En multivitamintablett om dagen skyddar mot cancer

multivitaminEn stor amerikansk studie som nu har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Jama visar att om man dagligen tar en tablett med vitaminer och mineraler kan det skydda mot cancer. Däremot såg forskarna inte någon skyddande effekt mot prostatacancer.

I studien användes tabletter som innehöll låga doser av många olika vitaminer och mineraler. Det är just den breda kombinationen som är gynnsam tror de amerikanska forskarna. I den amerikanska studien används tillskottet Centrum silver som innehåller omkring 30 olika ämnen. Det är en lågdostablett, som innebär att den ger ungefär det rekommenderade dagsintaget av olika vitaminer och mineraler.

Källa:
Expressen

Cancermedicin som aktiverar cellens egna försvar

Ett nytt svenskt cancermedel har gett lovande resultat mot blod- och prostatacancer och ger hopp även för andra cancerformer. 

För att få cancer så krävs flera mutationer i en cell, bland annat att cellens egna försvarsmekanism så kallad programmerad celldöd (cellen begår självmord) sätts ur funktion. Läs mer om cancer här.

Forskningsbolaget Aprea har utvecklat ett medel med avsikt att få cellens försvarsmekanism att börja fungera igen så att cancercellerna ”begår självmord”. Resultaten är nu klara från den första studien på människor där 22 svårt sjuka patienter med blod- och prostacancer ingick. Försöket pågick i fyra dagar och forskarna kunde se tecken på att försvarsmekanismen hade aktiverats i olika utsträckning. Hos två av patienterna kunde forskarna tydligt se en minskning av tumörerna. Nu planeras fler försök på andra cancertyper såsom äggstockscancer.

Källa:

  1. http://www.redeye.se/aktieguiden/press/aprea-meddelar-positiva-data-fran-en-klinisk-fas-iii-studie-med-apr-246-pa-patient

Bisfenol A

Farliga halter av hormonliknande ämnet bisfenol A i konserverad mat.

Canned peachesSvenska Dagbladet tog hjälp av forskare från Lunds universitet för att påvisaförekomsten av hormonliknande bisfenol A i konserverad mat.1, Hos testpersonerna som åt mestadels konserverad mat i två dagar ökade halterna av hormonliknande bisfenol A i urinen tillmotsvarande 1 mikrogram per kg kroppsvikt.  EU:s TDI är 50 mikrogram perkg kroppsvikt men forskare har på senare tid rapporterat om skador såsom cellförändringar i brösten vid halter som är lägre än de halter som uppmättes vid SvD undersökning.
Eftersom bisfenol A är hormonstörande så har man i forskning sätt koppling till diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, beteendestörningar, bröst- prostata- cancer, försämradspermakvalitet mm.Bifenol A används i plaster för att göra dem hårdare, finns exempelvis i kvitton och på på insidan av nästan alla konservburkar.

Plastförpackningar som är märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel, vilket är en återvinningssymbol som betyder övriga plastmaterial innehåller bisfenol A. Plastförpackningar av polypropen, förkortat PP, innehåller inte bisfenol A. Tetra Paks förpackningar innehåller inte bisfenol A.

 

 

Några källor:

  1. SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoga-halter-bisfenol-i-mat-pa-burk_7251751.svd
  2. Uppsala forskare visar att bisfenol påverkar hjärnans signalsystem hos möss.http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2011/miljogiftetbisfenolakanpaverkadennyfoddahjarnan.5.7de516e11333875465e8000308.html
  3. Sterilitet pga bisfenol. http://www.planetinsane.com/sterility-in-men-connected-to-bisphenol-a/262278/
  4. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Riskvardering-av-bisfenol-forst-i-september/

 

Förhoppning om riktad behandling mot cancerceller

Forskare vid Lunds universitet har publicerat en studie i Journal of Biological Chemistry som förhoppningsvis kan leda till förbättrad cancerbehandling för lung- bröst- och tarmcancer inom några år. Forskarna har upptäckt att cancercellerna har höga nivåer av proteinet gammatubulin. Genom att blokera gammatubulin, så dör tumörcellen utan att de friska cellerna påverkas. (Problemet med dagens cellgift behandlingar är att de även påverkar friska celler och man kan därför inte behandla så effektivt.)

Länk till studien:
http://www.jbc.org/content/early/2012/04/06/jbc.M112.357038.full.pdf+html?sid=0f65d6d7-d75e-4054-83cf-c242b87bf8b7

Slipp värk med träning och KBT

Har du huvudvärk eller är stel i ryggen? Bästa medicinen mot sådan smärta är träning och KBT visar ny forskning.
Smärtforskarna har på senare år inriktat sig på att hitta en effektiv behandling för kronisk smärta utan en känd orsak. Att försöka bota patienter med ständig smärta har varit ett problem inom sjukvården säger Gunilla Eldh, medicinjournalist som tillsammans med Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet skrivit boken ”Hjärnkoll på värk och smärta”. Det handlar inte om att ”tänka bort” värken på egen hand. I KBT får du hjälp av ett proffs att träna upp hjärnans förmåga att skicka tillbaka dämpande signaler till den värkande kroppen.

Det är inte bara KBT som visat sig effektiv mot värk. Även träning ger bra effekt.
De flesta som har artros, reumatisk värk eller ryggont blir bättre med styrketräning och motion. Träning hjälper även många med fibromyalgi.
Migrän är en annan vanlig smärtdiagnos som tidigare bara behandlats med läkemedel. Nu vet man att även medicinsk yoga kan hjälpa mot migrän.

