stress-oss-forkylda
  6. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/d-i-stallet-for-c-mot-forkylning
  7. http://www.sciencedaily.com/releases/2010/03/100316124231.htm
  8. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/anie.200804560/abstract
  9. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-halsen/

Depression

Vad kan du göra för att bli av med en depression?

  • depressionInflammation kan vara orsak till depression och självmord. 4 Ökade halter av inflammatoriska ämnen påverkar i sin tur serotonin och dopaminhalterna i hjärnan. Forskarna planerar nu en behandlingsstudie där man vill testa olika antiinflammatoriska mediciner på patienter med depression.6 I Lund har forskare uppmätt höga halter av kinolinsyra hos patienter som försökt ta sitt liv. Kinolinsyra bildas i hjärnan som en biprodukt vid inflammation. Dvs mängden av de båda signalämnerna serotonin och glutamat är en indikation på depression. Glutamat förstärks av kinolinsyra. 10
  • Avslappning såsom mindfullness och KBT minskar stress och gör oss mer positiva. CD skivor och appar finns att ladda ner med mindfullness övningar. I dokumentären Medicin med Mosley avsnitt 4 testar Michael Mosley dessa metoder med positiv utgång.
  • Testa om du är överkänslig mot något födoämne eftersom detta kan ge inflammation som i sin tur påverkar hormoner. Många personer mår bättre genom att utesluta gluten. Läs mer om typ 3 allergier och immunförsvaret för att förstå vad du kan göra.
  • Sol eller ljusterapi vid höst- vinterdepression – Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin. Produktionen av melatonin avbryts när ögonen träffas av solljus. Melatonin påverkar i sin tur hormonet serotonin som påverkar hur vi mår.  Hos personer som lider av vinterdepression så är melatoninutsöndringen störd vilket drabbar sömnen och stressnivån. 3
  • D-vitamin – Extra viktigt på vintern, brist leder till att man mår sämre psykiskt.
  • Testa lågkolhydratskost såsom LCHF och ät gärna mycket råa grönsaker för att förbättra ditt immunförsvar. Förbättrar välmåendet och du blir av med sockersuget. Du mår bättre av att kroppen bränner fett.
  • Träna din självkänsla.
  • Prata ut om dina problem med någon du litar på.
  • B-vitamin (B6), Brist kan orsaka depression
  • Selen, Brist kan orsaka depression. Källa: Näringsmedicinsk tidskrift, nr 1 2007, Bo H Jonsson
  • Omega 3 från fisk och ägg är antiinflammatoriskt vilket motverkar de negativa effekter som Omega 6 ger. 3
  • Undvik alkohol eftersom en del av etanolen metaboliseras (tas upp) av hjärnan och kan leda till depression. Kortsiktigt ökar alkohol frisättningen av dopamin. Vi får en belöning och känner oss glada och kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol stör även serotoninsystemet. För lite serotonin i hjärnan kan yttra sig i aggressivitet eller depression.
  • Nästan allt har två sidor försök att hitta något positivt i det som händer runt omkring dig. Titta framåt och lär av dina misstag istället för att älta vad som gick fel.
  • Lär dig uppskatta små saker såsom naturen runt omkring dig.
  • Tro på dig själv och sätt upp personliga mål.
  • Drick inte lightläsk eftersom det enligt en amerikansk studie ger depression. Kaffe däremot är bra. 5
  • Försök att undvika stress eftersom det kan ge störningar i utsöndringen av stresshormoner som kortisol. Vid depressioner är kortisolutsöndringen förhöjd.
Inspirations videor:




Källor:

  1. DN – Motion mot depression
  2. DN – Därför är det viktigt att du tränar
  3. Omega-3 kan mildra depression
  4. http://www.vetenskaphalsa.se/nya-forskarron-kring-orsaker-till-sjalvmord/
  5. Diet drinks’ ‘link to depression’ questione
  6. http://www.vetenskaphalsa.se/depression-kan-bero-pa-inflammation/
  7. http://www.vetenskaphalsa.se/ljusterapi-en-hjalp-mot-vinterdepression/
  8. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kortisol
  9. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/nya-forskarron-kring-orsaker-till-sjalvmord/

Konditionsträning

konditionsträning fördelarKonditionsträningen ger många positiva effekter. Forskning har visat att beroende på genuppsättning så har man olika förutsättningar för att träna upp olika förmågor såsom insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga. För vissa personer passar högintensiv träning bättre medan för andra så är konditionsträning att föredra för optimalt resultat. Forskning har visat att högintensiv träning under kort tid kan ge goda hälsovinster eftersom kroppen då sätter igång processer exempelvis att signalerar till kroppen att börja förbränna glukos. Att röra sig mer och träna kondition har visats ge ökad livslängd av många anledningar:

 

  • Stärker skelett – motverkar benskörhet
  • Stärker cellerna i kroppen – motverkar cancer
  • Ökar syreupptagningsförmågan
  • Ökar ämnesomsättningen
  • Förbättrar insulinkänsligheten, positivt för diabetiker,forskning av Jeanette Kuhls AT-läkare på Karolinska: 3
  • Gör dig positivare eftersom träning ökar kroppens produktionen av hormonerna dopamin, serotonin och endorfiner.
  • Motverkar stress, Stressrelaterade hormoner som adrenalin och kortisol blir lägre vid vila.
  • Stärker immunförsvaret.
  • Förbättrar blodcirkulationen.
  • Höjer det nyttiga HDL-kolesterolet samt sänker blodtrycket vilket minskar risken för hjärtinfarkt.
  • Forskning har visat att kroppen kan producera nya hjärnceller vid konditionsträning.
  • Ökar fettförbränningen. Vid konditionsträning så bildas hormonet irisin som signalerar till kroppen att förbränna fett. Forskare har visat att irisin även har blodsocker sänkande effekt. Så länge som 10 veckor efter uthållighetsträning syntes effekterna på nivån av det fettförbrännande hormonet irisin i blodet. Källa: Nature
  • Förebygger demens. Äldre som motionerade tre gånger eller mer per vecka löpte betydligt lägre risk för att utveckla demens enligt en undersökning. I gruppen som motionerade utvecklades 13 fall per 1000 demens. Bland övriga drabbas 19.7 per 1 000. En skillnad på över 30%.1740 seniorer som var 65 år eller äldre följdes under i genomsnitt 6,2 år mellan 1994 och 2003. Samtliga deltagare var då kognitivt normala vid studiens start. De rapporterade antal dagar per vecka som de var åtminstone 15 minuter fysiskt aktiva. Till fysisk aktivitetet räknades t.ex. promenader, cykling, rodd och styrketräning. 2

running

Det är viktigare att träna regelbundet än att träna hårt men se till att du få upp pulsen när du tränar. Vid löpträning använd bra skor och stretcha benen efter träning. Vila från träningen när du är sjuk.

Hård fysisk aktivitet som kroppen är dåligt förberedd på ger
en skadlig radikalbelastning. För de flesta är det bäst med en allsidig motion på
lågintensiv nivå. 1 Läs mer om radikaler här.

 Källor

  1. http://annals.org/article.aspx?articleid=719427
  2. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4392&a=17954&l=sv&newsdep=4392