Källa: Icakuriren, hälsa mars 2012

Cancerbehandling drar nytta av immunförsvaret

25g syringe

Ökad förståelse för hur immunförsvaret fungerar har lett till en ny typ av cancerbehandling som nu testas på människor med spridd njurcancer i Uppsala efter lyckade djurförsök. Behandlingen skulle teoretiskt lika gärna kunna behandla andra typer av spridd cancer som tidigare varit svår att behandla eftersom metastaser (dottertumörer) finns på flera olika ställen i kroppen.

Förståelsen för hur immunförsvaret aktiveras belönades 2011 med nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Forskarna upptäckte att immunförsvaret består av två olika delar. En medfödd del (medfödda immunförsvaret) och en del som tillkommit senare i livet (förvärvade immunförsvaret). Delarna samverkar och det är vissa celltyper som styr hur de aktiveras och regleras. En celltyp kallad T-celler bygger upp ett minne mot farliga substanser och har därför en nyckelroll i det förvärvade immunförsvaret. Ralph Steinman upptäckte hur T-celler aktiveras  av en celltyp som han döpte till Dendritceller.

Forskarna i Uppsala sprutar in Dendritceller i cancertumören med målet att starta en kraftig immunreaktion från det förvärvade immunförsvaret. Om det förvärvade immunförsvaret fungerar bra så bildar det antikroppar och mördarceller som letar upp alla andra celler som påminner om tumören, det vill säga metastaserna (dottertumörerna), och dödar dem. Huvudtumören kan om möjligt opereras bort kirurgiskt.

Källa:
http://svt.se/2.108068/1.2636881/ny_cancerbehandling_testas_i_uppsala

Bovete sänker kolesterolhalten

buckweat for hover fliesAtt dagligen äta bovete kan sänka kolesterolhalten i blodet. Det visar resultaten av en studie på förskolepersonal i Uppsala där man undersökt hälsoeffekter av två olika sorters bovetekex. Sänkningen av deras kolesterolvärden var minst lika stor som den som brukar ses vid behandling med blodfettsänkande läkemedel, säger docent Gunilla Wieslander vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset, som varit huvudansvarig för undersökningen.

Studien är den första som på ett kontrollerat sätt studerat hälsoeffekter av bovete på människa. Hon poängterar därför att fler och större studier måste göras innan det kan finnas tillräcklig vetenskaplig grund för en rekommendation att av hälsoskäl dagligen äta bovete.

Gunilla Wieslander har själv föregått de strikta vetenskapliga bevisen och äter sedan länge bovetegröt varje morgon.
Hela studien har publicerats i den japanska medicintidskriften Tohuko journal of experimental medicine.
Glädjande är att svenskt bovete är på gång att odlas i Värmland!

Bovete är inget sädesslag. Bovete är en ört som ursprungligen kommer från Asien och vars frö används till att tillverka glutenfritt mjöl. Boveteprodukter är ett alternativ för personer som är överkänsliga mot gluten.

Kolhydrater

Bread

Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.

När kolhydraterna når tunntarmen omvandlas de till socker av de enzymer som finns där. Sockret går sedan ut i kroppen. Läs mer om olika sockerarter och hur de påverkar kroppen här.

Att hjärnan inte fungerar utan kolhydrater är en myt. Man behöver inte äta kolhydrater för att hjärnan ska få tillgång till glukos. När det inte finns kolhydrater att bilda socker av använder sig kroppen av protein som också kan omvandlas till socker.

Fibrer ger en bra mättnadskänsla och motverkar en del av de negativa effekter som blodsockret ger. Exempelvis motverkar fibrer insulin resistans (cellernas förmåga att reagera på insulin) samt gör att blodsockret stiger långsammare. (2)

Källor:

  1. Fredrik Nyström, överläkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus. Intervjuvad av bland annat tidningen Måbra: http://mabra.com/mabras-stora-kolhydratskola-del-1/
  2. Characterisation of Dietary Fibre Properties to Optimise the Effects on Human Metabolism and the Transcriptome , http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=1765325
  3. Jan Hammarsten – urolog vid Ludvika lasarett. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074

Fett

Fettbalansen

fettFett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K och förse oss med de livsnödvändiga essentiella fettsyrorna som inte kroppen själv kan tillverka, därför så måste vi få i oss dem via kosten.

Människan är utvecklad för säker och effektiv energiutvinning från främst mättade men även enkelomättade fettsyror. Smör och fet ost ger energi som gör det lättare att förebygga och motverka övervikt och diabetes. Man bör undvika att kombinera fett med kolhydrater såsom socker och lättspjälkad stärkelse. Förhöjt blod socker och insulin som man får av tillsatt socker samt kolhydrater+fett leder till att fett lagras i kroppen istället för att förbrännas. Exempelvis så ska man undvika kost såsom glass och ljust bröd med smör och fet ost. Läs mer om negativa effekter från högt blodsocker här.

Fett brukar delas in i olika typer beroende på hur fetterna är uppbyggda:

  • Mättat fett – finns exempelvis i mjölk, smör, fil, ost, grädde, kokos.  Sammansättningen i mjölkfett liknar den för bröstmjölk och kroppsfett som är en naturlig energikälla för människan. Ett frågetecken är hälsopåverkan av östrogener från nästan alltid dräktiga kor*. Mjölkfett från fet ost och smör anses dock vara en säker och mycket bra energikälla. Smör är koncentrerat mjölkfett. Ost innehåller mjölk fett tillsammans med mjölkens protein. Även ägg är en bra energikälla där äggulan innehåller lika delar mättat och enkelomättat fett.
  • Enkelomättat fett – finns exempelvis i avokado, kyckling, ägg, rapsolja och olivolja. Enkelomättat fett är något mer reaktiv än mättade fettsyror men mycket mindre riskabel än de fleromättade fettsyrorna. Rapsolja innehåller enkelomättat fett men tyvärr även reaktivt och riskabelt omega-6 (20%) och omega-3 (10%). Även olivolja innehåller en riskabelt omega-6 (10%).
  • Fleromättat fett – Feromättat fett ligger bakom skador på blodfetter och blodkärl och bör undvikas i högsta grad. Ett undantag är de livsviktiga Omega-3 laxfettsyran från fisk och ägg (EPA och DHA) som inte ska förväxlas med vegetabiliskt Omega-3 från linfröolja som bör undvikas och om det intas ska det vara väl antioxidantskyddat.
    DHA ingår i hjärnans fosfolipider och har stor betydelse för nervsystemets funktion. För den som inte äter fisk varje vecka blir ett par ägg om dagen en mycket viktig källa alternativt omega-3 kapslar.

    • Omega3 från fisk och ägg- Viktigt för nervsystemet, motverkar allergier, antiinflammatoriskt.
    • Omega3 från växter  – Intaget av detta farliga reaktiva ämne bör hållas lågt och väl antioxidantskyddat.
    • Omega6 – finns exempelvis i margarin och vegetabliska oljor (t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja). Bör undvikas.

I modern västerländskt kost så är förhållandet mellan Omega6 och Omega3 för högt. Därför rekommenderas att äta mycket fet fisk och eventuellt även Omega3 tillskott för att jämna ut förhållandet. För hög kvot mellan Omega6 och Omega3 anses kunna ge allergier och inflammatoriska sjukdomar såsom ulcerös kolit.

Mättat fett och Kolesterol

Modern forskning visar att det är de blodsockerhöjande kolhydraterna och inte mättat fett som är farligt.

Mättat fett höjer LDL (”onda kolesterolet”) kortsiktigt och det var detta som låg till grund för tidigare kostråd som på senare tid visats sig vara felaktigt.

Modern forskning visar att sambandet inte är så enkelt som man trodde för 30 år sedan. Det finns olika typer av kolesterol i kroppen HDL (brukar kallad det goda) och LDL (det onda kolesterolet) och storleken på dessa partiklar har betydelse för vad som är farligt.Det är små täta LDL partiklar som har en tendens att fastna i skadad cellvägg vilket kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar.  En ökad mängd små täta LDL partiklar får man via kolhydrater. Att bara titta på LDL eller totalkolesterolet ger därför en felaktig bild. (Mättat fett ger stora LDL partiklar som inte ställer till skada)

HDL (det goda kolesterolet) som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar när man äter mättat fett och minskas normalt av kolhydrater.

Sammanfattning:

  • Små partiklar av LDL(”onda kolesterolet”) kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av snabba kolhydrater och minskar av mättat fett.
  • HDL(”goda kolesterolet”) minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det ökar av mättat fett och minskar av snabba kolhydrater.

*Inseminastionstekniken har gjort att en stor del av alla mjölkproducerande kor är gravida vilket gör att mjölken och då även mjölkfett innehåller ökad halt av östrogen (kvinnligt könshormon). Hormoner i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer samt autoimmuna sjukdomar.

Det fett som är farligast enligt hälsorapporter är transfetter. Transfettsyror bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor. Fullständigt härdat fett innehåller dock enbart mättade fettsyror och alltså inget transfett. Forskningen har visat att transfetter bland annat ökar risken för att få prostatacancer, hjärtinfarkt, endometrios och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Här finns en lista som visar mat som innehåll transfetter: Svarta listan – konsumentsamverkan

USA förbjöd nyligen användningen av transfetter på grund av riskerna men Sverige och EU tillåter fortfarande användandet. Exempelvis avslöjade SVD att höga halter av tranfetter fortfarande finns i produkter såsom Kex och kaffebröd med lång hållbarhet, micro-popcorn och gatukökens frityrolja.  3

 Källor:

  1. Källa doktor Andreas Eenfeldt som refererar till studier: http://www.kostdoktorn.se/kolesterol/#modernare
  2. Professor Göran Petersson
    Kemi- och Bioteknik, Chalmers
  3. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/det-nya-transfettlarmet_8536590.svd?sidan=9

Varmkorv ökar risken för cancer i bukspottkörteln

varmkorvResultaten presenteras av svenska forskare i British Journal of Cancer. Det är inte köttet i sig som är farligt utan de nitriter som tillsätts för att öka hållbarheten och förhindra matförgiftning. Ämnena finns i nästan alla charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon.
Susanna Larsson, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, som står bakom studien säger att cancerrisken är dosberoende. Ju mer charkprodukter med nitrit man äter desto högre blir risken. I studien ökade 50 gram processat kött vilket motsvarar ungefär en varmkorv om dagen, risken med 19 procent.

Mer info om tillsatser

Tillsatser

TillsatserE-nummer där E står för Europa är en lista på tillsatser som får användas i maten. Tillsatserna godkänns av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för användning inom hela EU. Man tar även fram ett (ADI-värde) Acceptabelt Dagligt Intag, dvs hur mycket man kan äta utan att det ska vara farligt. En del av E-ämnena är naturliga och ibland till och med nyttiga såsom E100 (Kurkumin från gurkmeja).

Exempel på några E-ämnens funktioner:

  • E252 (kaliumnitrat) förhindrar farliga bakterier (botulism) uppstår i kött
  • E941 (kväve) för att skydda grönsaker från att ruttna av syret dvs hindrar oxidation
  • E220 (svaveldioxid) en antioxidant som förhindrar syrets nedbrytande effekt på druvsaft och vin

Tänk på vad du äter och undersök om funktionen av E-ämnet överväger riskerna. Lägg till tillsats appen under verktyg som favorit i din mobil för att kunna kolla vad du handlar.

E-ämnerna kan delas in i olika grupper beroende på funktion:

  • Färgämnen – Finns både naturliga och kemiskt framställda. De naturliga håller inte färgen lika bra när de blandas men är ofta bättre ur hälsosynpunkt. Med vissa av dessa finns risker såsom E102 (Tartrazin) som kan ge överaktivitet hos barn.
  • Konserveringsmedel – Viktig funktion och vissa av dessa E-ämnen är nödvändiga för att vi inte ska bli sjuka av bakterier såsom E252 (kaliumnitrat) men det finns risker. Det gick nyligen ut en varning från forskare om att nitriter E249 och E250 ökar risken att få cancer i bukspottskörteln.
  • Antioxidationsmedel – Här finns ämnen som förhindrar syrets nedbrytande effekt men även emulgeringsmedel såsom E322 (lecitin) som utvinns ur äggula eller soja och används för att blanda fett och vatten.
  • Konsistensmedel – Här finns exempelvis ämnen för att ersätta fett såsom E412 (Guarkärnmjöl) och E407 (Karragenan) som är naturliga framställda från bönor och alger. Här ingår även stabiliseringsmedel såsom E410 (Fruktkärnmjöl) vars funktion gör att vattenmolekylerna inte klumpar ihop sig i glass och man kan därför tina och frysa den flera gånger utan att den blir isig. E410  är naturligt och framställs från ärtskidor på Johannesbrödträdet.
  • Sötningsmedel – Det finns många ämnen kemisk framtagna för att ersätta socker såsom det omdiskuterade E951 (Aspartam) som i djurtester visats ge cancer.

Styrketräning

Fitness, Fitness

Styrketräningens positiva effekter:

  • Bromsa muskelförtvining hos äldre.
  • Förebygga skador såsom nack och rygg problem.
  • Ökar fettförbränningen, höjer ämnesomsättningen.
  • Stärkt skelett.
  • Bättre kroppshållningen, ryggen i synnerhet.
  • Ökad muskelstyrka.
  • Minskad belastning på ligament, leder och ledkapslar.
  • Större muskelmassa (muskler förbränner energi även vid vila).
  • Större muskelmassa motverkar insulinresistens och medför att blodsockret inte stiger lika mycket när man äter kolhydrater. Stor muskelmassa förbränner även socker snabbare. Detta medför en minskad produktion i kroppen av tillväxthormoner insulin och tillväxtfaktorn IGF-1. En hög nivå av insulin och IGF-1 ökar risken att få diabetes och cancer. Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074, Vetenskapen värld med Kerstin Brismar – professor i diabetesforskning.
  • Ger minskad risk för diabetes typ 2. En stor studie gjord på 32000 män under 18 års tid visar att 30 minuters styrketräning, fem gånger i veckan minskar risken för diabetes typ 2 med 34 procent. Källa: http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1307571

Om du styrketränar och har som mål att öka din muskelmassa så är det viktigt att du pressar dig själv och verkligen ger max i varje set. Det är lagom att köra 3 set på varje övning och cirka 8 reps per set. Försök att träna samma muskel minst två gånger per vecka med minst 24 timmars vila mellan träning av samma muskel. Basövningar såsom bänkpress, chins, marklyft och benböj ger snabba resultat.

Exempel på träningsschema för att öka muskelmassa (2-3 träningspass per vecka med samma övningar). Kör tre set i varje övning och pressa dig maximalt till att göra så många repetitioner som möjligt i varje set. När man kört dessa övningar ett tag så vänjer sig kroppen, det är därför bra att variera och byta ut dem efter hand:

  • Chins – Rygg – Dra dig upp på ställning, finns även maskiner på gym som ger lyfthjälp.
  • Benlyft – Mage – Lägg dig ner på rygg på en bänk. Lyft sedan benen uppåt så att de kommer i 90 grader och återgå till utgångsläget och upprepa sedan övningen.
  • Marklyft – Rygg/Ben
  • Benböj – Ben/Bak
  • Axelpress – Axlar
  • Bicepscurl – Biceps
  • Dips – Triceps
  • Tricepspress – Triceps

Konditionsträning

konditionsträning fördelarKonditionsträningen ger många positiva effekter. Forskning har visat att beroende på genuppsättning så har man olika förutsättningar för att träna upp olika förmågor såsom insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga. För vissa personer passar högintensiv träning bättre medan för andra så är konditionsträning att föredra för optimalt resultat. Forskning har visat att högintensiv träning under kort tid kan ge goda hälsovinster eftersom kroppen då sätter igång processer exempelvis att signalerar till kroppen att börja förbränna glukos. Att röra sig mer och träna kondition har visats ge ökad livslängd av många anledningar:

 

  • Stärker skelett – motverkar benskörhet
  • Stärker cellerna i kroppen – motverkar cancer
  • Ökar syreupptagningsförmågan
  • Ökar ämnesomsättningen
  • Förbättrar insulinkänsligheten, positivt för diabetiker,forskning av Jeanette Kuhls AT-läkare på Karolinska: 3
  • Gör dig positivare eftersom träning ökar kroppens produktionen av hormonerna dopamin, serotonin och endorfiner.
  • Motverkar stress, Stressrelaterade hormoner som adrenalin och kortisol blir lägre vid vila.
  • Stärker immunförsvaret.
  • Förbättrar blodcirkulationen.
  • Höjer det nyttiga HDL-kolesterolet samt sänker blodtrycket vilket minskar risken för hjärtinfarkt.
  • Forskning har visat att kroppen kan producera nya hjärnceller vid konditionsträning.
  • Ökar fettförbränningen. Vid konditionsträning så bildas hormonet irisin som signalerar till kroppen att förbränna fett. Forskare har visat att irisin även har blodsocker sänkande effekt. Så länge som 10 veckor efter uthållighetsträning syntes effekterna på nivån av det fettförbrännande hormonet irisin i blodet. Källa: Nature
  • Förebygger demens. Äldre som motionerade tre gånger eller mer per vecka löpte betydligt lägre risk för att utveckla demens enligt en undersökning. I gruppen som motionerade utvecklades 13 fall per 1000 demens. Bland övriga drabbas 19.7 per 1 000. En skillnad på över 30%.1740 seniorer som var 65 år eller äldre följdes under i genomsnitt 6,2 år mellan 1994 och 2003. Samtliga deltagare var då kognitivt normala vid studiens start. De rapporterade antal dagar per vecka som de var åtminstone 15 minuter fysiskt aktiva. Till fysisk aktivitetet räknades t.ex. promenader, cykling, rodd och styrketräning. 2

running

Det är viktigare att träna regelbundet än att träna hårt men se till att du få upp pulsen när du tränar. Vid löpträning använd bra skor och stretcha benen efter träning. Vila från träningen när du är sjuk.

Hård fysisk aktivitet som kroppen är dåligt förberedd på ger
en skadlig radikalbelastning. För de flesta är det bäst med en allsidig motion på
lågintensiv nivå. 1 Läs mer om radikaler här.

 Källor

  1. http://annals.org/article.aspx?articleid=719427
  2. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4392&a=17954&l=sv&newsdep=4392

Järn

Symtom på järnbrist kan vara trötthet, huvudvärk, depression, tunt och livlöst hår. Att järndepån i kroppen är låg behöver inte alltid innebära att Hb värdet är lågt. Ta därför inte bara Hb utan mät även p-ferritin värdet som mäter järndepån i kroppen. Järntabletter finns att köpa på apoteket.

Info om järnbrist: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Blodbrist-pa-grund-av-for-lite-jarn/

D-vitamin


Allt mer forskning talar för att D-vitamin är viktig för att motverka många sjukdomar såsom infektionssjukdomar, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, karies, generell värk, depressioner, ms mm. Rekommendationen för hur mycket D-vitamin vi behöver utan att det skadar oss har ökat på senare tid. Flera forskare och läkare har kommit fram till att man behöver minst 2000-4000 IE, vilket motsvarar minst 50 ug/dag.
Apotektets D-vitamin innehåller 10ug, dvs 1/5 av det minsta rekommenderade intaget, men de följer livsmedelsverkets rekommendationer som har fått stark kritik på grund av för låg dos. Flera landsting i Sverige har därför själva valt att inte följa dessa rekommendationer.

Har man mörkare hud så har man ett bättre solskydd och behöver därför mer sol för att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Bor man i ett land såsom Sverige med relativt lite sol, jobbar inomhus och använder solfaktor så är det rekommenderat att äta D-vitamin tillskott under de mörka delarna av året.

Uppdatering: En stor studie från Nya Zealand visar att D-vitamin inte har den positiva effekt på hjärtsjukdom, cancer och hjärtinfarkt som man tidigare trott. När det gäller depression , sjukdomar kopplade till immunförsvaret (exempelvis astma, eksem, MS mm.) så finns dock många mindre studier som visar att D vitamin är viktigt. 9, 10

Vidare läsning som beskriver detta:

  1. http://www.dn.se/debatt/undvikandet-av-solljus-har-blivit-en-halsorisk
  2. http://www.vetenskaphalsa.se/hur-mycket-d-vitamin-behover-vi/
  3. http://annikadahlqvist.com/2011/09/04/holistic-fick-ratt-om-d-vitamin-livsmedelsverket-backar/
  4. http://illvet.se/manniskan/sjukdom-behandling/vitamin-d-ar-nyckeln-till-kroppens-forsvar
  5. http://www.kostdoktorn.se/d-vitamin
  6. http://newsvoice.se/2011/09/03/holistic-fick-ratt-om-d-vitamin-livsmedelsverket-och-motala-kommun-backar/
  7. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-d-vitamin-kan-oka-risk-att-fa-ms_7683332.svd
  8. Nutrition ReviewsD-vitamin kan förhindra karies
  9. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/onodigt-att-kopa-d-vitamin/
  10. http://www.vetenskaphalsa.se/d-vitaminbrist-kan-bidra-till-manga-sjukdomar/

Socker och Kolhydrater

Kolhydrater finns i maten i form av socker, stärkelse och fibrer.

Vi börjar med att räkna upp några vanliga sockerarter som vi får via maten:

Enkla sockerarter:

  • Fruktos (fruktsocker) – Finns naturligt i frukt, bär, honung.
  • Glukos (druvsocker) – Stärkelse som finns i pasta, bröd, potatis bryts ner till glukos
  • Laktos (mjölksocker) – Finns i mjölk

Sugar

Sammansatta sockerarter- Behöver brytas ner innan kroppen kan ta upp som energi av cellerna:

  • Sackaros – Sammansättning av fruktos och glukos (Lika mycket av båda delar). Det är detta vi oftast kallar socker som utvinns ur sockerbetor. Finns i strösocker, bitsocker och florsocker. Det är detta som tillsätts i läsk, snabbmat, flingor mm.
  • Stärkelse – Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som bryts ner av kroppen till glukos. Finns i potatis, ris, bröd pasta.
  • HFCS – high-fructose corn syrup. Sammansättning av fruktos och glukos, liknande Sackaros som används i USA.

För mycket kolhydrater och socker har lett till många hälsoproblem såsom cancer, hjärt- kärlsjukdomar, fetma och diabetes främst av två anledningar:

  1. Ett stort problem är att kosten nu alltmer utgörs av raffinerade livsmedel. Dessa är mer eller mindre utarmade på antioxidanter, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen och skyddsämnen. Exempel på sådan mat är snabbmat, smörgåsar eller färdigrätter. De täcker mer än väl vårt behov av energi men inte vårt behov av naturliga skyddsämnen. Resultatet blir ökad förekomst av cancer och andra kostrelaterade sjukdomar. Kolhydratsrik mat såsom bröd och pasta tränger undan kost rik på skyddsämnen och medverkar därför indirekt till cancer.
  2. I kombination med fett ger glukos höjt blodsocker vilket leder till ökad produktion av hormonet insulin. Fettet kommer då lagras i kroppen främst runt magen istället för att förbrännas av cellerna. Dvs det är kombinationen av fett och socker som är farlig, äter man enbart glukos exempelvis ris med fettsnål kyckling så tas det upp effektivt av cellerna. Höjt blodsocker leder efterhand till insulinresistans (insulinresistans = stor mängd insulin behövs för att frakta undan en liten mängd glukos ur blodet.) och sjukdomar såsom övervikt, hjärt- kärlsjukdomarcancer och diabetes typ 2.  Därför ska man exempelvis undvika glass eller smörgås med smör och fet ost.
Även tillsatt socker (sackaros) är i sig farligt eftersom det är en blandning av glukos och fruktos. Glukosen går direkt ut i blodet som blodsocker medan fruktosen via levern kommer att omvandlas till fett (VLDL) eftersom blodsockretnivån är så hög från glukosen. I levern omsätts fruktos efter behov till glukos och glykogen eller till fettsyror.
Dvs sackaros ger den farliga kombinationen av socker och fett vilket leder till de metabola sjukdomarna.

Negativa effekter som högt blodsocker ger är:
  1. Blodsockerhöjningen gynnar de dåliga bakterierna i tarmens bakterieflora vilket leder till nedsatt immunförsvar vilket i längden kan leda till allergier och sjukdomar. Läs mer här.
  2. Blodsockerhöjningen leder till att LDL partiklarna skadas vilken ökar risken för hjärt- kärl sjukdomar. Läs mer här.
  3. Som vi redan tagit upp tidigare så gör blodsockerhöjning  att kroppen producerar mer insulin som lagrar fett. Detta leder till insulinresistans och sjukdomar såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. När cellerna är ”ockuperade” av fett så kan de inte snabbt fånga upp glukosen vilket leder till blodsockerhöjning och ökad produktion av insulin. Insulin lagrar fett i kroppen särskilt runt magen.
  4. Högt blodsocker bidrar till att fler fria radikaler bildas, dvs ökad oxidativ stress vilken anses bidra till att man får diabetes. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler  här.

Är det farligt att äta frukt?
frukt är inte farligtEn frukt innehåller antingen fett såsom avokado eller sackaros (glukos+fruktos). Dessutom innehåller ju frukt även antioxidanter, fibrer och andra vitala ämnen. Fruktos ger en långsammare blodsocker stegring och insulinstegring än glukos eftersom fruktos metaboliseras via levern. Fruktos erbjuder en reserv för att med minimal blodglukoshöjning täcka viktiga behov av glukos, fetter och energi. Äpple innehåller dubbelt så mycket fruktos som glukos och är därför ett bra alternativ även för diabetiker. Att äta frukt är alltså ett mycket bättre alternativ än att äta sötsaker innehållande tillsatt socker. Om man äter lite fett exempelvis om man går på en stenåldersdiet så är frukt väldigt nyttigt eftersom det då inte finns något fett som hindrar cellerna att tillgodogöra sig energin från sockret. Det har visats sig att man till och med kan öka insulinkänsligheten (Hög insulinkänslighet = förhållandevis liten mängd insulin för att frakta undan en stor mängd glukos ur blodet.) genom att äta en fettsnål diet såsom stenålderskost. Men om man går på en fet diet såsom LCHF så är det mindre lämpligt att äta frukt eftersom det just är kombinationen av socker och fett som är farlig för kroppen. (Även glukos i begränsad mängd tas upp bra av cellerna i kroppen om det inte kombineras med fett)


Varför blir inte kineser feta när de äter mycket ris?

Ris innehåller kolhydrater som bryts ner till glukos. Men eftersom den kinesiska födan är fettsnål så tar cellerna upp glukosen effektivt utan att behöva höja blodsocker och insulin. Kineserna äter också en begränsad mängd tillsatt socker (glukos+fruktos).

Varför blir man så fet och sjuk av den västerländska födan?

Pizza ger högt blodsockerEftersom den innehåller stora mängder tillsatt socker i kombination med fett. Exempel på dålig föda är glass (socker+fett), pizza (socker+fett), läsk (mycket fruktos+glukos) och bröd (socker+fett). Cellerna i kroppen ”ockuperas” av att ta energi från fett vilket gör att glukosen istället för att snabbt tas upp av cellerna ger högt blodsocker och insulin. Insulin lagrar in fettet istället för att förbränna det. När insulinet ökar så binds mer fett och en ökad insulin halt gör att hjärnan får svårare att få signaler från hormonet leptin. Leptin har som uppgift att signalera mättnad och man äter därför ännu mer. Även det svängande blodsockret som uppkommer av kombinationen fett och socker bidrar till att vi äter mer eftersom man blir matt och hungrig och äter mer när blodsockret sjunker.

Vilka dieter bygger på vetskapen om att fett och glukos är en dålig kombination?

  • LCHF, Atkins – Hög fett halt + låg sockerhalt
  • Stenålderskost – Låg fetthalt + obegränsat med naturligt socker från frukt och grönsaker

Hur kan människans kropp ha utvecklats till att tåla socker så dåligt?

Kanske var det bra att kroppens mättnads system via hormonet leptin sattes ur spel då man hittade mycket frukt under en kort och begränsad tid så man kunde lägga på sig mycket fett inför en lång vinter utan fruktos. Men att sätta detta system ur funktion året runt gör att vi ständigt går upp i vikt och riskerar att bli mycket sjuka.

Källor:

  1. Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006.
  2. Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004.
  3. Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  4. Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008.
  5. Professor Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers

LCHF

LCHF

Vad är LCHF?

LCHF (Low Carb High Fat). En kost som innehåller lite kolhydrater och istället mer fett. Dvs man byter ut kolhydrater såsom ris, pasta mot grönsaker och är inte rädd för fett.

LCHF är en bra diet för att för att få kontroll på sockersug och blodsockernivå. Den har även visats sig effektiv för behandling av en rad sjukdomar exempelvis vid diabetes och vissa typer av cancer. Beroende på ditt behov så kan du anpassa LCHF och köra superstrikt en period för att sedan gå tillbaka till ”låg GI diet” när du uppnått ditt mål. Detta eftersom det finns många fördelar med att exempelvis äta frukt och rotgrönsaker. Bilda dig en bättre uppfattning om kosten genom att läsa på om immunförsvarRaw food, kolhydrater och fett.

Hur fungerar LCHF?

Både långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater såsom socker bryts ner till enkla sockerarter i kroppen. Om cellerna är ”ockuperade” av att förbruka fett som man ätit eller om man äter mycket socker så stiger blodsockret och kroppen ökar då produktionen av hormonet insulin.

När vi äter mat som innehåller mycket kolhydrater i kombination med fett så höjs alltså blodsockret som i sin tur gör att insulinnivån höjs. Insulin är ett hormon som lagrar in fett i kroppen. Insulin stör även hormonet leptin som signallerar mättnad till hjärnan. Det är kombinationen av fett+socker eller kombinationen glukos+fruktos som är särskilt farlig och LCHF dieten har löst problemen genom att utesluta kolhydrater. Läs mer här.

De nuvarande kostråden som förespråkar en stor andel kolhydrater i kombination med fett leder till att blodsockret svänger upp och ner vilket leder till att insulinnivån ökar och därmed inlagringen av fett.  När blodsockernivån varierar kraftigt har man också svårare att kontrollera sitt födointag eftersom mättnadssignalen till hjärnan inte når fram, och riskerar därmed att överäta eller äta sämre livsmedel som tex snabbmat eller mat som innehåller mycket socker för att man snabbt vill tillfredsställa det starka sug som kan uppstå pga blodsockerfallet.

Med LCHF kost minimeras andelen kolhydrater i kroppen vilket leder till en stabilare blodssockernivå och att inlagringen av fett minskar eftersom insulinnivån sjunker i kroppen.  Man har också lättare att hålla sig mätt pga den stabila blodsockernivån vilket minskar risken för sötsug och gör det lättare att hålla ett normalt födointag samt bra mättnadssignal till hjärnan. Många upplever också att den högre andelen fett i maten mättar bättre än en högre andel kolhydrater. Detta leder till att man har lättare att gå ned i vikt, och en rad andra hälsoeffekter som kommer av att man äter en kost som är mer naturlig för kroppen jämfört med tallriksmodellen med högre andel kolhydrater. Mer detaljerad info om hur socker och fett påverkar kroppen finner du här: Socker, Fett

Det finns mycket forskning som talar för LCHF kostens positiva effekter. Många forskare tror nu att de metabola sjukdomarna som tex diabetes, cancer och hjärt- kärlsjukdomar osv delvis eller i hög utsträckning beror på den felaktiga kost som Livsmedelsverket rekommenderar.

Genom att undvika socker och gluten samt äta mycket fet yogurt som gynnar tarmfloran så ger LCHF också fördelar till immunförsvaret vilket kanske förklarar att folk som går på LCHF upplever att de blir mindre sjuka.

Vad ska man äta när man går på LCHF?

Ett nybörjartips är att bara äta sådant som innehåller max 5 gram kolhydrater per 100 gram mat. Andra aktar sig för kolhydrater i största allmänhet och tillåter sig äta hur mycket fett som helst. Lista på mängden kolhydrater inom olika livsmedel: http://www.lchf.se/Mat/Kolhydratlista.aspx

Att laga LCHF mat är ganska enkelt man ersätter bara kolhydraterna (ris, pasta, potatis…) med grönsaker. Några recept finns här om man väljer LCHF.

Värt att tänka på när man äter LCHF

  • Det finns studier som påvisar att man bör äta mycket grönsaker om man går på LCHF för att få en bra ph-balans. Enligt Ragnar Rylander så riskerar man tappa mineraler när kroppen upprätthåller ph-balansen i blodet om man äter en sur kost. Protein och mjölkprodukter är generellt sura medan grönsaker är basiska. 1, 2
  • Blir man trött i huvudet när man äter LCHF så beror det troligen på att man äter för lite fett.
  • LCHF gör ingen skillnad på olika typer av kolhydrater vilket gör kosten ganska extrem men den fungerar för många ändamål. LCHF anhängare anser exempelvis att  kostfibrer och stärkelserik mat såsom potatis, pasta och ris helst helt ska undvikas. Även om man följer LCHF så kan det vara bra att förstå vilka typer av kolhydrater som gör mest skada i kroppen. Asiater blir ju inte feta av att äta mycket stärkelserikt ris utan det är först när de anammar den amerikanska födan som de får de metabola sjukdomarna. Läs vidare under socker och kolhydrater för mer info.
  • Välj rätt fetter. Läs mer här. Mättat fett och Omega-3 fiskfett.
  • Ett frågetecken är hälsopåverkan av inflammationsframkallande tillväxtfaktorer och östrogener från nästan alltid dräktiga kor från mjölkfett. Finns samband med inflammation, cancer (prostata, bröst) samt autoimmuna sjukdomar.
  • Även mjölkproteinet är omdiskuterat när det gäller negativa hälsoeffekter.
  • Undvik tillsatser och konserver. Köp helst närproducerade råvaror. Undvik raffinerade produkter.
  • För diabetiker är det bra att hålla ögonen på stenålderskost eftersom det har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten. Det är ju just kombinationen fett och socker som är farlig så ett alternativ till att utesluta kolhydrater är att utesluta fett. Dvs LCHF förbättrar inte insulinkänsligheten, men eftersom den innehåller så lite kolhydrater så behövs inte insulinet. Men det finns studier som visar att tarmfloran är viktig för insulinkänsligheten varför man bör försöka äta fermenterade grönsaker och probiotika samt resistent stärkelse. Läs mer under immunförsvaret.
  • Bor man i ett land såsom Sverige med begränsad mängd D-vitamin från solen under vinterhalvåret så bör man äta D-vitamin tillskott med undantag för sommaren. Detta gäller oavsett vilken kost man äter i övrigt.

Tips på var man kan köpa LCHF mat när man är ute på stan är exempelvis:

  • Kycklingsallad på Subway.
  • Sashimi med sallad finns på de flesta sushi restaurangerna.

Läs vidare om LCHF på dessa länkar nedan:
http://www.kostdoktorn.se/lchf/ – Här finns många referenser till forsking
http://annikadahlqvist.com/

Övriga referenser:

  1. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14972
  2. http://www.bodyrecomposition.com/research-review/acid-diet-high-meat-protein-effects-on-calcium-metabolism-and-bone-health-research-review.html
  3. Professor Göran Petterson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers

Sockerfällan

ketchupFör mycket socker gör oss tjocka och är inte bra för hjärtat. Socker är inte bara beroendeframkallande, det framkallar också hunger menar Charlotte Erlanson-Albertsson professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och som forskar omaptitreglering och energibalans. Hon har skrivit flera böcker i detta ämne och beskriver det som en trestegsraket: först en ökad konsumtion, därefter oro och abstinens om vi inte får den sötade maten och i tredje steget en hyperkänslighet och ångest.

Sockret finns lite överallt i maten när vi handlar så det gäller att vara observant och läsa innehållsförteckningen noga. Gå inte på att det står fullkorn, det kan innehålla mycket socker ändå.

Två saker är viktigt att tänka på:

  1. Ordningen innehållet står i. Ju högre upp i listan sockret står, desto större del av innehållet utgör socker.
  2. På raden under kolhydrater står det ”varav sockerarter”. Det bör inte överstiga fem gram per 100 gram i mjöl- och mjölkprodukter.

 

Styrketräning är viktigt för seniorer

Konditionsträning hjälper inte mot muskelförtvining som är en del av ett naturligt åldrande. Men det går att bromsa förtviningen så att åldrandet blir en mycket långsam process visar en doktorsavhandling från Umeå universitet. Muskelmassan behålls med kort men explosiv styrketräning, vikten ska vara så tung att du med rätt teknik tar i med nästan all din kraft. Tunga lyft aktiverar de korta muskelfibrerna, medan de långa muskelfibrerna aktiveras av att stå och gå. Om man aldrig lyfter tungt minskar de korta muskelfibrerna. Då minskar också vårt instinktiva skydd om vi skulle halka, eftersom det är de korta muskelfibrerna som används när plötslig explosiv kraft behövs. Börja försiktigt med hjälp av en gyminstruktör så att du lär dig att lyfta rätt!

Photobucket

Tomat

Enligt Göran Petersson, biträdande professor i kemisk miljövetenskap så är tomat en väldigt nyttig grönsak eftersom den innehåller höga halter av antioxidanten lykopen.

Lykopen förebygger olika typer av cancer och tycks också motverka åderförfettning. Studier från Finland tyder på att människor med höga halter av lykopen i fettvävnaden löper en 48 procent minskad risk för hjärninfarkt. Krossade tomater är ett bra alternativ till färska. Inte många andra varor innehåller lykopen men ett exempel på en annan vara som gör det är vattenmelon. Tomater innehåller även andra nyttiga ämnen såsom betakaroten, C-vitamin och E-vitamin.

Läs mer om nyttiga ämnen som gynnar immunförsvaret här.